Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Läs Matilda Gustavssons text

Publicerat tisdag 2 april 2013 kl 09.54

Alla som är bra på att prata, vet att allt också kan pratas sönder. För om du lyckas beskriva och analysera precis hur du tänker och varför du gör som du gör, då går du att sammanfatta och förutse. Och vad händer då? Du stelnar.

Det där stelnandet skriver den amerikanska författaren och kritikern Susan Sontag om, i inledningen av Notes on ”Camp”. Enligt Susan Sontag är det smaken som styr alla våra beslut – och vad just du har för smak för människor, idéer eller filmer grundar sig på hur just din känslighet inför världen ser ut. En känslighet som kan ha sina logiska orsaker men som det nästan inte går att prata om, utan att förstöra den.

Denna månad fyller Obs 50 år och vi inleder jubileumsmånaden med Susan Sontag som skulle ha blivit 80 om hon hade fått leva. Susan Sontag som levde sitt liv mitt bland orden och bilderna och samtidigt försökte respektera sin känslighet inför världen, ”eftersom medvetandet är knutet till köttet”, som titeln lyder på den andra volymen av hennes dagböcker, som nyligen kommit ut. Medvetandet knutet till köttet. Matilda Gustavsson har läst och funderat över vad det betyder.

När jag söker på namnet Susan Sontag föreslår nätet genast fotografier. Svartvita porträtt av den unga skribenten som tittar stint in i kameran, omgiven av böcker från golv till tak. De mörka ögonbrynen, skrivmaskinen, ciggen i munstycke. Den stilbildande grå luggen.

Det är bilder jag känner igen. Under sitt vuxna liv var Susan Sontag omsusad och fotograferad - en av de där intellektuella som också är en glamourös stjärna.

Paradoxalt nog är hon känd för sin kritik av fotografier. Hon noterade samhällets allt större mängd bilder av människokroppar, krig och lidanden ingen sett förr. Utbudet snurrade så snabbt att verkligheten suddades ut. Kameran skapade distans. Vi fotar först och lever sen, konstaterade hon, och hånade fotomediet Instagram decennier i förväg. Susan Sontags syn på bra konst vände sig dessutom mot känslor och självutforskande. Hennes essäer skrevs med en sylvass penna, riktad rakt fram. De formulerade sin tids nya frågor och analyserade allt mellan popkultur och politik. Camp, klassiker, kommunism. Men aldrig Susan Sontags eget liv.

Därför är det hisnande att hennes kilotunga dagböcker landar på bokdiskarna. Nyligen släpptes den andra volymen av tre, skriven mellan 31 och 47 års ålder. Titeln är en av hennes många sporadiska, oavslutade anteckningar: ”As Consciousness Is Harnessed to Flesh. Medan medvetandet binds till köttet, ungefär.


Kritiker har tolkat titeln som dualismen mellan Susan Sontags svala offentliga persona och det sårbara medvetandet i dagboken. Hon som ibland inte orkar leva. Men betydligt oftare är jaget glupskt och handlingskraftigt. Hon äter dyrt, rusar mellan vernissager och läser varje ord i New York Times. I den första volymen konstaterade Susan Sontag att dagboksskrivande inte handlar om att visa sig naken – utan om att aktivt skapa sig själv. I en essä om Roland Barthes har hon hyllat dagboksformen som “det perfekta verktyget i medvetandets karriär”. Hon applicerar sin professionella disciplin på det privata jaget. Mötet med ett konstverk ska förändra allt. Samma krav ställer hon på sig själv och skriver att-göra-listor. Gå upp i tid, erövra. Att aktivt skapa sig själv är den amerikanska drömmen. En existentialistisk men också modern KBT-syn på jaget, som underlättas av att ha tid och pengar.

Samtidigt uttrycker Susan Sontag den gamla genimyten, som säger att storverk skapas i ensamhet. Hon kan aldrig bli ett geni, skriver hon. Hon är bara bra på att suga i sig andras kunskap och organisera den. En vampyr.
Jag vill protestera med dagbokens titel - medvetandet som binds till kött.
I sitt skrivande sätter Susan Sontag samman vitt skilda, synliga saker – filmer, trender, citat - till en idé eller riktning som samhället inte visste att det valt. Det är genialiskt.


Men i dagboken visar hon sig också djupt mänsklig, särskilt i sina kärleksaffärer. En av Susan Sontags kända teser är att tolkning hindrar den direkta upplevelsen av konst.Men i relationer tolkar hon allt; försöker förstå de fina maktspelen av överlägsenhet, beroende och förakt. Hon känner sig ful. Hon vill inte vara med den som vill vara med henne - det är ju ett tecken på dålig smak. Och när resonemangen uttalas i psykoanalys skäms hon över sin banalitet.


Just därför är skrivandet så viktigt. Som ett vapen mot det banala. Susan Sontag definierar döden som att vara helt i sitt eget huvud. Livet = världen. Som 13-åring satte hon upp en livsregel: ”inget dagdrömmande”. Att låta tankarna vandra fritt leder till att de slösas på ältande och självömkan. Skrivandet är ett sätt att strukturera tanken kring det som är viktigt: världen och livet. Medvetandet måste vara bundet till kött.

Titeln är också en insikt om döden. Susan Sontag vet att kroppen är begränsad och piskar sig. Måste hinna ha bättre sex, lyssna på all musik som finns, skriva mer. I slutet av dagboken anas ett cancerbesked. Jag vill bli en av överlevarna, skriver hon kort och går vidare. Och den avslutande, kommande dagboksvolymen sträcker sig över ännu ett par årtionden.

Sina sista femton år levde Susan Sontag med den berömda fotografen Annie Leibovitz, som riktade kameran mot sin kärlek. När jag söker på namnet Susan Sontag föreslår nätet också foton från deras tid ihop. Sontag, som vände sig mot de personliga uttrycken, är naken i ett badkar. Iklädd svart klänning på sin dödsbädd. Hennes lidande reproduceras på konst- och modebloggar. Turnerar mellan gallerier. De starka bilderna har, i enlighet med Susan Sontags egen mediekritik, lämnat sin ursprungliga verklighet. Att läsa dagboken är att framkalla helt nya foton, tagna ur nya vinklar.

Matilda Gustavsson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".