Chatten om tågkaoset

Den 24:e februari chattade Östgötatrafikens informationschef Sylvia Rydström och Ulf Ragnarsson på Banverket och svarade på frågor om vinterns problem i tågtrafiken.

moderator:Nu är Sylvia Rydström och Ulf Ragnarsson på plats framför datorerna. Passa på att ställa era frågor!
Pendeltågsresen:Jag har blivit sen till jobbet pga inställda tåg. Ersätter ni om det skulle bli löneavdrag?
Sylvia Rydstrom:De kostnader vi kan ersätta dig för är direkta utlägg du haft för att ta dig dit du skulle. Däremot ersätter vi inte andra kostnader man kan få som till exempel löneavdrag. Det skulle bli ohanterligt då det skulle krävas att man måste lämna in bevis på vilken lön man har etc. En ändring sedan en kort tid tillbaka är dock att du kan få ersättning även om du har betalat din resa med kontantbiljett eller månadsbiljett. Denna ersättning baseras på ditt biljettpris och du måste ha blivit minst en timma försenad för att kunna få ersättning. Hör därför gärna av dig med dina anspråk så får vi se om det kan vara aktuellt för dig att få någon kompensation,
Tågresenär:Hej! Varför har det blivit så stora konsekvenser just den här vintern, vinter har vi ju alltid i det här landet...
Sylvia Rydstrom:Från många håll säger man att denna vinter har varit den mest snörika på många år. Alla denna snö i kombination med långvarig kyla ställer till problem med att hinna hålla spår och växlar öppna. Rent generellt ska man dock vara beredd på att vinter påverkar såväl bil- som kollektivtrafik. De problem som nu finns för Banverket med att hinna röja växlar och spår byggs hela tiden på då kylan varit länge.
Ding dong:Varför är informationen på stationen så dålig, inga utrop och en informationstavla som visade "tillfälligt avbrott"
Ulf Ragnarsson:Jättetråkigt att informationen inte fungerar som den ska. Det är särskilt viktigt i störda lägen. Ibland kan utebliven info bero på att vi helt enkelt inte har fått information ännu, det är svårt att nå varandra i kritiska situationer. I det här fallet verkar det som om vi haft tekniska problem, vilket är olyckligt just nu men tyvärr händer.
Ulla i Linköpin:Är inte det här normal vinter, fast vi har varit bortskämda de sista åren, utan snö. Hur gör man i Norrland, där har de väl alltid vinter med snö?
Ulf Ragnarsson:Det här är värre än en vanlig vinter. Enligt vissa uppgifter den värsta på 50 år i våra trakter. Då menar man snödjup och ihållande kyla. I Norrland har man väldigt mycket färre växlar och inte alls lika många tåg som vi. Alltså mycket mera tid till underhåll på järnvägen.
Sidney:Varje höst är det tågförseningar på grund av löv på spåren och varje vinter orsakar snö och is samma problem. Varför blir Östgötatrafiken och Banverket varje år överraskade över att årstiderna växlar?
Sylvia Rydstrom:Vare sig vi eller Banverket blir överraskade av höst eller vinter utan gör vad vi kan för att trafiken ska gå så opåverkad som möjligt. Det man inte får glömma är att vädret påverkar all trafik och däribland även kollektivtrafik. Lövhalka är inte ett lika stort problem idag då Banverket röjt mycket träd i närheten av spåren.
Malin:Är det inte fel att använda värnpliktiga. Det är väl bara att ringa bemanninsgföretag?
Ulf Ragnarsson:läget i hela samhället just nu är så ansträngt att det inte finns resurser att få tag i, varken hos bemanningsföretag eller andra (t ex åkerier och entreåprenadföretag). Alla är redan engagerade i snöröjning. Försvarsmakten har även tidigare ställt upp i krislägen som detta.
