Dan Jönssons första reflektion om begreppet skuld

Den som är satt i skuld, är icke fri.

Inget av allt det som vår förre statsminister - och finansminister Göran Persson sa, har väl satt sig så som det uttrycket, möjligen med undantag för begreppet "social turism". Den som är satt i skuld är icke fri, använde Göran Persson som titel på den bok han publicerade 1997, om hur han med besparingar och höjda skatter sett till att Sverige - med Perssons egna ord - "återfick sunda statsfinanser".

Ja, det är sunt bondförnuft att den som har egna pengar är oberoende, medan den som måste låna av andra också gör sig beroende av dem. Men samtidigt är det en sanning med modifikation eftersom det ekonomiska systemet i stort utgörs av olika beroendeförhållanden, som det inte alltid är så enkelt att överblicka. Det är ett komplicerat nät av relationer där det som händer på en finansbörs i ett land, i allra högsta grad påverkar vad som blir kvar i en liten pengabörs på andra sidan jordklotet.

Under de tre närmaste onsdagarna ska OBS medarbetare Dan Jönsson reflektera kring begreppet skuld och han börjar i bolånens värld. Vi vet alla hur det är: vissa har förlorat och andra har tjänat hundratusentals kronor på att sälja eller köpa en bostad vid rätt eller fel tillfälle. Idag är priserna på bostäder i Sverige mer än dubbelt så höga som de var för tio år sedan, och som en följd av det har svenskarnas banklån också ökat markant. Vad betyder det? Dan Jönsson:

Hur blir man rik? För de allra flesta svenskar har det de senaste tjugo, trettio åren funnits i princip ett säkert sätt: man tar ett lån, köper ett hus och säljer det några år senare för dubbla priset. Mellanskillnaden måste i och för sig beskattas, men ändå: det som blir kvar är mer än de flesta av oss någonsin skulle kunna drömma om att spara ihop på egen hand. Ja: om man nu inte trots allt måste ha någonstans att bo förstås, och blir tvungen att ta ett nytt lån - dubbelt så högt, men till halva räntan, så månadskostnaden åtminstone jämnar ut sig.

Hur länge kan vi hålla på så här? Svaret är enkelt: vi kan hålla på så länge alla tror att det fungerar. Sedan går det inte längre. Jag vet inte hur många som minns det nu, men så sent som våren 2011 sken fortfarande solen över svensk ekonomi, som på en ö av solvens i ett stormigt hav bland skuldtyngda, läckande grannskutor. Så plötsligt, bara några månader senare visar det sig att även Sverige är på drift i det där skuldhavet. Vad har hänt? Ingenting egentligen, statsfinanserna är fortfarande som det heter "sunda", och mitt i oredan kring den krisande euron och sprickorna i den amerikanska dollarfasaden uttalar sig riksgäldens chef Bo Lundgren, som menar att Sveriges statsskuld är för låg. Den borde öka.

Med sådana dubbla budskap kan jag förstå om folk i allmänhet tycker ekonomi är komplicerat. Men fullt så komplicerat som det verkar är det inte. Den bistra sanningen är den att Sverige hela tiden varit skuldsatt ungefär som andra länder i den rika världen. Det syns bara inte. Sant är att den svenska statsskulden ligger på en historiskt låg nivå, bantad till dagens trettiofem procent av BNP från cirka åttio procent i mitten av nittiotalet. Men parallellt med "saneringen" av de statliga finanserna har istället hushållens skuldsättning ökat dramatiskt. De privata skulderna (alltså våra bolån, i princip) uppgår idag till hisnande 2700 miljarder kronor, nära tre gånger statsskulden. Och alltså bortemot hundra procent av BNP.

Hur ska man nu förstå dessa belopp? Hushållens skulder brukar ju inte räknas i procent av BNP. Överhuvudtaget brukar våra bostadslån inte betraktas som ett statsfinansiellt problem. Faktum är att de flesta ekonomer inte ser dem som något större problem alls - dels eftersom de låga räntorna just nu gör att de flesta klarar av en högre skuld, dels eftersom man räknar med att de ökande skulderna vägs upp av en motsvarande ökning av hushållens förmögenheter.

Men det är en farlig, cirkulär matematik. Den privata förmögenhetsökningen består nämligen till allra största delen av just ökade fastighetsvärden, som i sin tur är en följd av låga räntor. Skulle räntorna stiga med ett par procent, och sätta press på bostadspriserna - det vill säga: om den svenska bostadsbubblan skulle spricka - måste i sista hand staten gå in och täcka förlusterna. Alltså precis vad som hände i USA under finanskrisen 2008, när tusentals låntagare plötsligt inte kunde betala sina huslån och banksystemet hotade kollapsa. Eller på Island - där banksystemet faktiskt bröt ihop och blottade tomheten i det skuldfinanserade överflödet.

Privat och offentlig skuld är alltså två sidor av samma mynt. Låga räntor och höga bostadspriser fungerar som ett sätt att dölja statsskulden. Det är i grunden inget kontroversiellt att påstå detta. Som ekonomihistorikern Magnus Lindmark har visat går det att se historiskt hur en stigande offentlig skuldsättning medfört en sjunkande privat, och vice versa. Statsskuld och bolån är, som det heter, "kommunicerande kärl." Och vad som är bäst - eller värst - kan sannerligen diskuteras. Kanske finns det skäl att hålla med Bo Lundgren när han talar om att öka statsskulden. Åtminstone om det kan vara ett sätt att få ner den livsfarliga bostadsbubblan, som när (inte om) den brister kommer att slå hårt mot många vanliga familjer som idag tror att de är miljonärer.

Man kan tycka att det är ett demokratiskt problem att invagga ett folk i inbillad rikedom samtidigt som deras skulder kryper över taknocken. Mycket av det som får den ekonomiska debatten att verka "komplicerad" handlar, tror jag, om att grundfrågorna aldrig diskuteras. Sådant som hur skuld och pengar hänger samman; hur billigare lån får kompensera uteblivna löneökningar; hur inflation och statsskuld gömmer sig i höjda bostadspriser, och så vidare. Det svenska folkhushållets skuldbomb brinner på - och den kan inte släckas, bara skickas över till någon annan. Vem som ska hålla i den när det smäller är den verkligt explosiva frågan.

Dan Jönsson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista