Dan Jönsson om Pnyx

Vad ligger det egentligen i det där ordet. Demokrati. Folkvälde. I samband med att grekerna uppfann begreppet lät man bygga en plats där medborgarna kunde samlas: en plats som rymde 20 000 män, och där man inte fattade några beslut om inte minst 6000 infann sig. Idag är vi 500 miljoner män och kvinnor som har rätt att påverka hur besluten fattas, i den Europeiska Unionen.

Demokrati, folkvälde: det handlar om det i OBS idag, och först följer vi med Dan Jönsson till platsen där allt började.

---------------------------------------------------------------------------------

De flesta turister i Aten glömmer att besöka Pnyx, den lilla kullen strax nedanför Akropolis där den antika folkförsamlingen brukade sammanträda. Själv var jag där en gång för länge sen, men minns det knappt – jämfört med templen på Akropolis, med sina kolonner och karyatider, så är de oansenliga stenhögarna på Pnyx ingen oförglömlig upplevelse direkt. Men det borde de kanske vara. Precis som den vita marmorn på Akropolis är Pnyx ruiner början på ett fortfarande oavslutat projekt. Den europeiska demokratin.

Man ska förstås inte göra sig för stora illusioner. Antikens demokratiska Aten var på många sätt en grym värld, grym och primitiv: ett slavsamhälle, en militariserad hederskultur byggd på starka feodala hierarkier. Men precis som att Akropolistemplens grällt bemålade och på många sätt idealistiskt färgade skulpturer trots allt innebar det första steget mot en realistisk konst – så blev den aristokratiska folkförsamlingen på Pnyx början på en politisk civilisationsprocess som vi, förhoppningsvis, långtifrån har sett ett slut på. Här, i det klassiska Grekland, föddes mycket av det vi idag förknippar med europeisk kultur: intellektuella dygder som rationalism och humanism, politiska ideal som jämlikhet och frihet.

Det är ett arv som européerna fortfarande ska vara stolta över. Ja, jag vet – visst är det så att rationalismen många gånger har tvingat humanismen på knä. Visst har den enes frihet alltför ofta varit detsamma som den andres slaveri. Men det gör ju inte arvet mindre levande, tvärtom. Kärnan i den klassiska tanketradition som har levt vidare till vår tid, i konsten som i filosofin och politiken, är och förblir realismen – det vill säga insikten att världen vi lever i inte styrs av statiska principer utan av tillfälliga och föränderliga krafter. Ingenting är givet, allt är möjligt att förändra. Det var den insikten som sakta började ta form på Pnyx. Och vi har fortfarande inte riktigt fattat det.

Dan Jönsson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".