Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Pernilla Ståhls intervjuer

För arkeologer är Europa ingen enhet. Jag läser det i den svenska nationalencyklopedin, att det helt enkelt är svårt att hitta någon plats eller tidpunkt i historien som skulle utgöra den europeiska vaggan. Ändå finns ordet där: Europa. Men det är omstritt också var det kommer från – kanske har det semitiskt ursprung: och då skulle det betyda Solnedgångens land. Ett område i fjärran, betraktat från en punkt någonstans i området kring Röda Havet.

Det finns en Europeisk Union, men hur ligger det egentligen till med den europeiska gemenskapen? Och hur viktigt är det med en europeisk identitet, för att en sådan gemenskap ska bli möjlig? Frågor för dagens OBS där vi följer med vår producent Pernilla Ståhl i jakt på den europeiska identiteten.

----------------------------------------------------------------------------------

Om du skulle kastas ut i världen och vakna upp i en stad utan att någon berättat för dig var du är, då skulle du nog direkt märka om du befann dig i Europa. På husen, arkitekturen, stadsbyggnaden. Men innebär igenkänningen också att det finns någon speciell europeisk identitet? Frågan ställs av Gareth Harding i en intressant artikel i Foreign Policy, där han reflekterar över efter den gäckande europeiska identiteten. Harding ser också bristen på en gemensam identitet som en av förklaringarna till krisen i unionen.

Gareth Harding kommer från Wales, han har gått på internationella skolor, talar flera europeiska språk, bott i fyra europeiska länder, arbetat länge i Bryssel för amerikansk media och de senaste åren delar han sitt liv mellan Bryssel och Missouri, där han undervisar studenter om Europa. Men han är väl, med sin historia,  urtypen för en europé, undrar jag när jag, på jakt efter den europeiska identiteten får tag på honom i Bryssel.

Yes, this is what puzzled me. On paper I am about as European as a Brit can possibly get, and there is always gonna be this slight distance between Britain and Europe , for many reasons, but when my students, during a discussion on the European union, asked me what is a European, I was completly flummaxed, I mean it is nothing I hadn´t thought about but I just found my answer very unconvincing, I mean either you can say A European is someone who lives in Europé, and that just sounds flippant, or you can say a european is someone who shares european values such as solidarity, equality, human rights, rule of law, equality between the sexes, bla bla bla, but that is slightly meaningless as well because those principles are hardly applied fantasticly in Europé, and many other countries in the world can also lay claims to these values, notably United States, Canada, New Zeeland, Australia and so on, so there is nothing unique and particular about that when it comes to Europe,

Jag är väl så europeisk som en britt kan bli, men när mina studenter i USA frågade mig vad det innebär att vara europeisk, kunde jag inte svara, säger Gareth Harding.  Jag menar, antingen kan du säga att man är europé när man bor i europa, men det känns tunt, eller så kan du säga att europeer delar samma värderingar, som demokrati, mänskliga rättigheter, men det är inget som är unikt för Europa, det finns andra länder som också gör anspråk på dessa värderingar, som USA, Australien, Nya Zeeland. Så, när jag inte kunde svara på frågan började jag tänka på den europeiska identiteten och skrev artikeln för att skapa debatt kring begreppet europeisk identitet.

Diskussionen om en europeisk identitet, är inte ny, den pågår då och då. Den tyske sociologen Ulrich Beck, är en av dem som fördjupat sig i frågan, bland annat i den uppmärksammade boken Det kosmopolitiska Europa, där han menar att EU inte ska uppfattas som en sammanslutning av nationalstater, då missförstår man den europeiska verkligheten. Nej, det handlar ett unikt projekt, och något som kan ersätta det nationella synsättet med ett gränsöverskridande, kosmopolitiskt sådant. Det handlar,  till skillnad från en nationell identitet, om ett slags kulturell polygami, där invånarna hämtar näring från olika europeiska kulturer och känner sig hemma överallt.  Men hur går det med Becks eurokosmopolitiska dröm nu under krisen när flera länder hemfaller åt nygammal nationalism? Gareth Harding menar att själva kittet, det som håller oss samman, är för poröst, och det märks nu när det är bistra tider.

