Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.
MÄN OM JÄMSTÄLLDHET

Männen förlorare i det patriarkala Sverige

Publicerat måndag 3 mars 2014 kl 12.58
"Kanske kan män få leva lika länge som kvinnor i framtiden"
(3:27 min)
Claes Schmidt. Foto: Thobias Ligneman/Sveriges radio

Sverige är ett hyfsat jämställt land, skriver företagsledaren och transvestiten Claes Schmidt. 

Kvinnor har fått större möjligheter att leva de liv de vill enligt de könsroller de vill. Men än så länge är det inte perfekt.

De största förlorarna i det ojämställda samhället är dock männen. 

"Jag är så trött på jämställdhet", hör jag folk säga. Men hur kan man vara trött på något som inte finns?

Kvinnor är idag Sveriges största minoritet. De utgör 51% av befolkning.

Ändå är det märkligt nog så, att när de flesta av oss tänker på någon som bor i Sverige, så tänker vi på en ljus heterosexuell, medelålders man utan funktionsnedsättning.

Det har sina konsekvenser. När Malmö Stad förra tisdagen prisade människor som utmärkt sig inom näringslivet, hittade de ansvariga inte en enda kvinna. Nio priser gick till nio män. Det fanns visserligen en kvinna med, men hon fick dela priset med en man.

Det vore fel att säga att jämställdheten inte går framåt. Sverige är fortfarande ett av världens mest jämställda länder, men vi ligger inte längre i topp. Det är inte så att vi har blivit sämre, det som hänt är att andra länder blivit bättre.

Jämställdhet är inte en kvinnofråga. Men Männens vinst med jämställdhet glöms ofta bort när feminismens fördelar läggs fram.

Feminismen har lärt kvinnor att kvinnorollen kan spelas på olika sätt. De kan gå ut och in i kvinno- och mansroller lite som de känner. Vi har hört om manhaftiga kvinnor, men vem har hört talas om kvinnhaftiga män?

I den traditionella mansrollen ses manligt och kvinnligt som två motsatser och vi har ingen motsvarighet till feminismen som hjälper oss ur detta tänkande. Var och en måste därför uppfinna sin egen mansroll. Men istället för att låta mansrollen få fler dimensioner ser många samhällsutvecklingen som hotfull och sig själva som offer för förändringar.

Fast de flesta män i Sverige inser att vi har allt att tjäna på att slippa det gamla machosam­hället. Då behöver vi inte längre bära ansvaret och slita ut oss, vi behöver inte dominera fängelse-, hemlöshet, arbetslöshet- och självmordsstatistiken.

Vi kan till och med få leva lika länge som kvinnor.

Det går med andra ord framåt, men det finns ett område där jag tycker jämställdheten går åt helt fel håll – jag tänker på våra barn och ungdomar-

På många skolor kämpar man med jämställdhetsarbetet utan att rå på mansrollen i grunden. Killar uppfattar att det manliga är allt det som inte är kvinnligt Det anses kvinnligt att studera och att vara duktigmed den följd att killarna levererar sämre betyg och allt färre av dem kommer in på universitetsutbildningar.

På yrkesgymasierna är det värst. Jag har föreläst på flera. Där ser jag strukturer. Ofta hittar skolorna sina lärare bland duktiga hantverkare, som tar med sig arbetsplatsjargongen in i klassrummet. En jargong och en kvinnosyn som ibland är rent förfärlig. Det är förstås inte alltid så, men jag möter det för ofta för att kalla det en slump.

Jämställdhet finns. Men vi har mycket kvar att göra för att kunna säga att vi lever i ett jämställt samhället.

Samtidigt som de allra flesta män och kvinnor faktiskt vill ha jämställhet finns det en grupp män som ännu inte fattat fördelarna och som därför kämpar för att bibehålla de gamla rollerna. Jag kallar dom ”Grottmän” för att inte förväxla dom med andra män.

De är kanske inte så många, men de utgör ett hot; mot sig själva, mot kvinnor och mot andra män. Där talar statistiken sitt tydliga språk.

/Claes Schmidt

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".