Rolf Gustavsson: Så erövrar tyska småföretag världen

Ur OBS den 4 april 2013.  

Det finns flera förklaringar till varför Tyskland klarat den ekonomiska krisen bättre än de flesta länder i Europa. En av de viktigaste är att det tyska näringslivet bärs upp av en stabil ryggrad av globalt framgångsrika små och medelstora företag, som i Tyskland kallas ”Mittelstand”.

Vi brukar förknippa tysk ekonomi med en lång rad välkända namn på stora koncerner som tillverkar fordon och prylar. Men den bilden skymmer det mest intressanta fenomenet i tyskt näringsliv, nämligen den roll som de små och medelstora företagen spelar. Den kategorin omfattar de allra flesta företagen i Tyskland, de svarar för ungefär hälften av Tysklands bruttonationalprodukt (BNP) och de sysselsätter omkring femton miljoner anställda. Och Tysklands position som globalt ledande exportland har sina rötter i den här kategorin.  

På många håll i Europa har de små och medelstora företagen gått under när konkurrensen blivit allt hårdare i Europa och på världsmarknaden. Men i Tyskland finns många exempel på hur de istället lyckats dra fördelar av den skärpta konkurrensen och blivit världsledande. I de södra och västra delarna av Tyskland är det just detta Mittelstand som svarar för framgångarna. Det består i regel av familjeföretag som bara är välkända för specialisterna. För den breda allmänheten är de okända och därför kallas de för ”gömda mästare”, Hidden Champions av företagsekonomen Hermann Simon. Han har under många år studerat detta fenomen och sammanfattat sin analys i en högintressant bok.

Hermann Simon lyfter fram en lång rad talande exempel på hur dessa undanskymda framgångar vuxit fram. Ett av dem handlar om den lilla staden Tuttlingen med 30.000 invånare och över 400 företag  som specialiserat sig medicinsk teknologi, framför allt på kirurgiska instrument. I den här småstaden vid foten av Schwartzwald finns en urmakartradition sedan medeltiden och den är grunden för dagens finmekaniska kompetens. Staden Tuttligen kallar sig själv världscentrum för medicinteknik.

Det framgångsrecept Hermann Simon ser hos ”Hidden Champions” består i en strategi som kombinerar två saker. Den ena är specialisering. Den andra är globalisering. Specialiseringen går ut på att uppnå en position som den obestridligen bäste i sitt fack, men med en sådan specialisering krymper avsättningsmarknaden. Det kan man kompensera genom globaliseringen, genom att slå sig in världsmarknaden. Det ställer i sin tur en lång rad krav på företagen, bland annat på uthållig innovationsförmåga och ständig kontakt med sina kunder.  

Den definitionen av ”Hidden Champions” som Hermann Simon gör innebär att ett sådant företag tillhör de tre främsta i världen, har en omsättning på högst fem miljarder euro och är okänt för den breda allmänheten. Med den definitionen uppskattar han antalet ”Hidden Champions” till omkring 2700 i hela världen och av dem kommer knappt hälften från Tyskland.

Denna globalt mycket konkurrenskraftiga kategori av små- och medelstora företag är alltså i hög grad ett tyskt fenomen.

Av Hermann Simons analys framgår att de i regel är familjeföretag där företagsledaren stannar på sin post i åtminstone 20 år, att de är betydligt lönsammare än genomsnittet, att de investerar mer i forskning och innovation, att de i hög grad är lokalt förankrade med rekrytering och utbildning av högt kvalificerade medarbetare som i regel förblir trogna företaget – och ändå är dessa lokalt förankrade småföretagare numera allt mer mentalt globaliserade. De lägger ner mer resurser på närhet till sina kunder runt om i världen än på reklam och publicitet. De lever gärna i skymundan.

Till detta skall man lägga att både näringslivet och politiken i Tyskland under de senaste tjugofem åren visat en tydlig skepsis till det modetänkande som skapade föreställningar om att industrisamhället tillhör det förgångna och att framtiden tillhör det post-industriella tjänstesamhället. Till skillnad från exempelvis Storbritannien har sådana tankar aldrig slagit rot i Tyskland. Där har man istället envist hållit fast vid den till synes föråldrade tanken att välstånd bygger på tillverkande industri. Detta blev Tysklands lycka när finanskrisen exploderade 2007-2008.

Bland annat i Frankrike har man visat intresse för Tysklands framgångsrika ”Mittelstand” och skickat ut studiegrupper för att se och lära. Men slutsatsen ännu så länge måste bli att det är svårt att i Frankrike imitera Tyskland. Det företagsklimat som gynnar framväxten av Hidden Champions låter sig inte kommenderas fram uppifrån – allra minst om tongivande politiker samtidigt förespråkar en begränsning av den globala konkurrensen. Man kan aldrig bli världsledande om man bara tävlar med sig själv.

Rolf Gustavsson
är mångårig EU-korrespondent.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".