I think there is a link betwen the lack of european identity and the economic and political crisis we face now, because  Europé or the European union, has gone further ahead of the people, in terms of political and economic integration, I mean we have a European passport now, we have an anthem, we have a flag we have a money, at least in most countries, not Sweden obviously, and Britain, but I think we fail to have a European people with a sense of trust and solidarity in each other, and that has come to the fore during this economic crisis, the germans are reluctant to pay money to the greeks because they think they are lazy or cheating, the French do nt trust the greeks, bulgarians and romanians to guard their borders, so they threaten to leave Schengen, so I think we are seeing a kind of reversion to petty nationalism that the EU was supposed to do away with, and partly because as I said  the European union has gotten ahead of the people

Det finns en koppling mellan avsaknaden av en europeisk identitet och den ekonomiska och politiska krisen, säger Gareth Harding. Unionen har gått  snabbare fram än medborgarna, när det gäller politisk och ekonomisk integration. Vi har ett europeiskt pass, vi har en nationalhymn, vi har en flagga och vi har samma valuta, men jag tror inte att vi har en gemensam känsla av tillit och solidaritet, och det har visat sig nu under krisen, tyskarna är motvilliga till att betala pengar till grekerna eftersom de tycker att de är lata eller tjuvaktiga. Fransmännen litar inte på att Grekland, Rumänien och Bulgarien kontrollerar sina gränser och hotar att dra sig ur Schengensamarbetet, jag tycker mig se en småaktig nationalism runtom i EU, säger Gareth Harding. Men, samtidigt skönjer han en annan trend: människor reser som aldrig förr, kors och tvärs över kontinenten. Lågprisflyg, som Ryanair, har gjort mer än Bryssel för att föra EU:s invånare närmare varandra, konstaterar Gareth Harding.

It is this sort of stuff, on a populist level if you want, or popular level, is helping bringing europens togehter, and that is great, dont get me wrong, I think it would be wonderful. And then there is a tiny elit, who clearly benefit from Europe and many of the advantages the EU has brought, mainly cosmoplitan, multinational, multilingual types, like myself I guess, who cross frontiers often, who have done  Erasmus program, who benefit in some ways from the Eus largesse, but that is still a tiny minority

Att vi tack vara lågprisflygen reser så mycket, det för oss närmare varandra, men de som verkligen drar nytta av EU, och alla de fördelar som EU gett, multinationella kosmopoliter som läser och arbetar utomlands och talar flera språk, ja som jag själv antar jag, det är fortfarande bara en liten minoritet, menar Gareth Harding.

Så, en vision om ett kosmopolitiskt gränslöst Europa, en liten klick EU-människor och så alla andra invånare i Europa som kämpar för att få vardagen att gå ihop.

Det finns, menar Harding, tecken på en europeisk identitet men, han anser att vi inte är där ännu, och att institutionerna i EU har byggts innan vi kan tala om en gemensam identitet.

Här i Strasbourg, där jag befinner mig, ligger Europaparlamentet, en av EUs många institutioner. Flera av de parlamentariker jag talar med säger att de känner sig som europeer, och här, på kontinenten med närheten till så många historiska platser, är det svårt att inte hålla med när de hävdar motsatsen till det Harding säger: de påpekar att den gemensamma identiteten, grundad på Europas kulturhistoria, fanns långt före de politiska och sociala institutionerna. En bit bort från Europaparlamentet, bor och verkar Paul Van den Bossche. Han ger ut barnböcker. Om Europa.

-So what we wanted to do basically with Adventure Canada wa sto show what made Canada a great idea, and then we did the same för America, which is currently under production, overseas. The  so we came back to Europé, we are europeans, I am Belgium, my wife is Frence, but, so we decided to come back and to launch kind of adventure Europé, it is called Eurojunior.

Paul Van den Bossche, som ursprungligen kommer från Belgien,  har bott i Kanada och i USA och gjort böcker för barn om de ländernas historia, vad det innebär att vara amerikan eller kanadensare. För något år sedan flyttade han och hans fru och kompanjon, som kommer från Frankrike, tillbaks till Europa. De hade en idé om att göra samma sak här: de vill ge ut barnböcker om Europa. Det är konstigt att ingen tänkt på det här tidigare, att det inte finns, som t ex i USA, böcker för barn om kontinentens gemensamma historia, säger Paul Van den Bossche.

Böckerna , som är under produktion, ska , är det tänkt översättas till alla EU-språk. I min hand får jag deras version av Askungen,  som utspelar sig i Strasbourg och som i den digitala versionen är tonsatt : med den europeiska hymnen. Det är en söt historia, men det är inte bara den dåliga limningen, som gör att boken faller sönder, som gör att den – faktiskt – ser ut som en lite dålig kopia av Disneys barnböcker. 

Men, måste jag fråga honom, vad innebär det då att vara europe? Och då förstår jag att svaret inte är så enkelt, även för en förläggare som drömmer om att Europas barn ska känna sig som europeer.

-Being european, that is a good question. Ahh….

Pernilla Ståhl

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".