Jiang Wens nya film om banditen som blir borgmästare

I Kina går de flesta utländska filmer att få tag på, på DVD, i originalversioner med kinesiska undertexter. Men för att en film ska komma upp på bio måste den passera den kinesiska filmcensuren som förbjuder många filmer helt, och klipper lite här och där i andra för att komma tillrätta med innehåll som man anser opassande: sexscener är helt uteslutet, liksom förstås scener som på ett eller annat sätt sprider negativa bilder av den kinesiska staten. ”Let the Bullets fly” har passerat som underhållning; men har också föranlett en omfattande debatt eftersom den lämnar en hel del antydningar som kan tolkas på olika sätt. Jan Olof Nilsson ska berätta mer.

Den kinesiska premiärpubliken var i extas när Jiang Wens nya film gick upp på dukarna. Visningarna påminde om rena rockkonserter. Kritikerna höjde filmen till skyarna för dess svarta humor och symbolladdade innehåll -  filmen ger underlag för otaliga politiska tolkningar. Symboliken är subtil nog för att filmen kunde passera den kinesiska censuren, men tydlig nog för att nå fram till publiken .

“Let the Bullets Fly” utspelar sig 1920, en kaotisk period i Kinas historia med en försvagad och korrupt regim, och med olika härförare som kämpade om makten. Den beryktade banditledaren Zhang, som spelas av Jiang Wen själv, rånar den nyligen utsedda borgmästaren i E Cheng (鹅城) – Gåsstaden. Zhang passar också på att efter rånet utnämna sig själv till stadens borgmästare eftersom det är en mer inkomstbringande syssla än att vara bandit. Som stadens ledare drabbar Zhang genast samman med Huang, Gåsstadens mäktigaste och rikaste man, som inte har mycket till övers för den självutnämnda nya borgmästaren.

Folket i Gåsstaden hade länge förtrycks av den rike Huang, men aldrig vågat protestera. Först efter det att banditborgmästaren, med olika knep, övertygat massorna tar de till vapen, störtar Huang och konfiskerar hans egendomar. Mitt under tumultet tillkännager banditledaren att han egentligen är en tidigare revolutionär men blev bandit för att han var desillusionerad.

Filmen är oerhört rolig med sin absurda handling, svart humor och alla sina ordvitsar – allt mästerligt iscensatt av Jiang Wen. Men filmen är inte bara intressant som film. Den är betydligt mer än en stunds underhållning. Efter filmens premiär så fullkomligt stormade det in artiklar, recensioner och kommentarer i allehanda kinesisk media. I en av de absolut mest populära filmsidorna på Internet i Kina, Douban, gavs inte bara filmen absolut högsta betyg av läsarna, utan blev en av de mest kommenterade filmerna någonsin i Kina.

I en av de mest uppmärksammade recensionerna på Douban, med titeln “Jiang Wen´s dynasti kommer aldrig att infinna sig” relaterar recensenten Xi Liu filmen till historiska händelser och personer - revolutionen i Gåsstaden liknas vid den anti-feodala revolution som utbröt i Kina 1911.

Men inte nog med denna liknelse. Xi Liu ger också en annan tolkning där de skott som avlossades egentligen riktades mot makthavare inom Kinas filmindustri, som är nära knutna till censurmyndigheten. Mot slutet av sin recension skriver Xi Liu att ” Let the Bullets Fly” kommer att får ett enormt inflytande. Andra regissörer, manusförfattare, skådespelare, tidningar och kritiker kommer alla att följa efter och avfyra sina sedan länge sparade blykulor.

Alla instämmer dock inte helt med Xi Liu´s tolkningar. Men man håller med om att filmen är en berättelse om revolutioner i Kina, förvrängda identiteter, om förflyttning av makten och relationer mellan den härskande klassen och folket. Kopplingen till kommunistpartiet kan te sig självklar. I slutet av filmen så reser banditgänget, överförtjusta av sin seger, med tåget till Shanghai. Tågresan utspelar sig 1920, men åskådarna vet mycket väl att det var just i Shanghai som kommunistpartiet bildades, ett år senare.

Tre veckor efter filmens lansering är den på väg att slå det tidigare publikrekord som Avatar innehar. Det är kanske för tidigt att säga, men många skulle hålla med om att ”Let the Bullets Fly” kommer att avsätta ett signifikant märke i den kinesiska filmhistorien, och den omfattande diskussion den lett till kommer säkerligen att pågå mycket länge. Vi får hoppas att Kinas för närvarande mest omtalade film snart når de svenska biograferna..

Jan Olof Nilsson i samarbete med Xiao Yi

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".