1 av 2
Frågan om genmodifierade grödor har länge väckt starka känslor. Så här såg det ut när miljöorganisationen Greenpreace demonstrerade utanför växtförädlingsföretaget Svalöf Weibulls huvudkontor i Svalöv för åtta år sen. Foto:Scanpix
2 av 2
I arkivet för den här bilden från 2008 står det att protesten riktar sig mot "genmodifierade" grödor. I den fyra år äldre arkivtexten här ovan talas det om genmanipulerade grödor. Är vi mer accepterande idag? Foto:Marc Femenia/Scanpix

Debatt om genmodifierade grödor

I serien "Mat och Moral" passar en diskussion om den starkt polariserade debatten om genmodifierade grödor kanske väl in? En del föredrar som bekant att tala om ordet vi undvek - "genmanipulerade" grödor.

Hur som helst - dessa genmodifierade grödor har blivit mycket populära. Och vi får två forskares syn på möjligheter och risker med detta, närmare bestämt Per Sandins och Tina D´Hertefeldts.

Genmodifierade grödor, eller GMO, har odlats sedan 1996, och de har blivit mycket populära.

Väldiga ytor

I dag odlas framförallt genmodifierad soja, raps, majs och bomull på en yta som är tre gånger så stor som Sveriges.

Uppsala och Lund

Debatten om den här jordbruksteknologin har som sagt varit mycket polariserad och i OBS ger två forskare sin syn på möjligheter och risker med GMO: Per Sandin, som forskar i biotetik på SLU i Uppsala och Tina D’Hertefeldt, som forskar i biodiversitet vid Lunds Universitet.

(Det här programmet sändes första gången den 5 december 2012)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".