Tekniken som ett läkemedel

Hur ser kopplingen ut, mellan teknik och kultur? Det är en fråga som sysselsätter den produktive, franske filosofen Bernard Stiegler, som bland annat har grundat den internationella föreningen Ars Industrialis som strävar efter att tekniken ska utveckla anden. I vår vardag tar de flesta hjälp av en mängd tekniska prylar. I sin senaste bok liknar Stiegler tekniken vid ett läkemedel. Alltså blir farmakologin - läran om hur mediciner påverkar oss – utgångspunkten i hans bok Ce qui fait que la vie vaut la peine d’être vécue – de la pharmacologie, eller: ”Det som gör livet värt att leva – om farmakologi”. Psykologen och författaren Ulf Karl Olov Nilsson har läst boken.

Den franske filosofen Bernard Stiegler utgår i sin nya bok om farmakologin från den brittiske barnläkaren och psykoanalytikern Donald Winnicotts begrepp övergångsobjekt. Med det avsåg Winnicott det första föremål som det riktigt lilla barnet själv kan sägas ha skapat innebörden av. Övergångsobjektet brukar exemplifieras med barnets första betydelsefulla nalle eller snuttefilt och det kommer att prägla de fenomen där ingen skarp gräns föreligger mellan yttre verklighet och inre värld. Winnicott menar att övergångsobjektet och dess tillhörande övergångsområden bibehålls hela livet och har sin efterföljare i skapande aktivitet, lek, spel, konst, religion och vetenskapligt arbete. Poängen med övergångsobjektet är att det vare sig endast är en del av barnet själv eller en del av den utanförliggande verkligheten utan just någonting i själva övergången. Barnet har ju helt uppenbart fått objektet från yttervärlden men i en annan bemärkelse också format det själv, präglat det med sin doft, saliv och tusentals nötande kramar. Men framför allt har barnet uppfunnit innebörden av det.

Övergångsobjektet är farmakologi menar Stiegler och detta begrepp med ursprung i det grekiska farmakon och dess dubbla betydelse av att vara både botemedel och gift lämpar sig mycket väl för att diskutera det alltmer teknologiskt präglade kulturella fältet. Redan Platon i sin dialog Faidros visar på bokstäverna och skriftens farmakologiska kraft för minnet och visheten. Farmakon ges där betydelsen av att vara det tänkande som pågår utanför hjärnan och på samma sätt som bokstäverna, bilden eller för den delen medicinen eller tekniken kan vara en stöd och ett hjälp för minnet övertar det också minnet och tänker åt oss. Ett exempel: det slog det mig häromdagen att jag inte kan mina egna barns mobiltelefonnummer, det minnet behövs inte, jag räknar helt enkelt med att någonting annat minns det åt mig. Och är inte Internet ett globalt mnemotekniskt system? I själva verket utgörs det specifikt mänskliga minnet just av det faktum att det inte är mänskligt. Utan att det bygger på teknik och tar sitt stöd i redskap, det är exterioriserat. Det speciella med det mänskliga minnet är alltså att det är omänskligt.

Stiegler argumenterar för att psykoanalysen, i det här fallet Freud och Winnicott, för ensidigt betonat lekens och hela det kulturella fältets sublimerande och botande kraft och inte ser dess karaktär av gift. Han pekar exempelvis på kulturella företeelsers beroendeframkallande potential, som teve-tittande, men även hälsotänkande, träning; eller ännu mer uppenbart: hur spelandet på datorer och mobiler på en och samma gång både utvecklar våra barns uppmärksamhet och stjäl den, i värsta fall förstör den. Och likadant med de tekniska landvinningarna; Stiegler – som i hela boken är synnerligen krismedveten, med ögonen framför allt riktade mot klimathotet – pekar på att människan håller på med en slags global, teknologisk självdestruktion och att jordklotets öde ofrånkomligen kommer att avgöras av hur vi handskas med de tekniska och därmed farmakologiska frågorna. Den farmakologiska paradoxen är här alltså att tekniken samtidigt som den naturligtvis är den egentliga orsaken till själva klimatkollapsen också är det som kan hindra den.

Ulf Karl Olov Nilsson, eller UKON

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".