Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.
MÄN OM JÄMSTÄLLDHET

Om undertron på män i feminismen

"Arbetet för jämställdhet skriker efter män och jag undrar: var är alla?"
5:44 min
Alán Ali. Foto: Thobias Ligneman/Sveriges radio

För tjugo år sedan bråkade Alán Ali med sin syster om vilken skuld kvinnan har när hon blir våldtagen. I dag är han utbildad genusvetare och föreläser för män om jämställdhet.

Han ifrågasätter att män måste förlora på ett jämställd samhälle och kräver att män måste ta, och ges, plats i det kvinnodominerade arbetet för feminism.

Första gången jag kom i kontakt med feminism in action var 1993. Jag var 17år, gick på fordonstekniska gymnasiet, pysslade med mopeder, tränade kampsport, gick på gym och trodde att jag störst, bäst och vackrast.

En dag kom jag hem från skolan, käkade ett par mackor och skulle precis packa min träningsväska när min ett och ett halvt år äldre syster började svära framför teven för att sedan bistert muttra om hur orättvist det var.

Med väskan i handen gick jag bort till teven och såg de sista tio sekunderna av ett reportage som handlade om en våldtäkt som alla i skolan pratade om. Rätten ifrågasatte offrets trovärdighet.

Jag skakade på huvudet och började irriterad gå tillbaka till träningskläderna som låg på golvet i hallen, med de sista tio sekunderna och syrrans mumlande färska i huvudet.

Vi hade ju redan diskuterat det här fallet på rasterna och inne i verkstaden. Alla i skolan var mer eller mindre överens - i alla fall alla killar på yrkesgymnasiet.

Jag sneglade över axeln och sa något i stil med ”orättvist? vad gnäller du om? Hon har ju antagligen varit med på det hela från början till slut, korta kläder, ständigt på disco, många partners…”

Jag hann inte avsluta meningen och kastade mig på golvet för att undvika blomkrukan som min syster precis kastat.

"Du är en sån jävla idiot!” sa hon gick till sitt rum.

Jag var rasande och titta på min pappa för att få lite stöd.

”Uttrycker du dig som en idiot så blir du behandlad därefter.”

Jag kunde inte tro mina öron, det var jag som blev illa behandlad och ändå var det jag som var idioten. Plötsligt kom syrran ut och jag fick ducka på nytt -”schwiiing” - den här gången var det en bok.

”Läs den! Så fattar du!”

Det var en bok om tjejers utsatthet som jag lät ligga kvar på golvet. Cyklandes undrade jag vad var det som precis hände. Jag sa bara vad alla andra sa, det var inget fel med det? Och varför skulle jag läsa en bok?

Drygt 20 år senare, lördagen 25 januari 2014, sitter jag på Moriskan i Malmö som ensam man i en debattpanel på fem deltagare för att diskutera frågan kring samtycke, som del av FATTA-kampanjen. Applåderna avlöser varandra efter mina inlägg och den fullsatta lokalen kokar av feministiskt engagemang. När jag hör mig själv prata jämställdhet kan jag inte låta bli att tänka på blomkrukan som satte igång det hela.

Sedan 1993 har det hänt en del inom den feministiska debatten och arbetet med jämställdhet. Likt förbannat sitter vi 2014 och diskuterar våldtäkter och värdet av samtycke. Har vi inte kommit längre än så tänker jag? Män står för över 90% av alla våldtäkter och ändå är det bara en enda man i panelen! Det kvinnodominerade feministiska arbetet för jämställdhet skriker efter män och jag frågar mig - var är alla?

Det var fler som uppmärksammade att jag var ensam i panelen. Bland annat på Twitter.

”Visst att panelens enda man har massa bra att säga, men är det inte lite intressant att han, 1 av 5, pratar och tar mest plats”.

”Vissa män skall bara hålla käften, speciellt upplysta män.” 

Och då hade jag använt mig av stoppur för att hålla koll på antalet minuter jag hade tilldelats till varje fråga, en tid som jag inte gick över. Nog blir en nedstämd av den typen av reaktioner. Samtidigt undras det varför inte fler män engagerar sig i feministiskt arbete.

På frågan om arbetet mot sexuellt våld och för samtycke är en kvinnofråga svarade jag att det är fel att köna frågan. Det bör ses som en samhällsfråga och att då män också måste få vara med och äga den. Då fick jag en del reaktioner som ”män kan ej äga frågan, ni kan vara med och hjälpa till”.

Allt detta får mig att tänka på min tid på högskolan när tjejerna skrek ”dra i handbromsen, manschauvinist på väg” varje gång jag eller en annan man sade något som inte passade in i den feministiska normen.

Kanske med all rätt, kanske ändå inte.

Konsekvensen blev att de flesta av männen blev tysta och ej vågade lyfta sina frågor, förutom i pauserna bland de andra männen. Själv tog jag utmaningen och fortsatte att ducka för de bromsande orden som haglade varje gång jag sade emot eller ställde en okunnig fråga tills jag lärde mig, tills jag läste på och började förstå.

Jag är trött på att få vara med på kanten, att stå vid sidan om och hjälpa till vid behov. Jag är trött på att ständigt få höra att ”ni män måste vara beredda på att förlora på jämställdhet”.

Själv har jag inte förlorat något på feminism. Tvärtom vunnit.

I dag är jag mer stark och har mer makt än någonsin. Medvetenheten har gett mig makt över mina tankar, känslor och handlingar. En makt som jag dagligen delar med mig av till killar och män och en makt som fler killar skulle kunna ta del av om feminismen kunde bli mer tillgänglig och villkorslös. Där alla fick vara med och bidra med det de kan utan att bara få ”vara med vid sidan om”.

Den feministiska kampen är inte endast kvinnors kamp. En kamp för jämställdhet är vår kamp - allas kamp - och måste vara en könslös och villkorslös kamp där alla är välkomna att delta.

/Alán Ali

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".