Intervjun med Ingela Zulu

FREDRIK PÅLSSON

Ja det moderna jordbruket har haft stor betydelse för att bekämpa världssvälten. Men med ett modernt jordbruk kommer också ett modernt liv och modern mat som å andra sidan kan få många negativa konsekvenser. För det är i tredje världen som så kallade välfärdssjukdomar ökar mest, som diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. För två år sedan ungefär pratade jag här i Obs med Ingela Zulu om detta, konsult på Världshälsorganisationen WHO.

INGELA ZULU

Det är ju olika faktorer som leder till detta, bland annat talar man om att det är en ökad  urbanisering, att många människor lämnar landsbygden för att jobba inne i städerna och i och med det byter man då livsstilsmönster, förändrade kostvanor, och man rör sig mindre. Och det talas om på engelska, nutrition transitions, det innebär just detta att fler och fler människor istället för att äta den traditionella maten, äter mer och mer snabbmat, färdiglagad mat. Man har inte tid att laga maten själv och det är även kopplat till en demografisk förändring, att det blir fler och fler gamla människor som då drabbas av dessa sjukdomar.

FREDRIK PÅLSSON
Ingela Zulu säger att fetman ökar snabbast i länder där ekonomin växer snabbt, som i Kina, i Indien och Sydamerika. Hittills har man inom WHO alltså främst jobbat med de här sjukdomarna från ett rent hälsoperspektiv – men nu talar man mer och mer om att det är ett problem som bör bekämpas med hjälp av ett mänskliga rättigheter-perspektiv. Syftet är då att se vilka skyldigheter världens stater har för människors hälsa.

INGELA ZULU

Stater kan ju inte vara skyldiga att människor ska vara friska, men staters skyldigheter är att skapa de rätta förutsättningarna för att alla ska ha ett så hälsosamt liv som möjligt.

FREDRIK PÅLSSON

I vårt samtal återkommer Ingela Zulu till vikten av information, och det ansvar världens stater har i att föra ut information och se till att världens skolor också för ut kunskap om vad som är nyttig mat och ett nyttigt liv. Samtidigt finns det i många länder kiosker på skolorna, och det är inte ovanligt att skolorna är beroende av de inkomster man får från kioskerna som säljer läsk och godis till barnen. Ekonomin spelar roll för vilken livsstil vi har råd med, säger Ingela Zulu.

INGELA ZULU

Nyttig mat är ofta dyrare. Så man får säga att fetma är en klassfråga. Och då är frågan: vad kan staten göra för att komma till rätta med detta? Är det möjligt att subventionera frukt och grönsaker? Beskatta mat som har för hög sockerhalt? Eller fetthalt? Man får komma ihåg att det handlar om – fetma och de här sjukdomarna – kostar ju staten väldigt mycket pengar.

FREDRIK PÅLSSON

Det sa Ingela Zulu, jurist och konsult i Geneve

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".