DSM i Brasilien

Ur OBS 20130903 Av Clara Lee Lundberg

CLARA LEE LUNDBERG

Brasilianare beskrivs ofta stereotypt som ett glatt och leende folk som med hjälp av dans, musik, fotboll och karneval håller sorg och fattigdom borta. Den bilden är givetvis inte helt sann. I själva verket visar en undersökning från Agência Brasil att 23 miljoner brasilianare, eller 12 % av den sammanlagda befolkningen, är i behov av någon slags psykiatrisk behandling. Och av dem lider 3% av allvarlig och permanent psykisk ohälsa. Och i den senaste undersökningen som WHO gjorde förra året visade det sig att i Brasiliens största stad São Paulo med sina 20 miljoner invånare uppges 30 % , det vill säga 6 miljoner personer, lida av någon slags mental störning.

För drygt tio år sen, genomförde Brasilien en psykiatri-reform. Det har bland annat inneburit att man decentraliserat psykvården, från stora mentalsjukhus till mindre mottagningar och kvarterskliniker. Försök görs för att bryta isoleringen hos psykiskt sjuka genom att erbjuda vård och aktiviteter i nära samarbete med familj och samhälle. Det finns också flera grupper som jobbar mot stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa och för större tolerans mot människors olikheter, bortom eventuella diagnoser.

I Brasilien har DSM 5 därför tagits emot med liknande skepsis och motstånd som i flera andra länder. Men debatterna som förts har varit aningen mer nyanserade och komplexa än i det psykoanalytiska grannlandet Argentina där kritiken mot DSM 5 är kompakt.

I Argentina, Brasilien och i övriga Latinamerika finns en annan manual som har en liknande funktion som DSM. Det är den sk. ICD 10 som är Världshälso-organisationens klassificieringssystem för olika diagnoser. Eftersom det är främst ICD som används inom den brasilianska psykiatrin har DSM ingen stor praktisk betydelse där, men DSM-manualens inflytande och relevans är desto större på det kulturella planet, eftersom den indirekt påverkar nya generationers psykiatriker och forskare.

Psykologen och doktorn i folkhälsa Rafaela Zorzanelli vid delstatsuniversitetet UERJ i Rio de Janeiro var en av dem som anordnade den stora konferensen ”Debatter utifrån DSM 5 – psykiska störningar, psykiatri och samhället” som hölls inför lanseringen av DSM 5. Hon menar att DSM kan ha en utjämnande funktion i det system av termer och beteckningar som används i kliniska prövningar och dubbelblinda studier, men att dess kanske främsta tillgång är att den kan bli en del av lekmannens vokabulär, användas i tidningar och tidskrifter som skriver om hälsofrågor, och i tv-program och på nätet. Innehållet i DSM 5 skulle alltså enligt Rafaela Zorzanelli kunna bidra till produktionen av nya ord som så småningom blir en del av det gemensamma ordförrådet, ett sätt att hitta nya beskrivningar och uttryck för mänskligt lidande.

En annan person inom den brasilianska psykiatrin som har skrivit och debatterat mycket kring DSM är den kontroversielle och frispråkiga psykiatern Márcio Amaral. Han har med sin rättframma och kritiska inställning blivit både beundrad och fruktad. Hans texter och debattinlägg provocerade kollegor och yrkesverksamma inom psykiatrin till den grad att han till slut knappt blev publicerad, inte ens på den tidning som var direkt knuten till UFRJ-universitetets forskningscenter där han var chef. Det var då han bestämde sig för att starta sin blogg ”Teman och kontroverser inom psykiatrin” där han sedan starten 2010 har publicerat ett stort antal texter som bland annat behandlar brasilianska psykiatrer och neurologers relation till DSM.

Marcio Amaral har själv varit verksam inom psykiatrin sedan tidigt 80-tal och har följt såväl DSM 3 som DSM4 och DSM 5 ?s utveckling, en utveckling som han beskriver som ”från DSM3 enorma betydelse till DSM5 ?s nedmontering av densamma”. Han menar att det finns en ambivalent, motsägelsefull inställning till DSM inom den brasilianska psykiatrin och forskningsvärlden; den kritiseras och avfärdas, men ändå är det den alla refererar till och liksom inte kan vara utan.

Enligt Amaral finns det två generella positioner som de professionella i hans yrkeskår intar: den mer passiva som försöker rapportera sakligt om vad DSM 5 inneburit för förändringar och som applicerar dessa nya direktiv utan större kritik eller ifrågasättande, och den mer kritiska positionen som ofta drar all nordamerikansk psykologisk forskning över §en kam. Till den sistnämnda grupper hör oftast de som arbetar inom det social-psykiatriska fältet och som inte är så förankrade i klinisk psykiatri och forskning. Det finns också en brett utbredd kritik, liknande som den vi ser i andra länder, när det gäller läkemedelsbranschens inflytande och inblandning i DSM.

Även utanför den akademiska världen och psykiatrins slutna rum har DSM 5 blivit föremål för diskussion i Brasilien. En av dem som kanske bäst har fångat den nya manualens komplexitet är journalisten och författaren Eliane Brum som inledde sin krönika i tidskriften Época med titeln: ”I dag vaknade jag psykiskt sjuk”. Sedan räknar hon upp alla diagnoser för olika psykiska störningar som hon lider av enligt DSM5:s kriterier. Här redogör Brum för hon hur hon till exempel brukar hetsäta 1 till 2 burkar kondenserad mjölk i veckan samtidigt som hon läser en bra bok, en ritual som hon tidigare kallade för ”ögonblicket av absolut lycka” men som hon nu har förstått är ett symptom på en psykisk störning. Och det är kanske här hon sätter fingret på hur DSM och dess diagnoser kan komma att påverka människors subjektiva upplevelser av sig själva, och hur perspektiven kring vad som är normalt och onormalt ständigt förskjuts. Det kommer helt enkelt att vara vanligare att vara ”onormal” än ”normal” i framtiden, trots att man egentligen fortsätter att vara den man alltid har varit. Det skulle betyda att man var tvungen att hitta nya begrepp och ord för sådant som verkligen anses onormalt, eftersom det som fram till idag har varit normalt nu har blivit onormalt. Det är en utmanande tanke, tycker både Eliane Brum och jag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".