Musikhjälpenburen 2016
Musikhjälpen är ett av alla inslag i Sveriges Radios utbud. Just nu utreds framtidens finansiering av public service. Foto: Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radi

Oberoendet avgörande vid ny finansiering

Hur ska public service finansieras i framtiden? Via skattsedeln eller via en moderniserad avgift? Det viktigaste av allt är att oberoendet säkras.

Just nu pågår en viktig diskussion om hur public service-bolagen SR, SVT och UR bör finansieras i framtiden. Bakgrunden är den utredning som regeringen tillsatte i december 2016 med uppgift att ta fram förslag till en framtida finansiering av public service i Sverige.

Vissa menar att dagens radio- och tv-avgift har överlevt sig själv och bör avskaffas. Det alternativ som ofta framförts är någon form av skattefinansiering. De finns givetvis en teknisk möjlighet att finansiera public service-bolagen genom att alla skattepliktiga obligatoriskt betalar in till staten i stället för att betala en avgift till SR:s, SVT:s och UR:s dotterbolag Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB).

Det faktum att staten kan lagstifta om att alla skattepliktiga ska betala för public service, betyder emellertid inte att det med självklarhet är önskvärt eller oundvikligt att utnyttja möjligheten. Den grundläggande frågan är snarare vad som ligger i allmänhetens intresse.

Oberoende och självständiga

För att avgöra hur public service-bolagen bör finansieras måste man först förstå vad de finns till för.

Sveriges Radio har ljudet i fokus och vårt uppdrag slås fast i vårt sändningstillstånd. Vi ska nå och spegla hela Sveriges befolkning. Vi ska vara oberoende och självständiga. Vi ska vara kulturskapande, folkbildande, granskande och bedriva en allsidig nyhetsverksamhet. Och vi har ett speciellt ansvar att skapa innehåll för barn och unga, minoriteter och personer med funktionsvariation.

Public service spelar sedan lång tid en grundläggande roll i den svenska demokratin och denna roll har omgärdats med ett oberoende som är nära relaterat till vår yttrandefrihet. Det är därmed centralt att en förändring i hur finansieringen av public service äger rum inte riskerar det oberoende public service åtnjuter.

En ny finansieringsmodell

Dagens avgiftsmodell behöver förändras på grund av den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen. Publikens användning av media förändras till följd av utvecklingen av teknik och innehåll.

Ett argument som ofta framförts av dem som förespråkar en skattefinansiering är att insamlandet av en ”public service-skatt” skulle skötas på samma sätt som alla andra skatter. På det sättet skulle administrationskostnaderna minska eftersom RIKAB, som ansvarar för uppbörden av dagens avgift, inte längre skulle behövas. Men kostnaden för insamlandet är i sammanhanget låg. Den utgör idag mindre än 2 procent av summan av de insamlade medlen.

Vad kostar då Sveriges Radio? För lite över 2 kronor per dag får alla hushåll tillgång till fyra rikstäckande kanaler (P1, P2, P3 och P4) inklusive 25 lokala kanaler och språk- och nättjänster.

En skattefinansiering skulle visserligen kunna lösa problemet med att etablera en teknikoberoende finansiering, men har den avgörande nackdelen att den utsätter public service oberoende för ett antal risker. Man behöver inte åka långt från Sverige för att komma till länder där skattefinansiering av public service har prövats med oroande resultat för bolagens oberoende. Och just här finns själva grundproblematiken; de risker som är förknippade med en skattefinansiering har i allt väsentligt att göra med oberoendet och i förlängningen det för public service nödvändiga förtroendet.

Om oberoendet ifrågasätts undermineras public servicebolagens trovärdighet och därmed riskeras i förlängningen dess demokratiska funktion. Det går inte att frikoppla frågan om finansiering och oberoende. 

En moderniserad avgift

Därför har vissa, inklusive Sveriges Radio, lyft möjligheten att modernisera dagens avgift. Det skulle kunna innebära en utvidgning av avgiftsskyldigheten till att också omfatta allmänhetens förändrade sätt att ta del av utbudet exempelvis via datorer.

En moderniserad avgift skulle precis som idag inte redovisas på vare sig statsbudgetens inkomst- eller utgiftssida. Modellens förespråkare menar därför att public service finansiering skulle skyddas från de politiskt laddade debatterna om skattehöjningar och skattesänkningar i samband med kommande budgetförhandlingar och valrörelser. Tidigare statliga utredningar har dessutom pekat på att avgiftssystemet skapar ett avstånd mellan public service och statsmakterna och minskar risken för politisk ”klåfingrighet”.

Public service-bolagen har sedan länge omgärdats av en skyddsmur för att säkra oberoendet från staten. Grundstenarna i denna mur inkluderar en särskild ägarform, ramvillkor för hela tillståndsperioden, och en avgift som inte redovisas på vare sig statsbudgetens inkomst- eller utgiftssida.

Ingen finansieringsmodell är perfekt. Men det finns starka skäl att överväga att med utgångspunkt i den föränderliga mediekonsumtionen modernisera och framtidssäkra avgiften istället för att ersätta den med en modell med väsentligt större risker.
 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".