Författaren Mare Kandre beskrev sina karaktärers anpassningar – och missanpassningar - till rollen som just kvinna. Att bryta kvinnonormen är posthumanism, men också kvinnokamp, menar Viola Bao. Foto: Peter Lydén / Scanpix

Humaniorans kris och de obegripliga kvinnorna

Hur ska humanioran återfå sin status i samhället? Filosofen Rosi Braidotti vill att humanisterna överger människan. Obs synar den radikala posthumanismen.

Dessutom hittar Viola Bao feminismen i 80-talslitteraturens svaga, hycklande och irrationella kvinnor.

 

Humanioran är satt på undantag. Studierna av litteratur, språk, konst och idéhistoria möts med tveksamhet. Var är samhällsnyttan, frågar sig politiken. Resurserna sinar, tjänster försvinner, utbildningar läggs ner. Flera röster har under åren pratat om humaniorans kris i Obs.

Nu säger sig filosofen och genusvetaren Rosi Braidotti ha lösningen: Posthumanismen ska få humanisterna att våga mer, bli vildare och ta mer plats. Författaren och frilansskribenten Mattias Hagberg har läst Braidottis nya bok The Posthuman, och ser en av de mest intressanta och radikala teoribildningarna just nu.

Att gå utanför den rationella, konsekventa människan - att utforska det obegripliga - är en av posthumanismens paradgrenar. Litteraturvetaren Viola Bao prövar teorin på 80-talslitteraturen, och hittar feminism bland manslängtande, osjälvständiga och förvirrande kvinnor.

Läs mer:

#text=3569435#

Rosi Braidotti - The Posthuman (2013)

Inger Edelfelt - Kamalas Bok (1986)

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".