Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Karim Jebari: Teknikskeptiker kan inte lösa klimatproblemen

Publicerat tisdag 2 april 2013 kl 16.50

Ur Obs i P1, den 3 april 2013.

Teknologin har alltid haft en revolutionär potential, den underminerar gamla hierarkier och upplöser traditioner. Av det skälet har teknologin alltid fruktats av de som velat bevara status quo. Sedan vi var barn har vi hört sagor som den om Ikaros och hans vaxvingar, och den om dr Frankenstein och hans monster. Sagor vars moral har varit: innovationer är farliga. Teknologi är farligt. Den som av övermod utmanar gudarna och traditionen bestraffas alltid hårt.

Vi bör alltså inte bli förvånade när riskerna med en viss teknologi framhävs, medan riskerna och kostnaderna hos alternativen sällan uppmärksammas. Kärnkraften är ett utmärkt exempel på detta. Kärnkraften är inte riskfri, men riskerna med alternativen till kärnkraft, som i många länder är kolkraft, är större. Brytningen och förbränningen av kol frigör mängder av gifter och radioaktiva ämnen som sprids i vatten och luft. Dessa ämnen dödar många fler människor varje år än vad kärnkraften har dödat under hela sin historia. Istället för att stirra oss blinda på riskerna med att tillåta en viss teknologi bör vi även fråga oss vad riskerna är med att förbjuda den. Att förbise dessa risker är omoraliskt.

Ett annat, närmast pseudoreligiöst, resonemang som ofta nämns kring teknik är att om ett problem orsakats av teknik, så kan tekniken inte användas för att lösa problemet. Det här resonemanget härstammar från ett sätt att dela upp världen i motsatspar och föreställningen att ett ont bara kan fördrivas av dess motsats. Men världen är mer komplex än en uppsättning motsatser, och det finns ingen nödvändighet att tekniska problem måste lösas med icke-tekniska medel.

Ingen vettig debattör påstår att tekniken i sig kan lösa klimatproblemen utan politisk inblandning. Ekonomiska och politiska styrmedel behövs för att få konsumenter att anamma den nya tekniken, oavsett om det rör sig om välisolerade hus eller elbilar. Men det är även naivt att tro att våra politiker kommer att fatta ansvarsfulla beslut så länge som kostnaden för detta är politiskt självmord. Ingen politiker i det här landet skulle gå till val på att höja bensinpriset med en tia per liter och biffen med en hundring per kilo. Så länge som medborgarna i västerländska demokratier vill köra bilar och äta kött så kommer de att rösta på politiker som gör det möjligt för dem att göra det. Utan teknologi som gör det möjligt för politiker att kunna värna om klimatet samtidigt som de kan bli återvalda kommer inget att ske. Därför undrar jag ofta hur teknikskeptiker egentligen tänker att man kan lösa klimatproblemen utan elbilar, kärnkraft och solceller. Är teknikskeptiker så naiva att de tror att politiker villigt kommer att begå politiskt självmord eller att väljare en masse kommer att göra radikala förändringar i sin livsstil? Eller är teknikskeptiker så cyniska att  önskar sig en grön diktatur som med en järnnäve tvingar folk till ett spartanskt leverne? I ljuset av människans moraliska tillkortakommanden ser jag inget hopp för mänskligheten utan teknologiska framsteg.

För ett längre resonemang om hur teknologiska framsteg är nödvändiga för att bygga ett hållbart samhälle rekommenderar jag miljöaktivisten Mark Lynas senaste bok ”Guds utvalda art”, utgiven på Ordfront förlag.

Karim Jebari - driver bloggen ”Politisk filosofi”.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".