Carl Johan Hamiltons text

OBS 20140116

De svenska IT företagen skriker efter arbetskraft. Samtidigt finns många utan jobb som säger sig tillhöra just IT-sektorn. Bristen på matchning mellan behoven på arbetsmarknaden och de arbetssökanden kompetens är mycket stor i just IT-sektorn. Vad finns det för förklaringar och vad kan vi göra åt det?

I grund och botten handlar det om en global trend där olika typer av IT-system och programvaror har vuxit i betydelse och komplexitet. I många fall så är den tjänst som man levererar med hjälp av IT en central del av affärsiden och inte längre en stödfunktion. Ett bra exempel är att vi gör allt mer köp på internet. För ett företag som t ex Hennes och Mauritz betyder det att hela deras affär håller på att flytta ut på nätet. Och då behöver företaget med resultat en stor mängd IT ingenjörer som kan utveckla och underhålla system som gör att man kan visa rätt tröja på rätt site vid rätt tillfälle, ta rätt betalt, skicka den till rätt brevlåda, hantera returen och slutligen skicka dig erbjudande om liknande tröjor i framtiden.

Eftersom systemen blir viktigare så blir de även större och mer komplexa och kräver mer folk för att hantera dem. Detta har gjort att både de tekniska och sociala kraven på de individer som ska utveckla systemen har ökat. När man år 2000 kunde vara en osnuten tonåring som visste hur man surfade för att få ett programmerarjobb måste man idag i många fall vara en social, trevlig och flexibel civilingenjör med ett par års erfarenhet för att ens komma innanför dörren.

I Stockholm späs bristen på av att svenska ingenjörer och entreprenörer de senaste åren har varit sällsynt duktiga på att skapa helt nya tjänster och affärsmodeller, som kräver komplexa system. Spotify är kanske det mest kända exemplet men det finns verkligen många oerhört häftiga företag med global potential i Stockholm idag. Många av dem har miljoner till och med hundratalsmiljoner användare. Kanske är inte svenska ingenjörer bäst på fysik och matematik, men den platta svenska företagskulturen och vårt fokus på problemlösning i grupp har kanske skapat ingenjörer lämpade att uppfylla den postmoderna människans behov på internet.

En motkraft är förstås branschens förmåga att utveckla bättre verktyg som effektiviserar arbetet. Det är dock svårt att se annat än att kraften på trenderna som ökar efterfrågan är ännu starkare och att behovet av duktiga utvecklare bara kommer att öka framöver. 

Vad kan branschen och samhället göra för att lösa problemet?

Till att börja med så tror jag att vi måste se att brist på kompetent arbetskraft är ett av de stora problemen i samhället. IT branschen är bara ett exempel bland många. Det talas mycket om arbetslöshet som det ”stora problemet idag”, men sanningen är att det är väldigt svårt för makthavare att komma med konkreta förslag på åtgärder som ska lösa arbetslösheten. Ehh vad ska vi göra? vad ska vi göra? tillväxt kanske ? Om man i stället utgår från att bristen på kompetent arbetskraft är problemet som ska lösas så blir arbetslösa, flyktingar, arbetskraftsinvandrare, elever i skolan och studenter en resurs som kan vara en del av lösningen istället för ett problem.

För It branschen finns några saker som vi kan ta tag i direkt och som bör leda till att vi tillsätter fler av de tomma IT jobben på marknaden.

Vi måste bli mycket bättre på att locka ungdomar och särskilt tjejer till att läsa tekniska ämnen. Bristen på kontakt mellan akademi och näringsliv, den manligt nördiga miljön och den i många fall undermåliga pedagogiken är värd en krönika i sig men leder tyvärr till att många aldrig ens börjar läsa teknik och ännu fler aldrig förstår vilka otroliga möjligheter en teknisk utbildning leder till.

Det är dock tydligt att det inte kommer att räcka med de ingenjörer som finns i Sverige utan det behövs att ingenjörer från andra länder flyttar hit. Jag har själv deltagit i projekt där vi rekryterade ingenjörer från hela världen, lärde dem svenska på femton veckor och fick dem att fungera bra på en utvecklingsavdelning i Stockholm. Gör man på rätt sätt så är det inget magiskt utan handlar mest om bra lärare motiverade elever, intensiva studier och en arbetsplats som kan anpassa sig lite. Min tro är att de företag, organisationer och länder som skaffar sig förmågan att bli sant globala där kärnan är att få internationell arbetskraft att bli produktiv på sin marknad kommer att vinna i det globala racet. Tyvärr så har det i mina kontakter med SFI och arbetsförmedling tydligt visat sig att dessa organisationer som ska hantera denna fråga många gånger saknar en grundläggande förståelse för näringslivets behov.

Den fem år gamla lagen om arbetskraftsinvandring har gjort det möjligt att faktiskt rekrytera folk från hela världen. Det finns dock fortfarande en hel del problem med handläggningstider, brist på rimlighet och märkliga moment 22 i regelverket. I grund och botten tror jag att regeringen måste förtydliga att Migrationsverkets huvuduppgift inte bör vara att hålla emot utan snarar att underlätta och serva. Grundproblemet är inte att det kommer för många utan för få.

Vi behöver hitta metoder och program för människor med IT kompetens som sökt asyl att snabbt lära sig språket och komma i kontakt med näringslivet. Just nu finns förmodligen en stor potential i den stora flyktingströmmen som kommer ifrån Syrien. Sannolikt är många av de 70 000 flyktingar som migrationsverket prognostiserat för nästa år ingenjörer. Hittar man dem inte nu så slutar det med att duktiga utvecklare trillar ur branschen för gott.

Hösten 2011 införde Sverige kraftiga avgifter för studenter utanför EU som läste på svenska universitet. Enligt Universitets kanslerämbete har denna grupp studenter minskat med 80 % sedan dess. Väldigt många var IT studenter. Reformen var missriktad. Regeringen bör snarast ta fram ett stort paket för åter igen locka studenter från andra länder att läsa IT i Sverige.

Slutligen så tror jag att vi i branschen har ett stort ansvar att berätta om allt fantastiskt som håller på att hända inom IT världen. Nästan varje dag förundras jag över hur roliga jobb det finns på svenska IT företag. De är oförskämt välbetalda, fria, kreativa och sociala. Idag kan du som en duktig utvecklare med en känsla för den moderna människans problem skaffa dig verktygen för att verkligen förändra världen.   

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".