Johan S:Är det inte att göra lätt för sig att skylla på vädret. Tittar inte Banverket på väderprognoserna? I norge har tågen rullat problemfritt, men här är det kaos minst sagt...
Ulf Ragnarsson:Vi har kontinuerlig bevakning av väderprognoserna, prognoser anpassade till järnvägens förhållanden. Dessvärre så har järnvägarna även i Norge och Finland haft mycket stora problem denna vinter, med inställda tåg och stora förseningar. Jag vill inte skylla på vädret, men vi har problem med att det ligger kvar så mycket snö i och bredvid spåren eftersom det är kallt så lång tid i sträck. Normalt sett så har vi ju perioder med plusgrader då och då.
Kalle:är du förvånad över att det blivit så stora problem efter snön?
Sylvia Rydstrom:Vi är inte förvånade över att trafiken påverkas när det kommer mycket snö. Många delar i samhället påverkas av väder och tågtrafik är inget undantag tyvärr. Det som gör tågtrafik mer känsligt är att man inte kan välja att ta en annan väg till skillnad mot när man kör buss.
Jiger:Varför är det så svårt att få tågen att gå i tid när det blir snö i Sverige, medan tågen ständigt går i tid i alplandet Schweiz som knappast heller är snöfritt under vintern?
Ulf Ragnarsson:Jag ska inte uttala mig om hur tågen går i Schweiz, jag vet för lite om det, men förhållandena i Sverige och Östergötland denna vinter har varit extrema, med ihållande kyla och mycket snö. Värre än på kanske 50 år. Problemen uppstår bl a när tågen samlar på sig snö som sedan ramlar ned i växlarna. Ett X2000-tåg Malmö-Stockholm kan ha med sig så mycket som 20 ton snö när de kommer till Stockholm.
Tågresenär:Hej! Varför har det blivit så stora konsekvenser just den här vintern, vinter har vi ju alltid i det här landet...
Ulf Ragnarsson:Det är mycket ovanligt med så här ihållande kyla. Normalt har vi ju perioder med mildare väder som bl a ger oss möjlighet att frakta bort snön från senaste snöfallet och att snön i spåren sjunker undan. Nu samlar det bara på sig mer och mer.
Lokman:Hur mycket har det här kaoset kostat Östgötatrafiken? Kommer ni stämma Banverket på skadestånd?
Sylvia Rydstrom:Vi har inte räknat på vad vintern kostat oss och kommer sannolikt inte stämma Banverket. Mycket kan man som ansvarig för ett område rå på men vädrets makter rår inte någon part över. Dagens infrastruktur finns det säkert en del att önska kring med de satningarna styr andra över.
Göran B:Varför har inte Banverket tagit sitt ansvar och sett till att snöröjningen fungerar?
Ulf Ragnarsson:Vi använder alla tillgängliga resurser vi har för att röja snö just nu. Våra entreprenörer jobbar dygnet runt, vi har totalt c:a 1400 man ute och snöröjer i landet nu. Det finns inte mer resurser att få tag i över huvud taget i samhället. Vi har jobbat med snöröjning som första prioritet sedan slutet av december 2009, men den här vintern är det verkligen tufft att komma ifatt.
Sara Molinder:Jag pendlar varje dag i veckan, det här har fått mig att tröttna helt på tåg. Hur ska ni göra för att få mig att lita på tågen igen?
Sylvia Rydstrom:Vi förstår om du känner dig uppgiven och tycker det är väldigt tråkigt att vi inte kan erbjuda dig den trafik vi vill. Förhoppningsvis kan vi återfå ditt förtroende genom att få igång trafiken igen och åter få upp den kvalitet vi brukar ha. Östgötapendeln har under många år varit ett av landets punktligaste tåg och vi har inga andra ambitioner än att komma upp i den toppen igen.
Kalle:är du förvånad över att det blivit så stora problem efter snön?
