Maja
1 av 4
Foto: Henrik Montgomery/TT
Tabell 4, Riksdagens utredningstjänst 2017:644, sid 6
2 av 4
Tabell 4, Riksdagens utredningstjänst 2017:644, sid 6 Foto: Källa: Riksdagens utredningstjänst
Tabell 2, Riksdagens utredningstjänst 2017:644, sid 6
3 av 4
Tabell 2, Riksdagens utredningstjänst 2017:644, sid 6 Foto: Källa: Riksdagens utredningstjänst
Tabell 6, Riksdagens utredningstjänst 2017:644, sid 6
4 av 4
Tabell 6, Riksdagens utredningstjänst 2017:644, sid 6 Foto: Källa: Riksdagens utredningstjänst
Faktiskt

S och M har delvis rätt om jobbskatteavdrag

I en debatt i SVT sade Ulf Kristersson att M sänker skatten mest för de som tjänar minst. Löfven sade att de med högst inkomster kommer att gynnas mest av M:s skattesänkningar. Båda har rätt men de har valt statistik för att få fram det egna budskapet och utelämnar det som talar emot.

Påståenden:

"De 20 procent som tjänar mest skulle få 30 gånger så mycket som de 20 procent som har de lägsta inkomsterna.” Stefan Löfven

”Det är inte sant! Människor med mycket höga inkomster, som du och jag till exempel, får 200 kronor i sänkt skatt, människor som är en busschaufför till exempel får 500 kronor, de som får mest med våra skattesänkningar får 700 kronor.” Ulf Kristersson

Betyg: Delvis sant

I SVT:s partiledarduell den 31 augusti 2018 debatterade Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M) hur olika grupper kommer att påverkas av Moderaternas skatteförslag.

Stefan Löfven hävdade att de som redan har mest kommer att tjäna mest på Moderaternas skattesänkningar medan Ulf Kristersson hävdade att de som tjänar minst kommer att gynnas mest.

För många tittare framstod det troligen som att minst en av dem hade fel eftersom deras påståenden verkade utesluta att båda kunde ha rätt.

Sjätte jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget är en skattesänkning på arbetsinkomster som slår olika i olika inkomstklasser. Tanken är att göra det mer lönsamt att arbeta jämfört med att leva på bidrag. Alliansregeringarna (2006-2014) genomförde fem jobbskatteavdrag. I sin budgetmotion från hösten 2017 föreslog Moderaterna ett sjätte jobbskatteavdrag på 22 miljarder kronor per år som de vill genomföra om de vinner valet.  

Vem får mest?

I kronor räknat får de som tjänar mellan 31 000 och 50 000 kronor i månaden störst skattesänkning med jobbskatteavdraget, deras skatt sänks med 484 kronor per månad.

Räknat i procent är avdraget högre för de med lägre inkomster. Den som tjänar 14 000 kronor i månaden får sänkt skatt med 1,8 procent och den som tjänar 50 000 i månaden sänker sin skatt med 1 procent.

Se tabell 6 i bildspelet högst upp. 

För inkomster över 50 000 kronor i månaden trappas jobbskatteavdraget stegvis ner och de med månadsinkomster på över ca 150 000 kronor i månaden får inget jobbskatteavdrag alls.

När alliansregeringarna införde de fem första jobbskatteavdragen fanns ingen sådan nedtrappning. Det var den nuvarande regeringen som införde nedtrappningen. Moderaterna var först kritiska till idén men har i sitt förslag till ett sjätte jobbskatteavdrag ändå konstruerat det så att det trappas ned från 50 000 kronor i månaden som i nuvarande system.

Trettio gånger mer

Vi börjar med Löfvens påstående. När Ekot ber Socialdemokraternas presstjänst om en källa till uttalandet får vi en rapport (Dnr 2017:664) som Moderaterna beställt av RUT, Riksdagens Utredningstjänst. Den visar fördelningseffekterna av jobbskatteavdraget, alltså hur stora skattesänkningarna skulle bli i olika inkomstklasser.

I rapporten har man delat in befolkningen över 20 år i 10 lika stora delar efter inkomst, så kallade deciler. I varje decil ingår 744 500 personer. Sedan har man räknat ut hur stora de genomsnittliga skattesänkningarna blir i varje decil. 

