Kina.
Är detta en vändpunkt för Hongkong? Utgången är oviss, säger en vän i Hongkong. Handeln påverkas, och taxichaufförer och butiksägare börjar tappa tålamodet, berättar hon.

Radions viktiga roll för att både testa och tänja på gränserna i Hongkong

"Allt kommer inte kunna återgå till business as usual”
5:15 min

Sedan slutet av september har protesterna i Hongkong pågått. Occupy Central-rörelsen samlar tiotusentals, främst unga, hongkongbor. Och de kämpar för att få välja sina ledare fritt 2017 snarare än indirekt via en lista som Beijing dikterat.

Journalisten Pernilla Ståhl skriver om hur hongkongborna under decennier försökt tänja på gränserna och få större frihet. Under de senaste decennierna har Hongkongs talk shows i privata och statliga radiokanaler spelat en viktig roll för att både testa och tänja på gränserna för vad som är acceptabelt.

 Ett land. Två system. Det var modellen som Kina utlovade när Hongkong överlämnades från Storbritannien 1997.

  Skillnaden mellan de olika systemen manifesteras kanske tydligast den 4 juni varje år, det är minnesdagen för massakern på Himmelska Fridens torg för 25 år sedan.  I Beijing är det en dag som alla andra, massakern tigs ihjäl, den har suddats bort i historieskrivningen: det är som om blodbadet i juni 1989 inte har hänt. I Hongkong däremot hålls varje år minneshögtider för att hylla de studenter som fick betala med sina liv när de stod upp mot kommunistregimen. 

 Sedan överlämningen 1997 marscherar i juli varje år demokratiaktivister: en tydlig markering mot att kommunistpartiet på fastlandet inte ska tafsa på Hongkong-bornas rättigheter. För sedan Hongkong blev en administrativ zon i Kina har det funnits en oro över att Beijing sakta men säkert håller på att gröpa ur Hongkongs självbestämmande, yttrandefrihet och fria domstolar.

  De pågående protesterna som går under namnet Occupy Central eller Umbrella Revolution, paraplyrevolutionen, riktar sig mot Beijings krav på att i praktiken få bestämma vem som ska styra i Hongkong.

 Under det brittiska styret, som varade i över 170 år, var Hongkong heller aldrig demokratiskt. Guvernören utsågs direkt av London. Men inför överlämnandet införde britterna en begränsad demokrati. Och det är denna de protesterande som slagit läger i centrala Hongkong vill värna - och utöka.

 Hur flyttar man fram gränser i ett styre där politiska fri- och rättigheter är kringskurna och dessutom hotade? Protester, ja. Men också genom att som medborgare ringa in till talk shows och vädra sina åsikter.

  För under de senaste decennierna har Hongkongs talk shows i privata och statliga radiokanaler spelat en viktig roll för att både testa och tänja på gränserna för vad som är acceptabelt. Det skriver Francis Lee i den nyutgivna boken "Talk Radio, the Mainstream Press and Public Opinion in Hong Kong". Francis Lee, som undervisar i journalistik på Hongkongs universitet, har studerat framväxten av pratradioprogram och deras betydelse under de senaste decennierna, en studie som säkert inte bara har bäring på Hongkong utan även på andra liknande begränsade demokratier.

 De åsikter och samtalsämnen som ventilerades i pratradioprogrammen i Hongkong, refererades i de stora dagstidningarna, och därmed, skriver Francis Lee, behölls en öppenhet i den offentliga debatten. Hongkongs talk shows sågs av kinesiska myndigheter som utlösande för de stora demonstrationerna i juli 2003.

  Flera programledare tog själva aktiv ställning. Men det fanns en gräns: programledare blev inte sällan omplacerade eller kickade. Francis Lee konstaterar också att det sedan 1997-talet blivit allt mer vanligt med självcensur i Hong Kongs medier. Och Beijings linje de senaste åren allt hårdare.

 Sociala medier spelar, framför allt de senaste åren, också en viktig roll som rum för fria tankar och åsikter, men, påpekar Francis Lee, den kritiska diskussion som förs där refereras inte i dagstidningarna, och når inte den stora allmänheten.

 "Talk Radio, the Mainstream Press and Public Opinion in Hong Kong" kom ut före de senaste veckornas protester, men det gör den inte ointressant. Tvärtom får läsaren en inblick i hur Hongkongborna under flera decennier värnat och försökt utvidga sina demokratiska rättigheter .

 Hur länge kommer dagens demonstranter hålla ut, är detta en vändpunkt för Hongkong? Utgången är oviss, säger en vän i Hongkong. Handeln påverkas, och taxichaufförer och butiksägare börjar tappa tålamodet, berättar hon.

 Lian Yi Sheng, som kommenterar Hongkongs politik, skriver i The New York Times att vad vi ser nu är genombrottet för en ny generation av demokratiaktivister. Orädda tjugoåringar som utmanar världens största kommunistregim, som ställer tuffare krav än den äldre prodemokratirörelsen, och som inte kommer ge upp.

  "Det här är en kraft som Beijings plutokrater och deras emissarier i Hongkong kommer ha svårt att vänja sig vid. Allt kommer inte kunna återgå till business as usual".

Talk Radio, the Mainstream Press, and Public Opinion in Hong Kong av Francis L. F. Lee, Hong Kong University Press

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".