Meron Medzini är professor och medieforskare vid Rothberg International School vid Hebrew University i Jerusalem. På 60- och 70-talet var han chef för flera israeliska regeringars pressavdelning - och talesman för tre israeliska preminärministrar - närmaste bestämt Levy Escol, Golda Meir och Yitzhak Rabin.

Meron Medzini vet varför nästan alla media fick fel om den arabiska våren

"Reportrarna hade bristande kunskaper om arabvärlden"
6:38 min

Den arabiska våren, som inleddes 2011 i Tunisien och som sedan spred sig som en löpeld till andra länder, födde ett hopp om en demokratisk framtid. Men varför fick västliga media så fel om omvälvningarna i arabvärlden, som inte alls utvecklats på det sätt som alla förutspådde?

  Meron Medzini, professor och medieforskare vid Rothberg International School vid Hebrew University i Jerusalem, tror sig veta varför förutsägelserna blev för optimistiska. På 60- och 70-talet var han chef för flera israeliska regeringars pressavdelning - och talesman för tre israeliska preminärministrar - närmaste bestämt Levy Escol, Golda Meir och Yitzhak Rabin.

 Det som hände med början i Tunisien var förvisso en historisk utveckling som helt överraskade och förvånade västmedierna. Och som sedan dessutom fick dem att förutspå helt fel resultat.

 Åke Pettersson har träffat Meron Medzini.

 - Reportrarna hade bristande kunskaper om arabvärlden och talade inte arabiska. De litade alldeles för mycket på lokala källor, och trodde för mycket på videor som kom från de direkt inblandade. Det senare gällde framför allt videor från Syrien, där det var svårt att kontrollera ursprunget, säger Meron Medzini.

 Men de flesta journalister visste dessutom alldeles för lite om de religiösa, sociala och ekonomiska förhållandena i arabvärlden. De koncentrerade sig för mycket på vad som hände vid speciella platser som till exempel Tahrirtorget i Kairo. På demonstrationerna, upploppen - och maktens svar på demonstrationerna och protesterna i Kairo och Damaskus, fortsätter Medzini.

 Han har inte gjort några exakta, kvantitiativa mätningar av rapporteringen, som överskuggade allt annat under lång tid. Hans resultat grundar sig istället på läsning av framför allt amerikanska och brittiska dagstidningar. Och inte minst på genomgång av det som sänts i alla engelskspråkiga nyhetskanaler i tv - inte bara CNN. BBC, Sky osv, utan även av de ryska, kinesiska, japanska och franska motsvarigheterna.

 Bäst fungerade, kanske inte oväntat den arabiska versionen av Al Jazeera, som ju finns i arabvärlden, i Qatar.

 - Min preliminära slutsats är att det blev fel, det som hände tolkades fel. Och det gjorde att beslutsfattare i många länder fattade fel beslut, säger Medzini som jag träffar på en mediekonferens.  

Så vilka lärdomar finns då att dra inför framtiden?

 - Man måste välja journalister med rätt bakgrund, när det gäller kultur, historia, språk, och erfarenheter från regionen Måste också välja källor med omsorg, och vara försiktig med att bara prata med intellektuella, välutbildade engelsktalande från medelklassen, det vill säga akademiker och regeringskällor,

 Journalisterna måste lämna huvudstäderna, resa ut på landsbygden - prata med de fattiga, de illiterata - det är de som utgör den stora majoriten av befolkningen i de här länderna.

 - Allt som rapporterades blev naturligtvis inte fel. Det var inte så att medierna medvetet lurades, men de tolkade utvecklingen fel - det begicks misstag - inte minst för att de utgick från en europeisk - jag kallar det en eurocentric approch, eurocentrerad utgångspunkt, säger Medzini. 

 Journalisterna talade om en arabisk vår - ungefär som den europeiska våren 1848, eller Pragvåren 1968, en diktatur som skulle störtas och det skulle bli en demokratiskt vald regering. Så blev det ju inte alls! De borde vara mer ödmjuka, - inse att man själv påverkas, imponeras av det man ser, men samtidigt fråga sig - vad blir de långsiktiga resultaten av det som händer?

 Han kommer in på att i bakgrunden av all rapportering låg antagandet att  hela den mänskliga rasen delar västs ideal om demokrati och frihet, medan kanske de flesta medborgare i arabvärlden föredrar lag och ordning framför en fungerande demokrati och kvinnors rättigheter.

 Meron Medzini kunde gissningsvis ha pensionerat sig för tio, tjugo år sen, men är i full verksamhet vid sitt universitet i Jerusalem, där han började undervisa redan i mitten av 60-talet. Han har skrivit flera böcker, mest omtalad är biografin om tidigare premiärministern Golda Meir för några år sedan. Han är född i Jerusalem, men utbildad på amerikanska universitet.

 Så hur tolkade då han det som hände? Kunde kan förutse utvecklingen?

 - Det kunde jag inte! Jag hade också helt fel själv när jag förläste om den arabiska våren för några år sen. Detta trots att jag lever i regionen och varit i alla de här länderna. - men också jag hade fel, erkänner han förbehållslöst.

 Och så kommer han in på något han ser som ett stort, aktuellt problem för de europeiska medierna. Omvälvningarna i arabvärlden gör att många flyr därifrån, alla vill till Europa. Det gör att främlingsfientliga, högerinriktade partier växer runt om i Europa - också i Sverige. Det gör att journalisterna blir försiktiga i sin rapportering, de vill inte anklagas för att bidra till att de främlingsfientliga partierna växer. 

  Medizini har själv liknande erfarenhet av hur svårt det kan vara att rapportera om den israelisk, arabiska konflikten - han måste alltid vara försiktig i beskrivningen av den israeliska sidan. Det finns till exempel en mycket inflytelserik judisk lobby utomlands, som ofta reagerar.

 Vi måste alltid vara på vår vakt, välja ord och referenser i den rapporteringen med stor omsorg, slutar den israeliska medieforskaren.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".