Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Faktiskt granskar nyheter och uttalanden i nyhetsflödet och är ett samarbete mellan DN, SR, SVT, SvD...
Foto: Hasse Holmberg/Scanpix
Arkivbild. Foto: Hasse Holmberg/TT.

Ja, över 100 000 fler i välfärden

1:50 min

Det stämmer att det arbetar över 100 000 fler i välfärden än när regeringen tillträdde. Beroende på vilka siffror man använder landar ökningen på mellan 104 460 och 123 750 anställda mellan 2014 och 2017.

Påstående:

”Idag arbetar över 100 000 fler i välfärden än när regeringen tillträdde.”

- av Regeringen på sin hemsida 16 april 2018

Betyg: Helt sant

Under de senaste dagarna har de olika riksdagspartierna presenterat sina förslag på hur de vill stärka välfärden. Regeringen har flera gånger anklagat alliansen för att antalet anställa i välfärden minskade under deras år vid makten.

Den 16 april skrev regeringen på sin hemsida att det ”Idag arbetar över 100 000 fler i välfärden än när regeringen tillträdde.” Citatet ingår i en artikel med rubriken ”Välfärden ska stärkas” som publicerades i samband med att vårbudgeten presenterades.

Ekot kontaktar Socialdemokraternas pressavdelning för att ta reda på vad de menar med arbete i välfärden och vilka källor de använt. Håkan Gestrin på pressavdelningen svarar att de avser den kommun- och landstingsfinansierade sysselsättningen mellan 2014 och 2017 som enligt dem ökat med över 100 000.

Som källa hänvisar han till diagrammen 8.11 och 8.12 i den ekonomiska vårproposition 2018. Diagrammet på sidan 158 visar utvecklingen över tid för ”Kommunalt finansierad sysselsättning”.

Det betyder alla de som är anställda av kommuner och landsting. Där står att även subventionerade anställningar som plusjobb, traineejobb och extratjänster ingår i den kommunalt finansierade sysselsättningen.

Under diagrammen står det: ”Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.”

Hur många är anställda av kommuner och landsting?

Ekot kontaktar Statistiska centralbyrån, SCB, och hänvisas först till deras Arbetskraftsundersökningar, AKU. På SCB:s hemsida kan besökaren själv ta fram tabeller som visar antalet anställda i olika sektorer.

Väljer man ”kommunal” som sektor och jämför antal anställda i åldern 15-74 år får man fram att antalet har ökat med 86 900 mellan 2014 och 2017, från 1 084 800 till 1 171 700.

Arbetskraftsundersökningarna är gjorda med hjälp av enkätundersökningar. De är alltså urvalsundersökningar och osäkra om man ska analysera utvecklingen inom specifika sektorer.

SCB producerar också Nationalräkenskaperna. Där vägs Arbetskraftsundersökningarna samman med konjunkturlönestatistik som är en totalundersökning för kommuner och landsting. De siffrorna över antalet anställda är därför säkrare.

Enligt Nationalräkenskaperna ökade antalet sysselsatta i kommuner och landsting med 93 000 åren 2014-2017, från 1 095 000 till 1 188 000.

Arbetsgivarnas siffror

Arbetsgivarna i kommuner och landsting representeras av organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL. De sammanställer statistik över hur många anställda de har.

SKL:s siffror visar att antalet anställda ökade med 86 289 mellan 2014 och 2017, från 1 113 974  till 1 200 263. Siffror kan dock innehålla dubbletter då en anställd med flera anställningar räknas flera gånger.

Enligt SKL är det också fler som gått upp från deltid till heltid under perioden.

Anställda i välfärdsbolag

Många av välfärdens tjänster har privatiserats och utförs numer av privata företag, som friskolor och vårdbolag. Personalen i de företagen arbetar i välfärden och deras löner kommer från skattemedel, men de är anställda av näringslivet. Det finns ingen statistik över alla företag som säljer välfärdstjänster, eller hur många anställda de företagen har.

2010 fick den statliga myndigheten Konjunkturinstitut i uppdrag att ta fram en modell för att beräkna sysselsättningen i välfärdsbolagen.