Se Tabell 4 i bildspelet högst upp.

De två lägsta decilerna, alltså de 20 procent av befolkningen som har lägst inkomster, kommer i genomsnitt att få 150 kronor i skattesänkning per år om jobbskatteavdraget införs.

De två högsta decilerna, alltså de 20 procent som tjänar mest, kommer att få i genomsnitt 4 700 kronor lägre skatt per år med hjälp av jobbskatteavdraget.

4 700 dividerat med 150 är 31,33. Det stämmer alltså att de 20 procent som tjänar mest får mer än 30 gånger större skattesänkning än de 20 procent med lägst inkomster. Stefan Löfvens siffror stämmer alltså.

Men i RUT-rapporten som Socialdemokraterna bygger sitt påstående på står det också att ”Den lägsta och den högsta decilgruppen bör tolkas med extra försiktighet eftersom dessa två grupper i sig är mer heterogena än övriga.” Man bör alltså inte dra några stora slutsatser av hur avdraget slår i dessa grupper, vilket Löfven gör i debatten.

Låg andel lön bland de med lägst inkomster

Bland de 20 procent med lägst inkomster finns många förtidspensionärer, arbetslösa och föräldralediga, grupper som inte får del av jobbskatteavdraget. Det visar statistik från Statistiska Centralbyrån. 

Löner och företagsinkomster utgör bara en femtedel av den disponibla inkomsten i gruppen, det vill säga inkomst efter skatt inklusive exempelvis föräldrapenning, sjuk- och aktivitetsersättning, med mera. Medelinkomsten från arbete eller företagande är knappt 2 300 kronor i månaden. Det är förklaringen till att det genomsnittliga jobbskatteavdraget är mycket lågt i denna grupp.

De 20 rikaste procenten tjänar i genomsnitt 39 200 kronor i månaden på arbete och företagande. Därför får många i den här gruppen maximalt jobbskatteavdrag. Arbete och företagande utgör 61 procent av gruppens disponibla inkomst. Medan olika typer av bidrag utgör en stor del av inkomsterna bland de med lägst inkomster så utgör kapital en stor del av inkomsterna i den rikaste gruppen.

Jonatan Hermansson som är pressekreterare på Socialdemokraterna tycker att det är relevant att jämföra de två grupperna även om det i gruppen med lägst inkomster ingår många som inte arbetar.

– Även sjuka och arbetslösa betalar skatt och borde få del av skattesänkningar, men Moderaterna har bestämt att bara de som arbetar ska få det. Det är ett politiskt val. Stefan Löfven talar om hur de med lägst inkomster kommer att påverkas och det han säger stämmer. Anledningen till att vi jämför de lägsta med de högsta decilerna i detta är helt enkelt att RUT:s analys är det bästa vi har att tillgå, med den decilindelning som där presenteras, säger Jonatan Hermansson. 

Andreas Hamrin som är pressekreterare hos Moderaterna tycker att Stefan Löfvens uttalande är missvisande.

– Ska man vara helt korrekt sänker vi ju inte skatten över huvud taget för dem som tjänar över 150 000, dvs de som tjänar mest. Socialdemokraterna använder förändring i kronor när de beskriver oppositionens politik och förändring i procent när de beskriver sin egen. Löfven skulle aldrig använda metoden för att beskriva sin egen politik. säger Andreas Hamrin.

Mindre för busschaufförer

Ulf Kristersson sade i debatten att en busschaufför får 500 kronor mer i månaden med jobbskatteavdraget. För vissa busschaufförer kan skattesänkningen bli nästan 500 kronor, men de flesta får troligen runt 400 kronor sänkt skatt. Enligt arbetsgivarorganisationen Transportföretagen tjänar Busschaufförer vanligen mellan 24 600 och 27 000 kronor i månaden. Det ger ett jobbskatteavdrag på mellan 393 och 449 kronor i månaden.

För att komma upp i det högsta jobbskatteavdraget på 484 kronor måste man tjäna 31 000 kronor i månaden. För att få så hög lön måste en genomsnittlig busschaufför ha mycket Ob-tillägg och arbeta nästan all tid på kvällar, nätter och helger. Troligare är alltså att busschaufförer får runt 400 kronor per månad i jobbskatteavdrag. Ulf Kristerssons påstående är alltså inte korrekt.

