Är Internet Gud?

När vi i gårdagens Obs lyfte fram hur två av Internets tidiga visionärer betraktar nätet idag – Kevin Kelly som grundade tidskriften Wired Magazine, och Virtual Reality-programmeraren Jaron Lanier – så förefaller det som om Kelly har en religiös hållning till Internet, vilket Lanier saknar. Båda betraktar nätet som ett slags organism som växer fram på ett opersonligt sätt, men medan optimisten Kelly ser ett gudomligt mönster i teknologins framväxt, så framstår Lanier som ett slags ateistisk humanist: han håller fram att tekniken inte skulle existera utan människor, och huruvida Internet kommer att frigöra människan eller vingklippa henne, beror på etiska beslut som alla användare och programmerare måste fatta.

Precis som människans plats i universum är en religiös fråga, tangerar frågan om människans plats på Internet alltså också religionen. Det ska vetenskapsteoretikern Christopher Kullenberg resonera kring.

Alldeles nyligen sade nobelpristagaren Elfriede Jelinek i en intervju att "Nätet är demokratiskt och samtidigt subversivt. Det är Gud”. Att Internet medför stora konsekvenser för det fria ordet är ingen ny tanke. Den har funnits sedan åtminstone nittiotalet, då miljontals människor kopplade upp sig, samtidigt över hela världen, och fascinerades av att man direkt kunde prata med någon på andra sidan jordklotet, utan att först be någon om lov. Men hur ska man egentligen förstå tesen om att "Internet är Gud"?

Liu Xiaobo, som under 2010 tog emot Nobels fredspris, skrev för fyra år sedan på sin blogg att ”Internet är Guds gåva till Kina. Det är det bästa verktyget för det kinesiska folket i dess projekt att avskaffa slaveriet och uppnå frihet". Internet som befriare från slaveri. Det är en utmanande tanke, men på vilket sätt sker det i praktiken?

Tekniskt är det enkelt samtidigt som det är obegripligt. En dator kan prata med en annan dator på andra sidan jordklotet med bara några millisekunders fördröjning. Utan att be om lov. Ingen kan förhandsgranska det tal, som både Xiaobo och Jelinek hyllar som frihetens tal. Endast i efterhand kan man blockera och censurera nätet. Men det går aldrig helt att kväva en åsikt eller en berättelse. Så länge den affekterar människor dyker den snabbt upp på flera nya ställen. Allt som berör kopieras.

Internet är yttrandefrihet utan att ordet måste definieras i en lagbok. Nätets lag är inte konstitutionell. Den är kod. Kod är lag, och vi känner den under tekniska förkortningar som TCP/IP, HTML och IRC.

Men i denna teknologiska yttrandefrihet måste vi även återuppfinna en slags etik. Internet är som Prometheus eld, en teknologi som har givit oss en fruktansvärd kraft, som både kan befria och förslava oss. När det inte längre finns något som stoppar det fria ordet, så måste det fria ordet förvaltas. Mänskligheten står på en tröskel bortom vilken ingen tidigare har vandrat. Vi står inför en situation där varje människa kan tala med vilken annan människa som helst. Vi har uppfunnit tekniken på bara några decennier, men har vi under samma tidsperiod uppfunnit civiliserade former för att hantera detta tillstånd?

I framtiden kommer vi oundvikligen att utmana de samhällsinstitutioner som tidigare varit grindvakter för informationsflödena. Ibland kommer detta att leda till våldsamma konflikter, med risk för att människor kommer till skada. För en nod på Internet föreligger ingen pressetik, ingen granskning, inga regler som begränsar ett givet meddelande vid en given tidpunkt. Ansvaret ligger hos oss alla, och vi kan inte längre skylla ifrån oss på en högre instans. Det är du och jag som är den högsta instansen på Internet.

Det växer fram en ny samhällsklass. De som kan hantera teknik och information får genast ett övertag. Det är ingen slump att en organisation som Wikileaks består av hackers. De vet hur man skapar yttrandefrihet med teknologiska medel, och över en natt utmanar de stater och organisationer som tidigare befann sig i ett informationsmonopol. Vid sidan om står vissa och undrar vad som egentligen hände. Andra är nyfikna och tar till sig, de kopierar och imiterar, och skapar något nytt. Det är dessa som kommer ha övertaget i framtiden. De som kan koda sin egen lag är autonoma, som i ordets etymologiska bemärkelse. Auto nomos, den självskrivande lagen.

Är då Internet Gud? Jag känner inte att jag kan besvara den frågan med ja eller ett nej. Men filosofen Baruch Spinoza sade att vi inte skulle söka efter Gud i de litterära verken eller som avbilder av mänskliga skepnader. Istället var Gud inbegripen i hela universum och ständigt en del av världen. På så sätt skulle Internet vara Gud, precis som haven, skogarna, husen och planeterna. Vår uppgift som människor, vår etik, består av att förvalta nätet och få det att blomstra, i sin fulla potential.

Internet består inte bara av kalla och hårda fiberkablar. I sista instans är det ett nätverk av noder. Dessa noder är du och jag, alla som går till näts och möter varandra. Dessa möten kan vi inte ta för givna, utan det är upp till oss alla att försvara och förvalta dem.

 Christopher Kullenberg

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".