Mattias Hagberg. Foto: Carina Gran
Global ekonomi

En modern version av Das Kapital

"Piketty visar att en fri marknad bygger på ojämlikhet"
6:09 min

Klyftan mellan rika och fattiga ökar i världen. Det skulle kunna betyda att den fria marknaden har misslyckats. Men om man ska tro den franske ekonomen Thomas Piketty är det tvärtom - vår ekonomi bygger på att klyftor skapas, ökar och vidmakthålls.

Mattias Hagberg har läst ekonomens mastodontverk "Kaptitalet i 21:a århundradet", en bok som redan utnämnts till klassiker.

Har du sett den tecknade barnfilmen Aristocats? Inte? Då bör du göra det nu. Åtminstone om man ska lyssna på den uppmärksammade franske ekonomen Thomas Piketty.

Han menar nämligen att den gamla Disneyfilmen – om ett gäng aristokratiska katter i tiotalets Paris, som ärver en förmögenhet av sin välbärgade matte – är en perfekt illustration av det tillstånd som vår ekonomi och våra samhällen nu befinner sig i.

Enligt Thomas Piketty går nämligen det sena artonhundratalet och det tidiga nittonhundratalet i repris. Vi lever än en gång i en tid där förmögenhet, kapital, är allt, och arbete inget. Återigen är ett ordentligt arv, som i Aristocats, eller ett rikt äktenskap den bästa vägen till ekonomisk trygghet. Än en gång har den ekonomiska eliten dragit ifrån och lämnat resten av världen bakom sig. Medan alla andra, de som inte tillhör de lyckligt lottade, snart måste leva sina liv som katterna i Disneyfilmen, med förhoppningen om en rik beskyddare eller ett stort arv som livförsäkring.

Thomas Piketty har intresserat sig för denna nygamla ojämlikhet i mer än ett decennium. Han har skrivit åtskilliga böcker i ämnet och blivit något av en favoritekonom för den liberala vänstern. Framför allt har han riktat sökljuset mot det allt rikare toppskiktet i den globala ekonomin; den där hundradelen eller tusendelen av befolkningen som äger i stort sett alla världens tillgångar.

Förra året samlade han sina tankar och erfarenheter från denna forskning i en väldig volym, Le capital au XXIème siècle, alltså Kapitalet i det 21:a århundradet, en bok som snabbt fick ett enormt genomslag och uppmärksammades långt utanför den franskspråkiga världen. Många ekonomer utnämnde den genast till en klassiker och till och med ärkeliberala The Economist ägnade boken en särskild läsecirkel. I dagarna kommer Kapitalet i det 21:a århundradet dessutom i engelsk översättning, något som knappats lär minska den internationella hypen.

Vad är det då Thomas Piketty har att säga som är så viktigt?

Allt, skulle jag kunna svara. Kapitalet i det 21:a århundradet är en extremt rik bok. Den presenterar en generell teori om kapitalismen, den täcker tre århundraden av global ekonomisk historia in i minsta detalj, och den erbjuder läsaren en enorm mängd data om allt från inflationen under 1700-talet till avkastningen på kapital under 1900-talet. Ja, datamängden är så överväldigande att förlaget valt att komplettera boken med en särskild sida på nätet för den som vill fördjupa sig än mer, trots att boken i sig är tjock som en bibel.

Låter det övermäktigt? Ja, det finns, uppriktigt sagt, något närmast megalomaniskt i ambitionen. Samtidigt går det inte att komma ifrån att boken är förvånansvärt lättläst. Målgruppen är uppenbarligen inte bara kollegorna på Ecole d´economie de Paris utan alla med intresse för hur samhället faktiskt ser ut.

Boken har, trots sin spännvidd, ett genomgående tema. Till syvende och sist handlar det om den där extrema klyftan som öppnat sig mellan de som äger kapital och de som bara äger sitt arbete. Det är här som Thomas Piketty blir riktigt intressant. Han visar nämligen att den nya ojämlikheten inte är ett resultat av marknadsmisslyckanden, utan tvärtom. En väl fungerande marknad skapar alltid klyftor. Och framför allt, marknaden skapar klyftor som växer exponentiellt.

Från detta perspektiv kan vi alltså se fram mot en värld där eliten bara blir rikare och rikare.

Men om Thomas Piketty har rätt, hur kan det då komma sig att den där påtagliga ojämlikheten som präglade det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet fick ett slut? Alla som kan sin historia vet ju att Aristocats aldrig skulle ha kunnat utspela sig i 1960-talets Paris.

Jo, han menar att stora delar av 1900-talet var en parentes, ett historiskt undantag. De båda världskrigen och depressionen krossade för ett ögonblick kapitalets makt. Eliten förlorade sin legitimitet och sitt rörliga kapital, medan krigen ödelade det fasta kapitalet och inflationen undergrävde långivarnas makt.

1900-talets brutala historia kastade oss helt enkelt tillbaka i tiden, till en situation där förhållandet mellan kapital och arbete var mer jämlikt. Men sen började allt på nytt igen. Eliten återtog initiativet och marknaden började än en gång fungera som den skulle, som ett instrument för ansamling av rikedom.

Det är en mörk bild som Thomas Piketty målar upp, en bild av tilltagande orättvisor och klassmotsättningar. Enligt honom finns det bara en möjlighet om vi ska lyckas hålla ihop samhället framöver – kapitalet måste beskattas, såväl nationellt som internationellt. Världen behöver helt enkelt höga skatter på förmögenheter, arv, fastigheter, bolag, gåvor, aktier, you name it. Alltså raka motsatsen till den politik som förts de senaste decennierna av såväl vänster som höger.

Det är uppenbart vad Thomas Piketty vill åstadkomma. Parallellerna till Karls Marx är så många att de inte går att bortse ifrån. Han vill helt enkelt att Kapitalet i det 21:a århundradet ska bli en modern vänsterliberal version av Das Kapital.

Lyckas han? Både ja och nej.

Här finns onekligen stoff för debatter och diskussioner i årtionden. Men någon radikal omtolkning av vår historia och vår samtid är Kapitalet i det 21:a århundradet inte. Snarare är det en ovanligt gedigen och tankeväckande sammanställning av tankar och idéer som varit i omlopp under många år. Men det är gott nog.

/Mattias Hagberg  

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista