Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.
Foto: antanacoins/FlickR/CC BY-SA 2.0

Bitcoin – en cynisk start på ett nytt sätt att se på pengar

Bitcoinisterna har fattat att pengar inte handlar om ekonomi
7:16 min

En ingenjörstudent arresterades förra året som hjärnan bakom Usa:s motsvarighet till Pirate Bay, där anarkisk frihandel av allt pågått. Den digitala valutan Bitcoin exploderade därefter i värde och är i dag en av de starkaste konkurrenterna till vedertagna betalmedel.

Dan Jönsson funderar på hur stark Bitcoin är och det även finns plats för pengar som grundar sig på humanistiska värden, i stället för politiska eller tekniska.

I början av oktober förra året arresterades Ross Ulbricht, en blek 29-årig ingenjörsstudent, i sciencefictionavdelningen på ett bibliotek i San Francisco.

Enligt USA:s säkerhetspolis FBI var Ulbricht identisk med Dread Pirate Roberts, hjärnan bakom internetsajten Silk Road, en sorts amerikansk Pirate Bay som hade blivit den kanske starkaste symbolen för nätromantikernas dröm om det så kallade Dark Web – ett decentraliserat internet där det går att kommunicera och utbyta varor och tjänster helt utanför myndigheternas kontroll. Just därför hade Silk Road också blivit en nagel i ögat på rättvisan; portalen hade helt enkelt blivit en magnet för en mer eller mindre öppen handel med framför allt droger, men även till exempel falska pass och körkort.

Och denna svarta marknad var ingenting som Silk Road på något vis försökte sätta stopp för – tvärtom, den var en del av ideologin. Den anarkoliberala utopin om en alternativ, lag- och gränslös digital värld är ingen tebjudning precis - den har vuxit fram i skarp opposition mot statliga regleringar, inte sällan i allians med den kriminella ekonomin och under ständig press att utveckla nya krypteringstekniska lösningar för att ligga steget före.

I Silk Roads fall blev den anonyma svarthandeln möjlig bland annat genom att man helt ställde sig utanför den traditionella ekonomin och istället använde sig av ett alternativt penningsystem: den digitala valutan Bitcoin.

Bitcoin skapades 2008 och är ett valutasystem som opererar helt oberoende av både statliga centralbanker och kommersiella banker. Rent konkret och vardagligt fungerar det så att man laddar ner en programvara, en så kallad digital plånbok som man sparar på sin dator, eller i ett usb-minne. I denna digitala plånbok förvarar man sina e-pengar och därifrån skickar man sedan pengarna till andra användare genom systemets anonyma nätverk.

På sätt och vis har det samma fördelar som vanliga kontanter. Bitcoin är så att säga pengar som inte luktar, inte går att spåra. Men det som verkligen gör dem annorlunda är var de här pengarna kommer från. Till skillnad från dagens traditionella valutor – där bankerna i princip kan skapa nya pengar efter behov – kan nya bitcoins enbart skapas genom att nätverkets datorer arbetar i en process som kallas mining och går ut på att datorerna räknar sig fram till ett förutbestämt tal med 64 siffror. Ungefär som att försöka gissa rätt nummer i ett lotteri alltså, en operation som kräver både enorm datorkapacitet och väldiga mängder energi. Som har gjort att där det förut mest var entusiastiska hackers som skapade nya Bitcoins på sina hemdatorer så har processen nu, i takt med att valutan ökat i värde, mer och mer tagits om hand av kapitalstarka investerare som bygger stora serveranläggningar på platser som Island, med gott om billig energi och kall luft.

Det här låter ju fullkomligt abstrakt och väldigt långt från verkligheten. Men det är just det abstrakta som är poängen. Pengar är i grund och botten inget annat än ett tillitsbevis. Jag använder svenska kronor eftersom jag litar på den svenska statens fortbestånd – och litar på att tillräckligt många andra också gör det. Skulle den tilliten försvinna, så skulle pengarna förlora allt sitt värde. Bitcoinsystemets komplicerade algoritmer är utformade så att skapandet av nya pengar sakta planar ut och upphör någon gång runt 2040. Det är förutsägbarheten i den processen som ska garantera stabiliteten i, och tilliten till systemet. Tekniken träder alltså i politikens ställe.

Efter fem år får man säga att tekniken ser stabil ut. Från sitt ursprungliga värde på en dollar har priset på Bitcoin stigit stadigt.

Det stora genombrottet kom märkligt nog med just stängningen av Silk Road, som satte fokus på Bitcoin som en fungerande alternativvaluta och på två månader fick kursen att rusa från 140 till över 1000 dollar. Även om kursen fortsätter att svänga kraftigt så är valutan nu så spridd att den inte längre går att se som ett experiment.

Än så länge är det ovanligt att man kan gå in och handla exempelvis en glass med Bitcoin, men strax efter nyår började en av USA:s största näthandelssajter, Overstock, att ta betalt i nätvalutan. Räknat i handelsvolym är Bitcoin numera världens sjunde största betalningsinstrument – fortfarande mindre än Visa och Mastercard, men större än till exempel Western Union.

Just nu kan det alltså se ut som om Bitcoin har en chans att lyckas där så många tidigare penningexperiment – bytesringar, lokalvalutor och så vidare – har misslyckats, och bli ett alternativ till dagens finans- och valutasystem.

Själv har jag svårt att tro det. Dels för att den skenande Bitcoinekonomin just nu visar alla tecken på att vara en typisk spekulationsbubbla; dels för att den i mina ögon står för en syn på ekonomi som rent ut sagt känns rätt ruggig i sin teknikfundamentalism.

Vad Bitcoinisterna har förstått är att pengar inte bara handlar om pengar, om ekonomi – pengar är också politik, ideologi, ett instrument för att lyfta fram vissa grundläggande värden i ett samhälle. För anhängarna är Bitcoin med andra ord ett redskap för politiskt motstånd. Systemets decentralisering och anonymisering ger ett inbyggt skydd mot statlig kontroll och kapitalistiska storbankers girighet.

Kanske är det så. Men även om man håller med om att dagens valutasystem verkligen borde reformeras, så är frågan om det i så fall inte finns andra värden som är väl så viktiga, till och med viktigare? Hur är det med till exempel demokrati, transparens, rättvisa? Humanistiska värden som knappast kan sägas genomsyra dagens valutasystem, men som inte heller verkar ligga bitcoingemenskapen särskilt varmt om hjärtat.

Om pengar är politiska, så är det här frågor som borde diskuteras av hela samhället. Kanske – i bästa fall, som jag ser det - kommer det med tiden att visa sig att Bitcoin åtminstone blev början på den diskussionen.

/Dan Jönsson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".