Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Närbild på röd radioapparat med tuningvred och på- och avknapp. Foto: Karin Lönnå/Sveriges Radio
Just nu utreds hur radio och tv i allmänhetens tjänst ska finansieras i framtiden av en parlamentarisk kommitté. Foto: Karin Lönnå/Sveriges Radio

Mycket på spel när public service utreds

Mycket står på spel när public servicebolagens framtida finansiering och sändningstillstånd utreds.

Det är spännande tider, men också avgörande tider just nu. Flera viktiga beslut ska fattas det kommande året som kommer att få stor betydelse. Att åtskilligt står på spel när Europas bästa public service-system står inför förändringar är ingen hemlighet.

Det är många av kollegorna inom EBU (European Broadcasting Union), som är public service-bolagens internationella organisation, som hävdar att Sverige har det bästa public service-systemet i Europa, ett system som byggts upp under många år. Utmärkande för Sveriges Radio är vårt oberoende. Det är en grundläggande förutsättning för det förtroende Sveriges Radio har, som faktiskt är bland det högsta i landet.

Sveriges Radio, SVT och UR ägs av en stiftelse, Förvaltningsstiftelsen. Stiftelsens styrelse, som visserligen regeringen utser, har ingen verksamhet. Den har bara två funktioner, att vara en buffert mot politiken och utse de tre bolagens styrelser. Styrelserna har professionaliserats under årens lopp. Där finns varken politiker eller ledamöter som företräder olika organisationer.

Nytt sändningstillstånd

Med jämna mellanrum ses verksamhet och villkor för public servicebolagen över. Ytterst är det riksdagen som ger bolagen deras uppdrag. Det utformas av regeringen i ett sändningstillstånd. Just nu är vi inne i en sådan översyn inför att bolagen ska få nya sändningstillstånd från 1 januari 2020.

När en tillståndsperiod går mot sitt slut tillsätter regeringen en offentlig utredning. Den här gången det en parlamentarisk public service-kommitté där samtliga åtta riksdagspartier finns representerade. Kommittén har två uppdrag: att utreda hur bolagen ska finansieras och utreda hur de ska regleras. Finansieringsutredningen kommer att överlämnas till kulturminister Alice Bah Kuhnke den 16 oktober.

Att debatten om public service är som mest intensiv nu hänger förstås ihop med att utredningsarbetet är intensivt. Debatt och diskussion om Sveriges Radios roll, uppdrag, reglering och villkor välkomnar vi. Vi är ett företag i allmänhetens tjänst som ska vara angeläget för alla i samhället.

Nya detaljer

Redan i augusti uttalade sig flera politiker om kommitténs vägval – att lämna dagens radio och tv-avgift och att eventuellt gå över till skattefinansiering. Och nyligen spädde Jan Scherman, före detta vd på TV4, på med detaljer om hur denna nya skattefinansiering skulle kunna utformas.

Vi kan inte kommentera enskilda uppgifter i olika medier. Vi får ta del av de slutgiltiga förslagen först den 16 oktober när de blir offentliga. Men det är ingen hemlighet att vi är bekymrade över att skattefinansiering leder till att vi dras närmare statsmakten, med risk för ökat politiskt inflytande och tappat förtroende hos publiken. Det viktigaste är ”armlängds-avstånd” till politiken för att säkerställa oberoendet.

Det kommer att bli mycket intressant att ta del av de åtgärdsförslag kommittén föreslår om det är just skattefinansiering som är det förordade förslaget. I Finland infördes skattefinansiering 2013 (Yle-skatten), en skatt som har varit föremål för ständiga politiska justeringar vilket illustrerar de risker som finns med dylika förslag.

Det finns andra alternativ som förmodligen också utretts, exempelvis en hushållsavgift av det slag som finns i Tyskland eller en moderniserad teknikneutral radio och tv-avgift som Sveriges Radio föreslagit. En sådan innebär att innehav av i princip all utrustning som kan användas för att titta på tv blir avgiftspliktig. Den modellen finns i flera länder i Europa. Dagens radio och tv-avgift ­- som bygger på innehav en tv-apparat - är det ingen som är särskilt entusiastisk över och behöver förändras.

Osäker tidtabell

När väl utredningen överlämnats till kulturministern tar den politiska processen vid. Vanligtvis följer en remisstid på tre månader. Därefter ska remisserna bearbetas och en lagrådsremiss ska skrivas innan regeringen kan lägga en proposition. Kommitténs förhoppning är att regeringen lägger fram en proposition innan valet nästa år, det vill säga att vår-riksdagen 2018 fattar beslut. Om det finns politisk majoritet för det och om tidtabellen kan hållas är osäkert. Dessutom ska nu public service-kommittén börja arbetet med den andra delen, den om villkor och reglering, som ska överlämnas den 29 juni nästa år. Garanterat något som nästa regering, oavsett politisk färg, får ta hand om.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".