Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Den andra versionen om Wikileaks

Det råder ingen tvekan om vem som är huvudpersonen i massmediasagan om WikiLeaks. Julian Assange har varit omslagspojke på allt från tidskriften Time till New York Times Sunday Magazine. När New York Times chefredaktör Bill Keller för ett par veckor sedan skrev en lång artikel om samarbetet med WikiLeaks handlade det helt och hållet om samarbetet med Julian Assange. WikiLeaks andreman – den numera avhoppade Daniel Domscheit-Berg – nämns bara i en bisats.

I fredags publicerade Daniel Domscheit-Berg sin bok om tiden med WikiLeaks och också den handlar förstås om hans tid med Julian Assange. Men insprängt i det som kan beskrivas som en episk vänskapssaga med olyckligt slut, finns också historien om hur WikiLeaks utvecklas till en spegelbild av de maktfullkomliga system de strävar efter att underminera. Jesper Huor har läst.

En gång levde Daniel Domscheit-Berg, från Wiesbaden i Tyskland, ett ganska vanligt liv. Han hade flickvän, lägenhet och fast arbete som datorkonsult, men plågades av en vag känsla av att något saknades i livet. Så kom Julian Assange in i hans liv och tog med honom på en lika osannolikt som fantastiskt äventyr. WikiLeaks. Snart avancerade Domscheit-Berg till nummer två i den numera världsberömda organisationen, för att till sist hoppa av, eller slängas ut om man så vill. Nu har han startat en ny läcksajt, Openleaks. Givetvis blev det en bok också. I Daniel Domscheit-Bergs berättelse får man följa med på en upptäcksresa bland maktens hemliga dokumentsamlingar. Det är också en anklagelseakt mot Julian Assange, en gång författarens bäste vän, här finns gott om anekdoter, som medier och bloggar inte varit sena att spinna vidare på: "Assange ströp min katt" hette det till exempel i ett AFP-telegram.

Mer intressant är anklagelsen om att Julian Assange under resans gång blir alltmer inspirerad av sina dödsfiender, dom maktappareter som han lär känna genom att få deras interna handlingar: I boken kallade Bank-systemet. Sekt-systemet. Militär-systemet. Alltså så här: i läckan från Julius Bär Bank, avslöjas hur banken genom ett nät av frontföretag och stiftelser i skatteparadis, skapat en närapå ogenomtränglig finansiell struktur, för att dölja tillgångar och skattesmita. Skumt förstås. Men också smart, inser Assange, som vill kopiera metoderna för att säkra WikiLeaks ekonomi. Ytterligare två läckor spelar en liknande roll: Scientologiläckan - sektsystemet- och Irak- och Afghanistanläckorna - militärsystemet. Domscheit Berg hävdar att WikiLeaks gradvis börjar likna en religiös kult där intern kritik bestraffas med hot och uteslutning och Assange agerar mystisk guru. Inte helt olikt Scientologikyrkans grundare sf-författaren L Ron Hubbard. Julian Assanges språk ska också ha smittats av armélingo - han kallar till exempel människor för "assets", soldater på militärspråk - och när han utesluter Domscheit Berg är det med motivet "Illojalitet, olydnad och destabilisering". Ett begrepp från 1917 års amerikanska spionlag, juridiska för förräderi. Ironiskt nog samma lag som USA vill använda för att koka ihop ett åtal mot WikiLeaksgrundaren själv.

Man bör ta anklagelserna för vad de är: en bitter partsinlaga. Andra versioner finns. Men ändå, är det den mest initierade hittills. Boken är också upplysande för att den skingrar överdrifterna och agentromantiken och betonar det grådaskigt vardagliga. "Vi var allt annat än underjordiska kombattanter", skriver Domscheit Berg, "Vi var förvaltare, presstalesmän, vi var dom som hyrde servrar och väntade på dokument". Här beskrivs också en god portion amatörism. Länge finns WikiLeaks alla dokument på en enda server.

Och det omtalade systemet för att kolla upp dokuments äkthet innebär mest att man googlar, läser på och gissar. Samtidigt tar det förstås inte udden av det geniala i WikiLeaks idé och de avslöjanden som levererats. Det gör bara processen mer begriplig.

Jesper Huor

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".