Förenklat går modellen ut på att man uppskattar hur stor andel av intäkterna hos tjänsteföretag inom utbildning och vård och omsorg som i genomsnitt går till löner och kollektiva avgifter. Sedan multipliceras arbetskostnadsandelen med beloppet som kommuner och landsting köper tjänster för. För att beräkna antalet sysselsatta i välfärdsbolagen divideras lönekostnaden med den beräknade kostnaden per timme.

Beräkningarna bygger alltså på en rad antaganden och resultatet är en grov uppskattning snarare än exakt statistik.

På Ekots förfrågan gör Konjunkturinstitutet beräkningar för 2017 och 2014 som visar att antalet sysselsatta ökade med 21 000, från 149 000 till 170 000. ­

Subventionerade anställningar

Enligt regeringens definition av arbete i välfärden ingår alltså subventionerade anställningar som plusjobb, traineejobb och extratjänster. Statistik över den typen av anställningar finns spridda hos olika myndigheter.

Enligt SKL har antalet subventionerade anställningar, t ex extratjänster i kommuner ökat med 5 783 under perioden, från 13 130 till 18 913. (se tabell 1)

Arbetsförmedlingen har på Ekots uppdrag sammanställt de anställningar som de administrerar. Utöver kommunala extratjänster ingår också nystartsjobb, moderna beredskapsjobb, lönebidrag och traineejobb, med mera. Enligt den sammanställningen ökade den typen av anställningar med 9 750 under perioden, från 41 179 till 50 929.

Fas 3 - sysselsättningsplatser

2007 införde alliansregeringen jobb- och utvecklingsgarantin där långtidsarbetslösa erbjöds sysselsättningsplatser. Det kallades också Fas 3. Ersättningen betalades av Försäkringskassan och deltagarna kunde arbeta inom privat, kommunal eller ideell sektor.

Sysselsättningsplatserna i kommuner och landsting skulle kunna räknas som välfärdsjobb även om det är oklart om regeringen räknar in dem i sin definition. Till skillnad från extrajobben och nystartsjobben räknades jobb- och utvecklingsgarantin inte som subventionerade anställningar utan som ett arbetsmarknadspolitiskt program.  

2015 avskaffade den nuvarande regeringen jobb- och utvecklingsgarantin. Mellan 2014 och 2017 minskade antalet Fas 3-sysselsatta i kommuner med 8 612, från 9 711 till 1 099. Det visar siffror som Arbetsförmedlingen tagit fram för Ekot.   

Alternativa definitioner

När regeringen talar om anställda i välfärden menar de alltså alla som är anställda av kommuner och landsting, plus anställda i privata välfärdsföretag samt subventionerade anställningar. Men det är ingen självklar avgränsning.

Välfärden skulle också kunna beskrivas som hela den offentliga sektorn, alltså som allt som finansieras av skattepengar. Med den definitionen skulle man också räkna in poliser och universitetslärare, trots att de är anställda av staten och inte av kommuner eller landsting.

Å andra sidan skulle man kunna tänka sig en snävare definition av välfärdsjobb, en som bara innefattar personalkategorier som lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare, men inte administratörer, bussförare och kommunhusets lokalvårdare.

Det är svårt att avgränsa vilka personalgrupper som i sådana fall skulle ingå.

- Man kan också argumentera för att inte bara de som arbetar på sjukhus utan även de som bygger sjukhus ska räknas in, säger Kenneth Nelson som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskar om välfärdsstaten. Han tillägger att det inte finns någon tydlig definition av ordet välfärd.

- Vi använder sällan den typen av vaga begrepp inom forskningen, man kan lägga in vad man känner för. Det är en hopplös uppgift att räkna ut hur många som är anställda inom välfärden, men jag skulle ta med yrken som på ett eller annat sätt påverkar människors levnadsvillkor, säger säger Kenneth Nelson.

SCB:s Nationalräkenskaper visar att antalet statligt anställda ökade med 6 225 mellan 2014 med 2017, från 246 700 till 252 925.

Varför så många fler?

Det finns flera förklaringar till att antalet anställda i välfärden ökat under perioden. För det första har befolkningen vuxit med 372 887 personer, från 9 747 355 till 10 120 242, enligt SCB.

