Läs Moa Matthis text

Obs handlar idag alltså om lögner och sanningar i litteratur –och nu ska vi höra Moa Matthis om huruvida fantasi eller verklighet anses farligast, på amerikanska skolbibliotek.

Lois Lowrys ”The Giver” – ”Den utvalde” på svenska – återfinns på 23e plats på det amerikanska biblioteksförbundet, ALAs, 100-verks- lista över ”förbjudna böcker”. Böcker som antingen plockats bort från skolbibliotek, eller placerats i giftskåp med speciella restriktioner. Och precis som nästan alla andra böcker på listan, är ”Den utvalde” en storsäljare inte bara i USA utan hela västvärlden.

På första plats ligger till exempel ”Harry Potter”, och bara några snäpp därefter ”Möss och människor” av John Steinbeck, tätt följd av ”Jag vet varför burfågeln sjunger” av Maya Angelou, och på åttonde plats Philip Pullmans trilogi ”Den mörka materian”. Nobel- och Almapristagare, Unicef-ambassadörer och hedersdoktorat; vagnslaster med medaljer, utmärkelser, och ständigt nya generationer läsare.

Men sällskapet ”farliga böcker” är inte bara hedersamt, det är också intressant. Är det till exempel en slump att realismen dominerar bland listans toppkandidater när det gäller vuxenlitteratur som med åren hittat vägen till ungdomshyllorna? Steinbecks våldsamma depressionsdrama; Angelous skildring av Ku Klux Klan och våldtäkter i den amerikanska södern kring 1900-talets mitt. Berättelser om rasism, sexism, fattigdom med rötterna förankrade i historisk verklighet, fulla av kärlek och brutalitet. Och, på samma gång, att flera av böckerna i giftskåpet som kategoriseras som barn- och ungdomslitteratur, tillhör det som kallas fantasy; J K Rowlings parallella trollkarsvärld, Pullmans alternativa universum; Lois Lowrys framtidsdystopi? Som om både det som verkligen varit, och det som inte är och kanske aldrig kommer att bli, vore farligt. Som om det fanns ett potentiellt hotfullt samband mellan minnet av det verkliga å ena sidan, och fantasin om framtiden å den andra.

Och om just det sambandet handlar Lois Lowrys roman ”Den utvalde”. Den utvalde är pojken Jonas. Han lever i en tid när människornas liv är reglerade i minsta detalj. De behöver aldrig välja, tänka eller känna efter: partner, barn, arbete, namn, intresse, mat, kläder, uppförande – hela livet tillrättaläggs i enlighet med lagar. Alla är lugna och tillfreds, i trygg förvissning om att ingen avviker från den fastlagda normen. Och om någon mot förmodan skulle göra det, till exempel ett spädbarn som otröstligt skriker sig genom natten istället för att sova de reglementsenliga timmarna, så vet alla att den individen måste, som det heter, ”befrias” – för allas och sitt eget bästa. Det är en värld utan konflikter, smärta och sorg. Det är en värld befriad från frihetens plågsamma ovisshet.  

I en sådan värld som Lowrys roman skapar, måste människorna förstås befrias från sin längtan och sina drifter. Jonas, på gränsen till tonåren, tar stolt emot sin första tablett mot ”the stirrings”, den farliga, reglementsvidriga känsloförnimmelse som plötsligt uppstår i en särskild flickas närhet. Nu är han redo att ta steget in i vuxenvärlden; att tilldelas sin roll som maskiningenjör eller grovarbetare. Lowrys på kemisk väg driftsbefriade, vänliga och genomrationella människa är otäckt trovärdig. Nästan igenkännlig.    

Men att befria människan från hennes kropps drifter räcker inte för att vidmakthålla hennes förnöjsamhet med det av makten givna. Hon måste också befrias från historien, eftersom det är i förhållande till den som vi blir varse det föränderligas möjlighet. Insikten om att människan är fri att skapa sin tillvaro. För att förbli i det som är, utan att någonsin fråga efter det som skulle kunna bli istället, måste människan fås att glömma det som varit. Mänsklighetens hela historia av våld och skönhet måste härbärgeras utom räckhåll för den som befriats från friheten att välja, tänka och känna.

I Lowrys romanvärld är giftskåpet en människa. En utvald som inom sig bär minnet av hela historien, och som vid behov kan tillfrågas av det styrande Rådet, men som annars måste leva avskild, i sällskap med, just det, böcker. Upphöjd – och tystad. Det måste alltid finnas en utvald, så när Jonas går till tolvåringarnas ceremoni för att tilldelas sin livslott, blir han varken maskiningenjör eller grovarbetare. Han blir utvald.

Lowrys bok går att läsa som en kommentar till den giftskåpslista på vilken den hamnat. Ett exempel på hur den välskrivna fantasin – liksom den realistiska romanen – synliggör ett stycke verklighet. På samma sätt som kunskap om historien gör nuet begripligt, och påminner oss om att inget är givet. Inte ens historien.    

Moa Matthis

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".