Hur ska public service finansieras i framtiden? Foto: Simon Hastegård
Public serviceutredningen menar att alla olika förslag att finansiera public service i framtiden i själva verket är en skatt. Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån

Skatt eller avgift?

I förslaget till ny finansiering av public service slås det fast att oavsett vilken modell som väljs blir det en skatt. Men stämmer kommitténs bedömning?

En av de mer förvånande slutsatserna i public service-kommitténs delbetänkande är också en av de minst omdiskuterade: frågan om vad som är skatt eller avgift. Kommittén har tittat på tre modeller: en individbaserad skatt, en hushållsbaserad skatt och en teknikneutral avgift. Bedömningen är att ”oavsett vilket av de aktuella alternativen som väljs för utformningen av uppbördsmodellen kommer den att betraktas som en skatt.”

Om bedömningen stämmer har kommittén tittat på tre typer av skatt i sin utredning. Det innebär att om dagens radio och tv-avgift moderniseras och görs teknikneutral skulle den behandlas som en skatt, på samma sätt som den skattemodell som kommittén nu föreslagit. Det låter kanske komplicerat men har stor betydelse. En avgift ligger helt utanför statsbudgeten i ett eget system. En skatt är en del av skattesystemet och därmed statsbudgeten.

Public service i statens budget 

Kritiker har redan påpekat att det finns risker med skattefinansiering. Den gör att public service kommer in i statens budget och kan komma att ställas mot andra utgifter. Även om tanken är att riksdagen ska fatta ett beslut om bolagens ekonomi som ska gälla i flera år och pengarna ska öronmärkas till public service enbart, ligger förändringar av både finansieringsmodellen och tilldelningen bara ett riksdagsbeslut bort. Dessutom finns det politiker och opinionsbildare som ser en ändrad finansiering som ett tillfälle att både smalna av uppdragen och minska anslagen.

När delbetänkandet presenterades återkom vid flera tillfällen uppfattningen att alla finansieringslösningar som utretts är en skatt. Men det finns flera skäl att ifrågasätta den kategoriska bedömning som kommittén gör. I själva verket finns det mycket som talar för att en teknikneutral avgift inte med självklarhet är en skatt i statsrättslig mening. Det finns skäl att tro att en teknikneutral avgift faktisk kan betraktas som en avgift.

Svårt med kategoriska bedömningar

Tidigare utredningar (exempelvis SOU 2005:2) har påpekat att en avgift kan betraktas som just en avgift av följande anledning: ”om avgiftssystemet upphör kommer inte, om inte finansieringen löses på annat vis, radio och TV i allmänhetens tjänst längre att tillhandahållas. Häri ligger en koppling mellan TV-avgiften och erhållen motprestation eftersom avgiften skall motsvara kostnaden för motprestationen.”

Detsamma skulle gälla vid en teknikneutral avgift.

Det går inte göra kategoriska bedömningar i denna fråga. Förarbetena till Regeringsformen (RF) beskriver ett antal skillnader mellan skatter och avgifter. Det går att tolka kriterierna för vad som är en avgift i RF på olika sätt. Det var därför den förra public service-utredningen (SOU 2012:59) slog fast följande: ”såvitt vi kan bedöma är frågan om den av oss föreslagna avgiften i statsrättslig mening är en skatt eller en avgift inte okomplicerad”. Liknande bedömningar finns i den tidigare utredningen (SOU 2005:2): ”Gränsdragningen mellan skatt och avgift är svår.” Det är inte självklart att public service-kommittén har rätt i sin bedömning. 

Lagrådet har tidigare gjort en annan tolkning än kommittén. Att en teknikneutral avgift är just en avgift slog Lagrådet fast redan 2006. Regeringens proposition 2005/06:112 föreslog att avgiftsplikten skulle omfatta ”även datorer, mobil-telefoner och andra mobila enheter”. När detta prövades av Lagrådet lämnades lagförslaget utan erinran.

Det är förvånande att kommittén – till skillnad från tidigare utredningar – gör en sådan definitiv och kategorisk bedömning. Den är inte helt övertygande.

 

Sedan detta blogginlägg publicerades igår har vi fått kompletterande frågor om kommitténs resonemang när det gäller hur avgiften – i dagens form eller i en moderniserad teknikneutral form – redovisas i nationalräkenskaper.

 

Public service-kommittén lyfter nämligen i sitt delbetänkande följande: ”Mot bakgrund av en översyn av räkenskaperna som Europeiska kommissionens statistikorgan Eurostat har bedrivit avser SCB att klassificera om den nu gällande radio- och tv-avgiften som en skatt.” Detta nämns i samband med kommitténs resonemang om att de olika finansieringsalternativen är att betrakta som en skatt.

Men vad handlar detta om? Kan avgiftens redovisning i Nationalräkenskaperna ligga till grund för kommitténs bedömning?

Det korta svaret är nej.

Eurostat som är EU-kommissionens statistiska organ, motsvarigheten till Statistiska Centralbyrån (SCB), ansvarar för att få in jämförbara uppgifter för att på EU-kommissionens vägnar övervaka statsfinansiella åtaganden gentemot EU. Eurostat har publicerat nya riktlinjer som tydliggör när finansiering av public service ska redovisas som skatt. Den redovisningen görs i Nationalräkenskaperna, som är en statistisk sammanställning som varje EU-land gör enligt ett antal gemensamma regler och överenskommelser. Med jämna mellanrum revideras redovisnings-systemet. Eurostat har en dialog med medlemsländerna. 2019 görs en del förändringar. SCB ska alltså redovisa intäkterna från dagens radio- och tv-avgift som skatt i Nationalräkenskaperna (NR) från och med 2019. Beslutet kommer också att gälla retroaktivt och redovisningen ändras även för ett antal år innan 2019.

Men detta är inte samma sak som att Sverige ska definiera om avgiften och behandla den som skatt i statsbudgeten. Radio- och tv-avgiften kommer fortsättningsvis att ligga utanför statsbudgeten som idag. Storbritannien har redovisat tv-avgiften (tv-licensen) på detta sätt i sina nationalräkenskaper sedan 2006, men tv-avgiften behandlas inte som en skatt i Storbritannien. Den ligger helt utanför skattesystemet och uppbörden sköter BBC. En redovisning av en moderniserad radio och tv-avgift som en skatt i Nationalräkenskaperna, det vill säga att den görs teknikneutral, innebär därmed inte att den blir en skatt som ska hanteras i statsbudgeten. Det är en helt separat fråga.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista