Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Läs Theresa Benérs text

Publicerat måndag 25 februari 2013 kl 10.41

Det pratas mycket om att vi alla kan hjälpas åt att sprida kärlek och respekt på nätet för att mota ut näthatet. Men det krävs också massor av mod från de kvinnor som drabbas för att de inte ska ge upp sina platser i det offentliga rummet – för det är ett kvinnohat det är frågan om. Själv har jag aldrig blivit hotad och när Danmarks Radio gjorde en undersökning bland danska journalister för ett par år sedan visade det sig att en tredjedel av de kvinnliga journalisterna utsatts för hot – men ingen av männen.

En av de som drabbats är författaren och kritikern Leonora Christina Skov. Visserligen har hon lämnat både Twitter och Facebook men det betyder inte att hon har kapitulerat, tvärtom. I sin senaste roman skriver hon in sig själv när hon låter en gubbsjuk författare på fallrepet betrakta henne surt och sexistiskt. Vissa danska, manliga kritiker har blivit provocerade men själv tycker jag det är ett finurligt sätt av en person med mycket ben i näsan att återta formuleringsprivilegiet. Theresa Benér ska berätta om Leonora Christina Skovs senaste roman och en annan debatt hon orsakat i Danmark.

I höstas rasade i danska media en debatt om huruvida moderna kvinnor verkligen väljer att skaffa barn, eller om de gör det för att alla andra gör det. Upphovet var en krönika i Politiken av den unga, arga, feministiska författaren Leonora Christina Skov. Hon var trött på att jämnåriga alltid frågar om hon har barn, och att de sedan ser det som suspekt att hon avsiktligt har valt att leva utan barn. Leonora Christina Skov har gjort sig känd för sina skarpa formuleringar i dansk offentlighet. Nu skrev bland annat att hon inte längtar efter att gå runt som en ”val i nio månader”, inte vill följa alla ”moderfåren” i en skock, inte drömmer om att tillbringa semestrar på Legoland. Hon pläderade för sitt självständiga, inte nödvändigtvis enkla, val att leva som skribent, och att med sin fru kunna resa långt bort, för att gå in i kreativa processer. Många reagerade på hennes utspel, några tyckte hon var egoistisk och menade att hon som lesbisk kanske saknar urdriften att få barn. Andra ansåg att Leonora Christina Skov satte fingret på vissa tabubelagda frågor kring föräldraskap: Att par ofta dras in i konventionella livsstilar, där vardagen kretsar kring det praktiska livspusslet, där sexualiteten påverkas och man kanske inte älskar sina barn som mycket som man borde.

Just dessa teman ligger i hjärtat av Leonora Christina Skovs litterära verksamhet. Under de senaste tio åren har hon i romaner och kritik ifrågasatt allt som luktar oreflekterad konformism och gruppförtryck. Hon hänvisar ofta till sin uppväxt på 70- och 80-talen i ett litet radhussamhälle, där alla ängsligt anpassade sig efter varandra. Leonora Christina Skov avskyr hyckleri, om det så är i sociala, politiska eller kulturella sammanhang. I det populära tv-programmet Smakdomarna och i prestigetyngda Weekendavisen argumenterar hon osentimentalt mot kulturella tungviktare – och debutanter. Ett antal upphöjda, oftast manliga, medelålders författare har genom åren manglats rejält i Skovs kompromisslösa kritikerpress. Hon har slagit hårt mot deras sexism och utmålat dem som självgoda kvasiintellektuella. För en tid sedan initierade hon också en debatt om författarstödet som hon ansåg rutinmässigt gick till etablerade namn som redan hade fått stöd, och ledde till litterär inavel bland författare med bakgrund i Författarskolan.

Nu har Leonora Christina Skov skrivit in denna vassa kulturkritik även i sin senaste roman, Försteälskaren. Huvudperson är en påhittad manlig dansk succéförfattare, Nat Kaminski, känd bland annat för en erotisk trilogi: Vibrator, Bondage och Erektion. Nu är han på väg utför, men just för att han håller på att förlora allt spottar han ut bittra omdömen om radikala feministkritiker och yngre, lovande författare, som tar hans plats på parnassen. Leonora Christina Skov gör ett ironiskt självporträtt i det Nat Kaminski kallar en rabiat, lesbisk åsiktsfitta med rödmålade läppar och stora bröst. Han anser sig förföljd av henne. Utfallen för tankarna till svenska Maja Lundgren, som för några år sedan klädde av den stockholmska kulturmaffian i den omdiskuterade romanen Myggor och tigrar. Men Skov använder inte verkliga namn. Hennes fåfänge romanhjälte ses som en kombination av författarna Henrik List, Jörgen Leth och Jens Christian Gröndahl. Genom Kaminski skildrar Leonora Christina Skov en sluten förlagsvärld, där män dunkar varandra i ryggen och sedan baktalar varandra, eller enas i sexistiska omdömen om yngre kvinnliga kollegor.

Men kritiken mot kulturvärlden är egentligen bara en del av Leonora Christina Skovs desillusionerade skildringar av samtidens falskspel. Både i Försteälskaren och i sina tre tidigare romaner belyser Skov i mångbottnade intriger hur människor iscensätter sig själva. Hennes berättelser drivs av hemligheter, lögner och påhittade identiteter, hon belyser sexuella maktspel och våld i relationer. Offer och förövare är nutida individer, som famlar runt i existentiella tomrum. Leonora Christina Skov leker med litteraturens genrer och tolkar i grunden verkligheten som en fiktion. Hennes namn Leonora är också en mask, eller författaridentitet, hon själv har skapat sig. I den offentliga rollen som Leonora kan hon utmana och själv ta emot stryk, utan att privatpersonen förintas. Men hon är noga med att skilja på sina roller. Kanske är hennes mest djuplodande budskap, att vi inte så ensidigt ska följa alla sociala spel och identifiera oss med våra yttre masker. Utan våga upptäcka och följa den ensamma drömmare som bor inne i var och en av oss.

Theresa Benér

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".