Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Läs Johan Tollgerdts texto

Publicerat måndag 25 februari 2013 kl 10.50

Sedan Uppdrag Gransknings uppmärksammade program om näthat i Sverige för ett par veckor sedan har det talats mycket i Sverige om vad vi kan göra åt det och faktum är att det sedan i somras finns större, juridiska möjligheter att sätta dit folk som sprider hot på nätet – i den nya Lagen om Elektronisk Kommuniation kan polisen inte bara begära ut abonnemangsuppgifter från internetleverantörer när de misstänker brott som kan leda till fängelse, som det var tidigare, utan också när det gäller brott som bara ger böter. Den möjligheten har länge funnits i Frankrike och frilansjournalisten Johan Tollgerdt har undersökt vad det hat lett till, och hur debatten förs i Frankrike idag om vad som är rätt att göra åt näthatet. För överens, det är man inte.

Journalisten Amandine Schmitt på tidningen Le Nouvel Obs är chockad över det utbredda näthatet mot kvinnor i Sverige. Hon säger att detta vore nästintill otänkbart i Frankrike, där kvinnan har förstärkt sin roll i samhället de senaste decennierna.

Å vår lag mot näthot spelar en viktig roll. Den fungerar, menar hon.

Lagen kom till 2004 å har gjort att näthot i allmänhet är relativt sällsynt i Frankrike, konstaterar Schmitt å får medhåll av ledaren för judiska anti-rasiströrelsen Uejf, Jonathan Hayoun. Han understryker att näthot vanligtvis tas på stort allvar i Frankrike.

Här å på många andra anti-rasiströrelser, som Sos Racisme övervakar man oavbrutet utvecklingen av näthat.

Främst är det rasistattacker, hot av religiös karaktär eller homofobi som man fruktar på internet i Frankrike.

Den franska lagen lyder att om någon utsätts för näthot kan offret gå till domstol. Efter domstolsbeslut har teleoperatören därefter skyldighet att lämna ut personuppgifter på användarkonton. Därefter kan offret stämma angriparen.

Under de senaste åren har ett par personer som trotsat lagen stämts i Frankrike. Offren har i vissa fall varit privatpersoner, i andra fall offentliga.

Domstolsbesluten har fått stor plats i media.

En av de mest uppmärksammade domarna kom förra året. Då dömdes en känd högerextremist till 55.000 kronor i böter och villkorlig fängelsedom. På sin blogg hade mannen dödshotat Paris borgmästare Bertrand Delanoë för att han är homosexuell.

Angriparen avslöjades då teleoperatören lämnade ut hans användaruppgifter.

Integritet är i å för sig ett viktigt nyckelord i det franska samhället. 

Uppgifter som berör exempelvis inkomst eller skatt är nästintill omöjligt att hitta på internet.

Men att lämna ut personuppgifter för att avslöja den som näthotat anses inte vara något problem. Här handlar det om lag och rättvisa samt skydd av privatpersoner, säger man på Le Nouvel Obs.

På La Quadrature du Net som försvarar internetanvändarnas rättigheter anser man att den nuvarande franska lagen är för sträng.

Ledaren Jérémie Zimmerman anser att de franska internauterna berövats frihet och integritet.

Han anser att förbud lätt leder till överträdelser och då behövs ytterliggare lagar som förbjuder. För många lagar kan dock mynna ut i viss censur menar han.

När man under det senaste halvåret funnit vissa luckor i anti-näthotslagen har debatten blivit mycket intensiv i media. Med vilka medel ska hoten nu stoppas, undrar man.

Det är på vissa sociala medier som hatet exploderat.

Främst är det Twitter som inte följer den franska lagen då de vägrar lämna ut uppgifter om användarkonton, säger Hayoun på studentrörelsen. De liksom Sos Racisme kräver nu en förstärkning av lagen.

Twitter hävdar dock att de inte behöver underkasta sig fransk lag, då servern är baserad i Usa. Där är det förbjudet att lämna ut personuppgifter.

Många debattörer som Hayoun på antirasiströrelsen å Zimmerman på nätorganisationen anser att den senaste tidens uppsving för näthatet främst beror på vissa politiker som använt rasistiska argument för att vinna röster.

Bland annat anklagas förre presidenten Nicolas Sarkozy då han häromåret gick till hårt angrepp mot bland annat romer. Även i stora högertidningen Le Figaro har man beklagat att Sarkozy ville göra romer till syndabockar för vissa ekonomiska problem.

Fast även den nuvarande socialistregeringens inrikesminister Manuel Valls kritiseras efter tvivelaktiga uttalanden om folk av olika ursprung.

I dagarna startade en arbetsgrupp i Nationalförsamlingen med att utarbeta en ny å hårdare lag mot näthot i Frankrike.

Hayoun på antirasiströrelsen Uejf hoppas att den ske ge den franska staten automatisk tillgång till teleoperatörernas användarkonton.

På nyhetssajten Mediapart skriver Serge Uleski att det inte bara är näthatarna själva som kommer att drabbas av mer övervakning, utan även alla de som vill ha total nätfrihet. Alla kommer att dömas av nätdomare som likt politiker tillhör olika falanger. De som önskar nätfrihet kommer att låsas in i ett mörkt ghetto, skriver han.

Zimmerman på nätorganisationen La Quadrature du Net har dock ett enklare recept för att avväpna hat å hot på internet. Han uppmanar till nätkärlek å menar att en massiv armé som kärleksbombar kan vara ett väl så bra alternativ för att minska sprängkraften i hatfulla meddelanden.

Johan Tollgerdt

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".