Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Public service - i allmänhetens tjänst

Bild på Sveriges Radios logga. Foto: Björn Holgersson/Sveriges Radio
Grunden för all journalistik inom Sveriges Radio är dess opartiskhet. Foto: Björn Holgersson/Sveriges Radio

Vad betyder egentligen public service? Var kommer begreppet ifrån? Vi reder ut några av de vanligaste frågorna.

I mediedebatten diskuteras public service med jämna mellanrum, inte minst under de perioder då ett nytt sändningstillstånd ska tas fram. I Sveriges Radios nuvarande sändningstillstånd, som sträcker sig över tidsperioden 2014-2019, slås exempelvis fast att nyhetsverksamheten ”ska bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer kommer till uttryck i olika program”. I tillståndet konstateras också att Sveriges Radio ska erbjuda både det breda och det smala, eller som det formuleras: ”ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper.”

Åtskilliga försök att definiera public service har gjorts genom åren. När Sveriges Radio talar om public service finns det några parametrar som är ofrånkomliga: ägandeformen, opartiskheten, regleringen och finansieringen. Många mediebolag gör kvalificerad journalistik på daglig bas och ett hälsosamt medieklimat förutsätter en mediemångfald. Det som skiljer ut de tre programbolagen och särskiljer public service är de nämnda parametrarna.

Det är bara de tre public servicebolagen (Sveriges Radio, Sveriges Television, Utbildningsradion) som har en verksamhet som regleras av ett sändningstillstånd som till exempel slår fast att sändningar ska äga rum på de nationella minoritetsspråken, kulturutbudets inriktning och hur stor andel av befolkningen som ska kunna nås av vår journalistik. Verksamheten regleras ytterligare via en särskild lag: radio- och tv-lagen.

Det är bara de tre public servicebolagen som finansieras av svenska folket via licensavgift. Sveriges Radio får exempelvis inte sända reklam.

Även ägandeformen är unik. De tre public servicebolagen är enskilda aktiebolag med egna styrelser, bolagen ägs i sin tur av en förvaltningsstiftelse. Tanken bakom konstruktionen är att öka oberoendet och avståndet till politiken.

Helt avgörande är också opartiskheten och oberoendet. Grunden för all journalistik inom Sveriges Radio är dess opartiskhet, verksamheten är oberoende av kommersiella och politiska intressen.

Så hur ska då public servicebegreppet definieras? Den vanligaste definitionen är ”tv och radio i allmänhetens tjänst”. Innebörden av public service-begreppet formades av den förste BBC-chefen John Reith som på 1920-talet framgångsrikt utvecklade det brittiska mediebolaget från grunden trots sin egen närmast obefintliga publicistiska erfarenhet. Reith pekade på att BBC inte enbart skulle ägna sig åt underhållning, utan också utbilda och informera lyssnarna.

Ända sedan Sveriges Radio startade sina sändningar 1925 har ambitionen varit densamma här. Det breda samsas med det smala, det djuplodande med det mer lättsamma. Grunden är att skapa ett brett och mångfacetterat utbud i allmänhetens tjänst.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".