Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Läs Ingmarie Fromans text

OBS 20140128

Nyligen intervjuades historikern Marcel Gauchet om vad som skiljer höger och vänster åt i den franska politiken idag. I intervjun anklagar han den EU-vänliga vänstern - den som en gång såg Europeiska Unionen som vägen till ett mer rättvist samhälle - för att blunda för dom klyftor som bara blivit värre och djupare. ”Man har ibland intrycket av att en imbecill höger står mot en idiotisk vänster”, säger han, ”och resultatet är att dom ingenting har att säga om Europa,  och att den enda politiker som verkligen gör sig till språkrör för medborgarnas oro är Marine Le Pen”.

Marcel Gauchet är hemmahörande i den breda franska vänstern och chefredaktör för tidskriften Le Débat. Att han lyfter fram Marine Le Pen som ett positivt undantag visar hur stark Nationella Frontens position har blivit i fransk debatt. För bara några år sedan skulle en sådan jämförelse till frontens fördel ha varit otänkbar. Då behandlades istället Marine Le Pens far, Jean-Marie Le Pen,  som en paria, ett hot mot det demokratiska Frankrike.

Marine Le Pen har sen hon tog över ledarskapet för Nationella Fronten försökt att ge partiet ett delvis nytt ansikte. Arvet från pappa var mest en belastning för henne. Hon har själv använt termen ”avdemonisera”.  Det har bland annat inneburit att hon distanserat sig från sin far och hans mest extrema sidor, som antisemitismen, referenserna till andra världskriget eller Algerietkriget. Hennes avsikt är att göra Nationella Fronten till ett modernt, bredare parti, som inte släpar på ett historiskt arv utan som är kapabelt att fånga upp dagens missnöje, främst mot invandring och mot EU.

Marine Le Pen tog en risk när hon försökte slipa av kanterna i sin fars skapelse, men partiets höga opinionssiffror och stora valframgångar tycks ha gett henne rätt. Men så förra året blev hon överrumplad av verkligheten, en verklighet som inte alls fanns med i hennes modellbygge för framtiden. För jämnt ett år sedan presenterade franska regeringen ett förslag till en lag som ger människor av samma kön rätt att ingå äktenskap. En konservativ, katolsk opposition mobiliserade hundratusentals i demonstrationer mot lagförslaget, och dom starka reaktionerna mot ”Mariage pour tous”, Äktenskap för alla, förbryllade alla partistrateger och spinndoktorer. Protesterna varade i flera månader och många frågade sig om det var en fransk tepartyrörelse som föddes där. Det var en högerns gräsrotsrevolt, och hela det politiska etablissemanget togs på sängen – inte minst Marine Le Pen. Hon anade lika lite som andra partiledare vad som höll på att ske. Hon var inställd på att bekämpa euron och EU, och så exploderar istället en konservativ revolt som handlar om äktenskapet och familjen. Marine Le Pen deltog aldrig i massdemonstrationerna, men tog ställning mot förslaget om samkönade äktenskap.  

Därmed ställde hon sig - ironiskt nog - på samma sida som Frankrikes imamer och Nationella Frontens främsta politiska rival, högerpartiet UMP. Men framför allt fick hon nu göra sällskap med dom ultrakonservativa kretsar som stödde hennes far när han bildade Nationella Fronten för över 40 år sedan, just dom som hon försökt fjärma sig ifrån.

Hennes ställningstagande mot lagen om samkönade äktenskap skiljer henne från till exempel Geert Wilders i Nederländerna, en politiker som hon länge imponerats av och som tillsammans med henne ska bli lokomotivet i den populistiska och främlingsfientliga kraftsamlingen inför EU-valet i maj. Kanske kommer den skillnaden inte att spela någon större roll – familj och äktenskap är trots allt inga EU-frågor. Men den stormiga debatten om samkönade äktenskap i Frankrike visar också tydligt på gränserna för Marine Le Pens försök att modernisera Nationella Fronten. Ett partis rötter är svåra att skära av

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".