Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Läs Johan Tollgerdts text

Publicerat tisdag 12 mars 2013 kl 14.17

Inför förra årets presidentval i Frankrike var det en debatt som blossade upp och tycktes överskugga allting annat. Debatten om Halal-slakt. Kött räknas som halal om det slaktats enligt vissa regler – bland annat att djuret avlivats genom så kallad skäktning, vilket innebär att djurets halspulsåder skärs av med kniv. Vanligtvis sker det utan bedövning – vilket är tillåtet i hela EU utom hos oss i Sverige - där djur som ska säljas som Halalkött, bedövas före slakt. I Frankrike utlöstes debatten av att allt fler slakterier i Parisområdet väljer att avliva alla sina djur genom skäktning för att spara pengar i produktionen, vilket främlingsfientliga grupper kritiserade. Med andra ord har debatten i Frankrike handlat om mycket mer än mat, och det ska Johan Tollgerdt ge oss en överblick över.

En god vän i Paris ogillar gelatin - en ingrediens som i allmänhet har dåligt rykte i Frankrike, efter olika matskandaler de senaste åren. 

När min vännina frågar olika bagare om bakverken innehåller gelatin brukar man ana oråd och svara “inte hos oss”. 

För kunden är det därmed svårt att veta om det verkligen stämmer, med tanke på det utbredda fusket i matbranschen.

Häromdagen kom dock min vännina tillbaka med ett paket krämiga bakverk och hon hade en trygg blick i ögonen. 

Utan gelatin, sa hon bestämt.

Jag har köpt bakelserna hos några tunisier å dom bakar enligt Halal. Då är gelatin förbjudet, berättade hon.

Halal är ett känt begrepp i Frankrike å i de fransktalande länderna. Med jämna mellanrum tar debatten därför fart bland konsumenter, politiker, affärsmän, troende och t o m veterinärer.

Men när det gäller olika politiska försök att kritisera halal har angriparen med hjälp av media oftast hamnat i motvind än så länge.

Så sent som häromdagen beskyllde man på muslimska sajten Debat-halal.fr att:

Madame Le Pen, vill splittra fransmännen i två läger på ett absurt vis.

Kritiken uppkom då extrema högerns ledare Marine Le Pen åter igen anklagat Paris slakterier för att till 100 % och i hemlighet slakta utan bedövning. 

Le Pen beskriver halal som en samhällsfara som om hon vill få opinionen att tro att islam håller på att fullständigt kolonisera Frankrike, skriver man på sajten. 

Men att liknande argument knappast övertygar majoriteten i längden, har man redan konstaterat på exempelvis vänstertidningen Le Nouvel Obs. Där ber man dock Marine Le Pen att hålla sig till sanningen. För flera gånger har det bevisats rent statistiskt att hennes uppgifter inte stämmer.

Under de senaste åren blev debatten som störst under förra vårens presidentvalskampanj, då till å med dåvarande premiärminister François Fillon överraskande hävdade att : halal och kosher är förhistoriska slaktmetoder. 

Kritiken blossade genast upp och han anklagades för grov smutskastning från vänster till höger.

“Ett politiskt kränkande - Föraktfullt - Nedsättande - Fillon borde ha stängt munnen i tid. Det här kommer att skada högern”

Detta är bara några exempel på hur debatten svängde mot premiärministern i media.

Socialisternas François Hollande vägrade dock bestämt att blanda sig i det han menade var :

“en onödig debatt, infekterad av nationalism å extremism.”

Flera katolska tidningar som Témoignage Chrétien, insåg också Fillon’s misstag. Man gav sitt stöd åt imamer å rabbiner - som i samma veva stod enade i kritiken mot dåvarande höger-regeringen. 

Från religiöst håll krävde man en ursäkt - å när man fick den kom debatten att ge extra poäng åt de som stödjer halal och kosher ur religiös synvinkel, konstaterade man i katolska La Croix. 

I valdebatten förra året sa’ dock Hollande att om han väljs till president kommer man inte att servera halal slaktat kött i landets skol-matsalar.

Frankrike ska förbli ett konfessionslöst land, vilket han står fast vid idag.

På senare tid har debatten ibland handlat om halal som affärsverksamhet.

På mäktiga konsumenttidningen Que Choisir - Vad ska man välja -  medgav man nyligen att halal slakt ökar i andel i Frankrike. Men det beror knappast på religiösa orsaker, utan kommersiella, konstaterade man. 

Å sedan ett par dagar går det att läsa i flera tidningar om den oro som råder för att fusket i å med hästköttskandalen kan komma att sprida sig till halal sektorn i framtiden.

Ett par gånger har debatten kretsat kring moral:

Kände veterinären Frédéric Freund, chef på djurskyddsföreningen OABA i Paris har  varnat för att djur lider svårt om de slaktas utan bedövning som vid halal eller kosher. 

Det har fått representanter för både muslimska och judiska förbund att rasa. Men veterinärens uttalande har ändå väckt viss genomslagskraft. Många konsumenter i Frankrike och till å med i fransktalande Quebec har nu kommit att kräva tydligare innehållsförteckningar med information om det tillvägagångs sätt djuret slaktats. 

Veterinären Freund varnar dock för ord som Halal å kosher på köttförpackningarna. Det skulle kunna upplevas som kränkande, säger han. Istället förespråkar han mer tekniska ord som: slakt med eller utan bedövning.

På så vis handlar debatten om vilket tillvägagångssätt som varit mest etiskt för djuret, menar Freund.

Är halal verkligen en livsfilosofi som man nyligen hävdade i belgiska tidningen le Vif?

Där skriver man att halal är ett val som kommer att bestå så länge muslimer behöver stärka sin identitet i länder där katolicism å protestantism är dominerande.

Le Vif som citerar den i Bryssel verksamme pro-halal konsulten Bruno Bernard skriver dock att den explosiva halal trenden förmodligen kommer att minska i betydelse när muslimer verkligen integrerats i samhället - kanske om en så där tretti år eller så.

Johan Tollgerdt

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".