Linda Fagerström. Foto: Privat
Linda Fagerström. Foto: Privat
KVINNOR I KONSTEN

Berättelsen om konstens kvinnor skrivs underifrån

"Nätets betydelse för historieskrivningen kan inte överskattas"
5:03 min

Den senaste tiden har bristen på kvinnor i konsthistorien uppmärksammats. Eller inte bristen på kvinnor - bristen på alla dessa kvinnors historier.

Linda Fagerström är konsthistoriker och deltog i ett redigeringsmarathon, då hundratals kvinnor skrevs in i det nätbaserade uppslagsverket Wikipedia.

Hon berättar om hur den digitala, "ytliga" tekniken väl kan gå hand i hand med akademin.

Nä nu jäklar!

Så började det. Det var i februari 2013 och jag hade för miljonte gången googlat en kvinnlig konstnär och för miljonte gången fått ett mediokert träffresultat.

Något enstaka lågupplöst foto. Suddiga konstverk. Ingen post på Wikipedia. Och insikten drabbade mig: det är ju ohållbart att fortsätta förbanna mörkret när man kan tända ljus. Jag är konsthistoriker. Mitt forskningsområde är kvinnliga konstnärer och varför de förbisetts i konsthistorieskrivningen. Jag måste själv börja skriva de där artiklarna och posterna som saknas.

Universitetsläraren i mig bar på en reflexmässig skepsis gentemot Wikipedia. Ett uppslagsverk, skrivet av vem som helst – amatörer? Bah. När det finns vetenskap. Men jag klättrade ned ur det akademiska elfenbenstornet och beslöt att skriva om en kvinnlig konstnär i veckan under hela 2013. Löftet meddelade jag också på Facebook, för att göra beslutet lite mer tvingande.

Reaktionerna var överväldigande. Jublet, kommentarerna och delningarna strömmade in. Jag satte igång.

Frustrationen över kvinnliga konstnärers frånvaro på Wikipedia delar jag förstås med många. Det blev tydligt nyligen, då det världsomspännande arrangemanget Art and feminism edit-athon ordnades.

Syftet? Att skriva så många artiklar som möjligt om kvinnliga konstnärer på engelskspråkiga Wikipedia.

Initiativet kom från New York och genomfördes där på Eyebeam art and technology center, ett ickekommersiellt galleri och forskningscenter, men mer än 30 satellit-redigeringsmaraton genomfördes samtidigt på andra platser i USA och i Australien, Kanada, Italien, Nederländerna och Storbritannien.

Upplägget erbjöd både uppkopplad, digital finess och vardaglig away-from-keyboard-verklighet när folk bidrog med både barnpassning, kaffekokning och online-tutorial i webb-design. På ett dygn skapades över 100 nya Wikipedia-artiklar om kvinnliga konstnärer. Lika många förbättrades och utökades.

Arrangemanget påminde om 1900-talets kvinnorörelse på flera sätt. Det kollektiva arbetssättet och drivkraften att kasta ljus över kvinnors liv och erfarenheter – fast nu med digitala redskap. Det är slags historieskrivning underifrån. Underifrån, men inte undermålig. Ambitionerna är lika höga som noggrannheten stor. Min inledande tveksamhet har bleknat i takt med att jag erfarit det digitala uppslagsverkets tilltalande enkla effektivitet. Wikipedia är ju en enda stor intellektuell crowd-sourcing där frivilliga, ideella insatser silas genom det peer-review-system som är nätets logik; en felaktig uppgift blir inte långlivad när hela den uppkopplade världen är potentiella korrekturläsare. Vilket i sig är en hisnande tanke.

Din digitala insats får omedelbar global spridning. Man triggas att korrigera felaktigheter och bidra med de rätta pusselbitarna. Nätets betydelse för historieskrivningen kan på så vis inte överskattas.

Nästa edit-athon är nära. Redan i juni håller konstnärerna Eva-Marie Lindahl, Ditte Ejlerskov och jag i en Malmö-baserad session för att göra en kollektiv insats för svenskspråkiga Wikipedia och kvinnliga konstnärer här. Den första i sitt slag i Sverige. Det blir datorer, sladdar och hämtmat. Telefonintervjuer, hundpassning och grammatik. Low tech och high tech.

De här insatserna beskrivs redan nu som ”write-ins” – en travesti på begreppet ”sit-in”, det vill säga en sittande protest eller demonstration. En kollektiv handling i syfte att skapa social och politisk förändring. Just det är det ju frågan om här. Att protestera mot rådande normer. Att ifrågasätta marginaliseringen av kvinnor, att vägra förlegade uppfattningar om konstnärsyrkets villkor.

Arbetet med att kasta ljus över historiska och samtida kvinnliga konstnärskap är en kamp som pågått länge. Nu har den äntligen också nått nätet.

/Linda Fagerström

Inslaget är producerat av Umami produktion.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".