Ulf Ragnarsson:Jag är lite överraskad av att det tar så lång tid och så mycket kraft att återställa och komma tillbaka till normalläge efter snöfallen. Jag inser att det beror på att snön ligger kvar i så otroliga mängder just nu, men jag tycker samtidigt att vi använder alla resurser vi har på bästa sätt och ändock kämpar vi verkligen "i uppförsbacke"
Anders Lindmalm:Hej! När jag var liten kille på 50-talet, kunde man mellan varje station se banvaktshus utefter linjerna. Jag bodde då i Älvsjö och på vintrarna var det ett stort skådespel när snöslungorna kom framför ett speciallok. Blev det en riktig "finbulvinter" som på 60-talet togs de gamla ångloken fram ur beredskapsföråden. Att banvakterna höll rent spåren utefter "sin sträcka" var ju självklart. Idag har Banverket gjort sig av med nästan alla banvakter, SJ sålt flera snöslungor och plogar, samtliga gamla ånglok har försvunnit. Har vi fått det bättre idag, eller chansar alla makthavare på att vi aldrig skall få vinter mer i Sverige? Intressant om någon vill svara på mina frågor och påståenden. Anders Lindmalm
Ulf Ragnarsson:Hej! Du minns ju rätt. På 50-talet var vi nästan 50 000 anställda i järnvägssektorn (=SJ), Sveriges största arbetsgivare. Jag vet inte exakt siffra idag, men jag gissar på kanske 6-7000 personer. Men det mesta av minskningen beror ju på automatisering, minskat resande (bilen tog över) och nedlagda järnvägar. Jag håller inte med om att vi chansar, men det är ju troligen sant att om vi hade haft kvar banvakter utmed järnvägen idag så hade vi haft mer personer som kan snöröja. Så mycket pengar får vi dock inte av staten.
jg:Hej Sylvia! Har berörts av förseningar och inställda avgångar, sträckan Lkpg-nkpg ca 2 ggr i veckan i januari och i stort sett varje dag i februari, Båda riktningarna. Har tagit bilen 4 dagar bl a de 3 senaste. Vad är en rimlig kompensation för detta tycker du?
Sylvia Rydstrom:Den kompenstation du kan få är milersättning för att du tagit bilen till jobbet. Du kan dessutom få en kompensation på din månadsbiljett om du blivit mer än en timma försenad. Denna kompensation grundar sig på ditt biljettpris men mer detaljinformation kan du få om du skickar in en resegarantiansökan. Jag hoppas att du känner till expressbussarna som även går mellan Norrköping och Linköping. Din månadsbiljett gäller även där och expresslinjerna har haft en väldigt bra punktlighet hela vintern. Desstuom kan du då få åka med dubbeldäckarna som är mycket omtyckta.
Sidney:Varje höst är det tågförseningar på grund av löv på spåren och varje vinter orsakar snö och is samma problem. Varför blir Östgötatrafiken och Banverket varje år överraskade över att årstiderna växlar?
Ulf Ragnarsson:Nja, kanske inte överraskade, men en del av problemen tar många år att komma tillrätta med och vissa störningar går tyvärr inte att undvika helt. Vi jobbar förebyggande med att t ex ta ned alla träd i närheten av järnvägen, vilket minskar både risken för nedblåsta träd på spåret och effekterna av lövhalka
Sidney:Varje höst är det tågförseningar på grund av löv på spåren och varje vinter orsakar snö och is samma problem. Varför blir Östgötatrafiken och Banverket varje år överraskade över att årstiderna växlar?
Ulf Ragnarsson:Nja, kanske inte överraskade, men en del av problemen tar många år att komma tillrätta med och vissa störningar går tyvärr inte att undvika helt. Vi jobbar förebyggande med att t ex ta ned alla träd i närheten av järnvägen, vilket minskar både risken för nedblåsta träd på spåret och effekterna av lövhalka
Malin:Värnpliktiga genomför en viktig utbildning baserad på plikt vilket inte innebär arbete åt banverket. På högskolorna fins det däremot betydligt fler ungdomar att tillgå så varför används inte en sådan stor outnyttjad resurs istället?
