Läs Monica Braws text

Ett annat ämne vi har haft uppe är i Obs är den unika paragraf nio som finns i Japans författning sedan fredsuppgörelsen efter andra världskriget – det är där Japan förbjuds att ha en armé eftersom Japans folk för alltid ska ”förkasta krig och hot om eller användning av våld”. Vi talade om det i december, då det verkade som om ett nytt ultranationalistiskt parti kunde bli vågmästare i parlamentet. Nu blev det inte så – det gamla regeringsbärande partiet LDP vann en jordskredsserie – men efter Nordkoreas kärnvapentest har debatten blossat upp igen. Monica Braw:

Nordkoreas nya kärnvapentest har naturligtvis kraftigt fördömts av Japans regering. Men samtidigt kan det leda till att regeringspartiet LDP får ökat stöd för ett av sina långsiktiga mål: att ändra Japans författning – speciellt den unika paragraf 9. Där står det att Japans folk för alltid förkastar krig och hot om eller användning av våld. Liksom resten av konstitutionen författades den så kallade fredsparagrafen vid det amerikanska ockupationshögkvarteret i Tokyo under general MacArthur efter andra världskriget.

Den är en nagel i ögat på en del japaner och det pågår sedan länge en kampanj för att ändra både den och andra delar av författningen. Motiveringen är att göra Japan till vad de kallar ”ett normalt land”.

Den regering som tillträdde i december, ledd av premiärminister Shinzo Abe, siktar nu på att äntligen komma någon vart med detta genom ett nytt förslag i parlamentet.

Författningsrevisionisterna har visserligen stöd från en del av befolkningen och från landets största tidning, Yomiuri, med 14 miljoner läsare dagligen.

Men majoriteten av japanerna är övertygat pacifistiska, inte minst de äldre som har bittra upplevelser av kriget. Det finns också ett mycket aktivt motstånd. Det inleddes 2004 av en rad välkända intellektuella, bland dem nobelpristagaren i litteratur Kenzaburo Oe. De bildade Paragraf 9-grupper. Nu finns det över 7 500 sådana grupper runtom i landet.

Kritiken mot grundlagen brukar motiveras med att det är amerikaner som har skrivit den och att det är hög tid att Japan själv bestämmer vad landet ska stå för.

En av Paragraf 9-gruppernas grundare, Shuichi Kato, har kommit med motargumentet att, som han sa, ”Det kan väl hända att paragraf 9 tvingades på oss. Men den tilltalar oss, den stämmer överens med våra övertygelser.” Med hänvisning till att författningen godtogs av parlamentet 1946 tillade han: ”Det är vi som beslutar att behålla den.”

För att ändra grundlagen fordras det en folkomröstning. Att en sådan ska hållas, måste först godkännas av parlamentet. Den nya regeringen Abe vill att en folkomröstning angående författningen inte som tidigare ska behöva godkännas av en 2/3 majoritet i parlamentet utan bara av en majoritet. Det skulle göra att förslaget har större chans att gå igenom. I själva folkomröstningen behövs en majoritet för att ändra grundlagen. Ett omdiskuterat tillägg till Aberegeringens förslag är att medias rapportering inför folkomröstningen skulle begränsas.

Redan före Nordkoreas senaste kärnvapentest ville en del väljare ändra fredsparagrafen av rädsla för just Nordkorea som ju ligger mycket nära Japan. När hotet nu uppfattas som allt större är det möjligt att fler stöder regeringens mål - utan att ta hänsyn till hur det uppfattas av alla de länder som blev offer för Japans militarism under första hälften av 1900-talet.

Monica Braw

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".