Vad får Ulf och Stefan?

Ulf Kristersson sade också att han och Stefan Löfven kommer att få 200 kronor i månaden i skattesänkning med deras förslag. Stefan Löfven tjänar 172 000 kronor i månaden enligt Statsrådsarvodesnämnden. Även Ulf Kristersson tjänar 172 000 kronor i månaden, 65 400 i riksdagsledamotsarvode och 106 600 från partiet, enligt Moderaterna.

Eftersom jobbskatteavdraget trappas ner efter 50 000 blir det 0 kronor i jobbskatteavdrag för dem som tjänar lika mycket som Stefan Löfven och Ulf Kristersson.

I tabell 2 i bildspelet högst upp finns RUT:s formel för att räkna ut jobbskatteavdraget. 

Höjd brytpunkt för statlig skatt

Utöver jobbskatteavdraget vill Moderaterna också höja den så kallade brytpunkten för statlig skatt. De som tjänar över 38 000 kronor i månaden betalar idag 20 procent i statlig skatt på den del av lönen som överstiger 38 000 kronor. Moderaterna vill höja den gränsen med 1 000 kronor vilket betyder att den som tjänar över 39 000 kronor slipper skatta 20 procent på tusenlappen mellan 38 000 och 39 000 kronor, vilket ger cirka 200 kronor lägre skatt i månaden.

Eftersom Stefan Löfven och Ulf Kristersson tjänar över 38 000 kronor i månaden kommer de att få 200 kronor i skattelättnad på grund höjd brytpunkt genom Moderaternas skattepolitik. Ulf Kristersson har alltså rätt när det gäller deras skattesänkning.

700 kronor som mest

I debatten sade också Ulf Kristersson att de som får högst jobbskatteavdrag kommer att få 700 kronor sänkt skatt per månad. Även det stämmer. Den som tjänar mellan 31 000 och 50 000 kronor i månaden får 484 kronor i skattelättnad per månad.

De som tjänar över 39 000 kronor får dessutom 200 lägre skatt pga höjd brytpunkt. Sammanlagt blir det nära 700 kronor lägre skatt per månad för de som gynnas mest av jobbskatteavdraget, det vill säga personer som tjänar mellan 39 000 och 50 000 kronor i månaden.

Ulf Kristersson har i andra sammanhang uttryckt att han vill att ingen ska betala mer än hälften av sin inkomst i skatt. Om den ambitionen skulle genomföras skulle det innebära att de med de högsta inkomsterna skulle få mycket större skattesänkningar än 700 kronor i månaden. Men det är inget vallöfte och vi har därför inte tagit med det i den här granskningen.

Slutsats

Stefan Löfven använder korrekta siffror i sitt påstående men räknar också in personer som inte arbetar när han jämför de 20 procent som tjänar mest med de 20 procent med lägst inkomster. 

Ulf Kristersson har rätt i två av sina tre exempel, men när det gäller busschaufförer överdriver han storleken på jobbskatteavdraget.

Det som gör att båda har mestadels rätt trots att de säger emot varandra är att Stefan Löfven talar om hela den vuxna befolkningen medan Ulf Kristersson bara talar om de som arbetar. 

Båda har valt statistik för att få fram det egna budskapet och utelämnat det som talar emot. 

I kronor räknat gynnas de mest som har löner på mellan 39 000 och 50 000 kronor i månaden av Moderaternas jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt. Som andel av inkomsten gynnas de mest som arbetar men har en låg lön. De som blir utan jobbskatteavdrag är de som inte arbetar och de som tjänar över 150 000 kronor i månaden.

OM TABELLERNA
Tabellerna i bildspelet högst upp kommer från rapporten "Skattereduktionen för arbetsinkomster" från Riksdagens utredningstjänst, Dnr 2017:664. Rapporten är beställd av Moderaterna och Ekot har fått tillstånd av Moderaterna att publicera tabellerna.

KÄLLOR:


Partiledarduellen i SVT

Jobbskatteavdraget

Moderaternas budgetmotion hösten 2017

Förändringar av jobbskatteavdraget 2016

Riksdagens utredningsstjänst

Statsrådens arvoden 

Riksdagsledamöternas arvoden

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista