Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Dan Jönsson om Sarajevo

Publicerat tisdag 5 juni 2012 kl 13.15

Nu lämnar vi den afrikanska kontinenten och vandrar tillbaka till Europa och en annan storts musik. Finalen i Melodifestivalen har passerat och återigen kunde vi konstatera samma, årligen återkommande märklighet: de idag självständiga staterna i det forna Jugoslavien röstade på varandra, trots att det bara gått femton år sedan det blodiga inbördeskriget. Här är ännu ett nedslag av Dan Jönsson i ännu en plats som säger oss något viktigt om vad det innebär, att vara Europé.

----------------------------------------------------------------------------------------------

I centrala Sarajevo är husfasaderna fortfarande fulla av kulhål. Så är det i och för sig i många städer som har upplevt krig, men i Sarajevo blir det speciellt. Man måste nästan ha varit här, och själv ha gått på dessa långsträckta smala gator längs ravinen utmed floden Miljacka, för att inse hur nära de var, prickskyttarna som låg och siktade på fotgängarna nere i staden under belägringen på nittiotalet. Nerifrån centrum urskiljer man tydligt husen uppe på kullarna; de känns verkligen bara ett stenkast bort.

Detta korta avstånd, från kullarna där de belägrande styrkorna hade sina positioner, till de perforerade husfasaderna i centrum, blir också ett mått på det ohyggligt korta avståndet mellan civilisation och barbari. I Jugoslavien tillryggalade man den sträckan på bara några månader i början av nittiotalet, och det är fortfarande omöjligt att förstå hur det gick till. Uppe i de där bergen, bara kilometer från huvudstaden, ligger också den gamla OS-byn, byggd till vinter-OS 1984, som arrangerades i vad som just då verkade vara ett modernt, mångkulturellt och ganska välmående europeiskt land.

Knappt tio år senare sprack modernitetens ytskorpa, och historiens magma vällde upp ur djupen. Steget från mångkultur till etnisk rensning gick fort, fruktansvärt fort: precis som det alltid har gjort när Europas stora katastrofer rullat igång – som i Tyskland 1933, eller inför krigsutbrottet 1914, som ju började med de dödande skotten mot den österrikiske arvprinsen i ett gathörn just här i Sarajevo.

Det är nog så att det finns vissa platser på den europeiska kontinenten där historiens magma ligger ytligare än på andra håll, platser där man verkligen känner plattornas rörelser. Sarajevo är en av dem. Men just därför är det också en plats där dessa utbrott visat sig möjliga att undkomma. Urgröpningarna i putsen efter prickskyttarnas kulor markerar trots allt skott som missade sina mål, varje hål betyder en människa som överlevde. Vi måste minnas dem också.

Dan Jönsson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".