Radioessä: Humanistisk forskning kan vara livsfarlig än i dag

I veckans radioessä reflekterar Maja Hagerman över hur potentiellt livsfarlig humanistisk forskning kan vara. Hon tar som exempel hur myterna om germanerna och deras storslagna historia förvandlades till vetenskap från 1800-talets mitt. Men också i dag spelar humanistiskt vetande en viktig roll i snart sagt varje konflikthärd i världen.

Det var från mitten av 1800-talet till tiden före andra världskriget som den humanistisk vetenskap användes för att bygga och förankra nationalsocialisternas kulturella och politiska ideologi, berättar Maja Hagerman.

Inom nazisternas kamporganisation SS försökte ett hundratal forskare ta fram vetenskapliga bevis för den nordisk-germanska rasens överhöghet och rätt till herravälde. Bland annat reste en stor expedition till Sverige för att gjuta av bohuslänska hällristningar – som de menade utgjorde en viktig del av det urgermanska kulturarvet.

Men också i dag spelar humanistiskt vetande en viktig roll i snart sagt varje konflikthärd i världen, enligt Hagerman.

- När man bygger bomber så gör man det med kunskaper i kemi, fysik och teknik. Men det är med kunskaper i humaniora som man kan förmå människor att fälla dem.

Denna essä sändes första gången 6 januari 2012.