Det har fötts fler barn, befolkningen har åldrats och det har kommit fler invandrare. Allt detta har ökat efterfrågan på barnomsorg, hemtjänst, socialtjänst och sjukvård.

Det stora antalet asylsökande ledde till att kommuner tillfälligt anställde personal för mottagandet, särskilt under 2016 och 2017. Den typen av sysselsättning avtar nu i takt med att kommunernas ansvar för de nyanlända minskar.

En annan förklaring till de senaste årens ökning av välfärdsjobb är olika politiska reformer där regeringen anslagit statliga pengar till kommuner och landsting för att de ska anställa fler, som satsningen på minskade barngrupper i förskolan, fler anställda på lågstadiet, och ökad bemanningen i äldrevården.

Enligt prognoser från SKL kommer behovet av anställda inom välfärden att fortsätta öka. Om den offentliga sektorn expandera i dagens takt bedömer SKL att det kommer att behövas över en halv miljon nya anställda fram till 2026.

Slutsats – helt sant

Det är mycket komplicerat att räkna ut hur många som är anställda i välfärden. Dels för att det inte finns någon självklar definition och dels för att statistiken är spridd på många olika myndigheter som räknar på olika sätt. Men om man följer den definition som regeringen ger i vårbudgetpropositionen och räknar ihop olika myndigheters siffror så stämmer det att antalet ökat med minst 100 000.

Det är oklart om regeringen räknat in sysselsatta i Fas 3, men påståendet stämmer även om minskningen i denna grupp räknas in. 

Antalet anställda av kommuner och landsting plus de som är anställda av välfärdsbolag samt subventionerade anställningar och Fas 3 har ökat med mellan 104 460 och 123 750 under mandatperioden.

Räknar man även in utvecklingen bland statligt anställda blir ökningen större.

Sammanställning 

Förändring av antal anställda i kommuner och landsting mellan 2014 och 2017 enligt:
SCB:s Arbetskraftsundersökningar: +86 900
SCB:s Nationalräkenskaper: +93 000
Sveriges kommuner och landsting: +86 289

Förändring av antal anställda i privata välfärdsbolag mellan 2014 och 2017 enligt:
Konjunkturinstitutet: +21 000 

Förändring av antal anställda i subventionerade anställningar inom kommuner och landsting enligt:
SKL: +5 783
Arbetsförmedlingen: +9 750

Förändring av antal sysselsatta i Fas 3 enligt:
Arbetsförmedlingen: - 8 612

Förändring av antal statligt anställda mellan 2014 och 2017 enligt:
SCB:s Nationalräkenskaperna: +6 225

Räknar man ihop ökningen av antalet anställda av landsting och kommuner, av privata välfärdsbolag och i subventionerade anställningar blir den totala ökningen alltså 104 460 om man använder de lägsta siffrorna inklusive Fas 3. Använder man de högsta siffrorna och exkluderar Fas 3 blir ökningen 123 750.  

Källor:
Intervju med Clara Arrhenius på Sveriges kommuner och landsting
Intervju med Lennart Danielsson på Statistiska centralbyrån
Intervju med Vanja Hultkrantz på Statistiska centralbyrån
Intervju med Kenneth Nelson vid Stockholms universitet
Intervju med Elin Ryner på Konjunkturinstitut    
Intervju med Tomas Thorén på Finansdepartementet

"Välfärden ska stärkas"

2018 års ekonomiska vårproposition

SCB Arbetskraftsundersökningar - anställda efter sektor

SCB Nationalräkenskaper - arbetskraft efter näringsgren

SCB - Konjukturlönestatistik

SCB Nationalräkenskaper - arbetskraft efter näringsgren statliga myndigheter

SKL - personal i kommun och landsting

SKL - kommunal personal - tabell 1 och 4

SKL - landstingsanställd personal - tabell 4A

SKL - fler heltidsarbetande i välfärden

Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor

SCB - Befolkningsutveckling

Förordning (2015:404) om statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan

Regeringen: Investering för fler anställda i skolan och fler platser på lärarutbildningen

Regeringen: Uppdrag att fördela medel, administrera och följa upp satsningen på en ökad bemanning inom äldreomsorgen

Om skillnaden mellan Arbetskraftsundersökningar och Nationalräkenskaper

Om avvecklingen av Fas 3

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".