Ulf Ragnarsson:Det är framför allt lastmaskiner och lastbilar vi behöver nu, för att kunna frakta bort de enorma mängderna snö vi har på järnvägsanläggningarna. Det finns tyvärr inte att få tag i flera sådana någonstans i nuläget, alla är redan uppbokade av oss eller andra
Arg och trött:Hej, jag kan förstå att tågen inte alltid kan gå. Men varför har det inte gått bussar istället?? Har kommit försent till jobbet hur många gånger som helst och fått jobba över. För att inte tala om alla försenade dagishämtningr. Skärpning!!
Sylvia Rydstrom:All bussersättning hanteras av SJ eftersom de även kör tågen. Därför kan jag inte ge dig ett riktigt bra svar på varför det inte har kommit bussar i alla lägen. De allra flesta dagarna har det funnits mellan 20 och 30 bussar ute men i helgen ersattes inte pendeltågen på grund av väglaget. Vi kan aldrig riskera din säkerhet så varnar man till exempel för mycket dåligt väglag chansar vare sig vi eller SJ inte. Men som sagt, jag har inte tillräckligt ingående information kring ersättningsbussarna eftersom dessa hanteras av SJ och de har inte haft möjlighet att vara med idag tyvärr.
Stefan:Ifall svenska folket och industrin skulle kräva fungerande järnväg även när det är dåligt väder. Vad skulle krävas av banverket då?
Ulf Ragnarsson:När det är så här besvärligt får vi sannolikt räkna med vissa störningar oavsett vilka insatser vi kan sätta in. Men vi skulle behöva nya järnvägar (t ex Ostlänken) som avlastar de befintliga, så att vi får mer tid till underhåll av järnvägen och mindre känsligt järnvägssystem genom något minskad belastning. Att kunna separera godstrafik från persontrafik på separata järnvägar skulle också ge effekt
Tomas:Varför används inte ånga vid upptining av lok och växlar. Detta är beprövad metod i byggbranchen där man tinar betongytor mm före gjutning. Det finns mobila ånggeneratorer "Ångjenny" tex.
Ulf Ragnarsson:När det gäller växlarna så använder vi elektriska värmeelement av den enkla anledningen att de normalt sett klarar av problemen utan att någon är på plats. Jag har inte hört om att vi har utvärderat detta med ånga, men jag gissar att det kan blir problem efteråt när fukten fryser igen? Jag tar med mig frågan!
Pendlare sen 15:Jag har under ett antal resor stått inklämd som en packad sill på pendeltåget mellan Linköping o Norrköping. Vad är det som är trasigt på tågen? Varför tar det sån tid att reparera tågen? Finns det inga ersättningståg ni kan låna in?
Sylvia Rydstrom:Många av de fel som nu är på pendeltågen beror på de skador som uppstod då vi hade stora problem med rimfrost tidigare. Alla dessa tåg är ännu inte åtgärdade bland annat beroende på att många tåg står på kö för att komma in i verkstaden. I vissa fall behöver även delar bytas ut och de kan ta en tid att få. Tåg som blir ståendes ute i kyla fryser snabbt och då uppstår tyvärr en hel del frysskador, skador som ibland inte upptäckt förrän tåget har tinats upp och tagits i bruk. De ersättningståg som finns att tillgå lånar men men tyvärr finns inte många tåg att låna. Under denna vecka har man till exempel fått åka med andra SJ-tåg så kan SJ få fram andra tåg använder vi dem. Hur det ser ut inne på verkstaden kan jag tyärr inte svara på men det är många fler än vi som har frysskadade tåg denna vinter. En annan, trots allt postiv orsak, är att allt fler börjat resa med pendeln och det gör förstås att det är mer fullt idag än får några år sedan. I slutet på detta år får vi in fem nya tåg och då räknar vi med att mycket av den trängsel som idag är kommer att försvinna.
Leif:Skyll inte på vintern, även på hösten då löven kommer ner funkar inte tågen, kommer ni inte ihåg?
Ulf Ragnarsson:Jag vill nog ändå skylla lite på vintern! Självklart skulle vi ha klarat detta bättre, inget försvar där, men så här extrema förhållanden ställer till störningar mer eller mindre oavsett hur mycket resurser vi har. Våra entreprenörer jobbar dygnet runt och hinner ändå inte med. Lövhalkan ställer till allt mindre problem varje år, efter hand som vi röjer träd utmed järnvägen.
Stefan:Ifall nästa år blir lika illa vädermässigt som i år. Vad talar för att ni skulle lösa det här bättre då?
Ulf Ragnarsson:Hoppas vi slipper en likadan vinter som denna! Men jag bedömer att vi kan vara bättre rustade genom att vi kommer att se över vilka åtgärder som haft effekt och vilka vi kunde struntat i.
birgitta:sj skulle ha använt pengar till att för bättra i företaget i stället för att ge vd stor löner o fallskärmar.
Ulf Ragnarsson:Vill inte kommentera SJ, men jag vet att även SJ's personal jobbar hårt i vinter och att de som företag vidtar åtgärder inför nästa vinter som t ex fler tåg och bättre verkstäder
Östgötatrafiken:Vad betyder resegarantin? När får jag ersättning för att ni är sena?
Sylvia Rydstrom:Reser du med pendeln kan du få ersättning om tåget är mer än en timma försenat. Denna ersättning grundas på ditt biljettpris och en viss procent kan då betalas tillbaka till dig. För övrigt kan resegarantin ge dig viss ersättning om du tagit egen bil. Vi vill dock att man alltid hör av sig till vår trafikledning först för då kan de ofta hjälpa dig på något sätt och förhoppningsvis några till samtidigt.
Boxholmsbo:När går pendeltågen normalt igen?
Sylvia Rydstrom:Det vi känner till idag är att vi bara kommer kunna köra ett tåg i timman hela denna vecka. Vi hoppas naturligtivs kunna komma igång så snart som möjligt och har kontakter med Banverket varje dag för att få besked om när vi kan köra för fullt igen.
Sara Molinder:Jag pendlar varje dag i veckan, det här har fått mig att tröttna helt på tåg. Hur ska ni göra för att få mig att lita på tågen igen?
Ulf Ragnarsson:Att fortsätta att jobba för mer pengar till underhåll på järnväg
Sara Molinder:Jag pendlar varje dag i veckan, det här har fått mig att tröttna helt på tåg. Hur ska ni göra för att få mig att lita på tågen igen?
Ulf Ragnarsson:Att fortsätta att jobba för mer pengar till underhåll på järnväg
birgitta:vill gärna veta varför kustpilen inte fungerar året om så skyll inte på snö
Sylvia Rydstrom:Att Kustpilen fungerat dåligt under en längre tid har flera orsaker. Dels är tågen gamla och dels har banan varit dålig. Denna kombination gör att tågen ofta körs sönder. Nu har dock Banverket gjort en hel del förbättringar men vi har fortfarande samma tåg. När tågen går sönder uppstår nästa problem och det är att det ofta inte finns några reservdelar i lager utan att de måste tillverkas. Vissa reservdelar tar flera månader att få fram och under den tiden kan inte tåget köras. De tåg som då går i trafik får köras desto mer vilket i sin tur leder till ännu mer slitage på dem med översyner och reparationer som följd. Vår förhoppning är att det ska bli bättre när vi får in de nya tågen till våren.
moderator:Då är det hög tid att avrunda för den här gången. Stort tack till alla som ställde frågor och till Sylvia Rydström och Ulf Ragnarsson som besvarade dem.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".