fefg
Foto: Anders Wiklund/TT.

Faktiskt helt fel om ogiltiga röster och valfusk

1:29 min

På valnatten såg det ut som att antalet ogiltiga röster hade ökat med över 1 100 procent jämfört med valet 2014. På sociala medier spekulerade många om valfusk. I själva verket ökade de ogiltiga rösterna med 55 procent.

Påstående:

"Hur kan det vara 22 524 fler ogiltiga röster detta val än valet 2014? Det här bara ett sätt av många, många fler som ett valfusk har bedrivits på i år! #valfusk2018"

- privatperson på Twitter 

Betyg: Helt fel

I sociala medier sprids många påståenden om valfusk just nu, ett handlar om ogiltiga röster. Många som följde valresultatet på valmyndighetens hemsida under valnatten reagerade på att de ogiltiga rösterna verkade vara så många fler i år jämfört med förra valet.

Det finns tre typer av ogiltiga röster: Inte anmälda partier, Blanka röster och Övriga ogiltiga. Enligt den preliminära rösträkningen var 24 479 röster Övriga ogiltiga i år. På valmyndighetens hemsida kunde man också läsa att det vid valet 2014 bara fanns 1 938 Övriga ogiltiga röster.

Detta fick många att på Facebook utbrista: ”En ökning med över 1 100 procent!”. Flera spekulationer handlade om att röster på Sverigedemokraterna, Alternativ för Sverige eller Medborgerliga samling hade registrerats som ogiltiga och att valfusk låg bakom.

Men det finns en enkel förklaring till skillnaden i antal ogiltiga röster 2014 och 2018. Siffrorna som redovisades på valnatten visade det preliminära rösträkningsresultatet från 2018 och det slutliga rösträkningsresultatet från 2014. De ogiltiga rösterna är alltid många fler vid den första, preliminära rösträkningen än vid den slutliga. 

Färre osäkra efter omräkningen

Valförrättarna som räknar rösterna på valnatten har instruktioner om att lägga alla röster som de är osäkra på i högen "Övriga ogiltiga röster". Detta för att det inte ska ta för lång tid att ta ställning till om en röst är giltig eller inte.

Det kan exempelvis vara ett kuvert med två likadana valsedlar eller en blank valsedel där någon skrivit namnet på ett parti med svårtydd handstil.

Osäkra fall ska istället avgöras vid den slutliga omräkningen som sker vid länsstyrelserna under de två påföljande veckorna efter valet. Det är den omräkningen som pågår just nu. Då lägger rösträknarna ner mer tid på att ta ställning till vilka röster som är ogiltiga och vilka som ska gå till olika partier. En stor del av de ogiltiga rösterna kommer då att bli giltiga.

Vid riksdagsvalet 2014 var 15 485 röster ogiltiga på valnatten. Efter den slutliga räkningen fanns endast 2 156 ogiltiga röster kvar (1 938 om man inte räknade med utlandsröster och sena förtidsröster). 

I år var alltså 24 479 röster ogiltiga på valnatten. När den slutliga rösträkningen nu är avslutad finns 3 342 ogiltiga röster kvar. De ogiltiga rösterna har alltså ökat med 55 procent jämfört med förra valet, inte med över 1 100 procent som det såg ut på valmyndighetens hemsida på valnatten. 

Även om ökningen är mindre än vad många först trodde så var det 1 186 fler röster som kategoriserades som Övrigt ogiltiga i årets val jämfört med valet 2014. På valmyndigheten har man inget svar på vad ökningen beror på.

Henrik Hannebo som är verksamhetsutvecklare på Valmyndigheten medger att redovisningen av de ogiltiga rösterna på valnatten kan vara svår att förstå.

– Det här kommer vara med i utvärderingen inför nästa val, säger Henrik Hannebo.

Sammanfattning

På valmyndighetens hemsida redovisades under valnatten de ogiltiga rösterna från årets preliminära rösträkning intill de ogiltiga rösterna från den slutliga rösträkningen 2014. I alla val försvinner de flesta ogiltiga rösterna vid den slutliga rösträkningen. 

De osäkra rösterna ökade med 55 procent jämfört med förra valet, inte med över 1 100 procent.

Påståendena om en lavinartad ökning av ogiltiga röster orsakad av valfusk stämmer alltså inte och betyget blir därför Helt fel.

 

 Tre sorters ogiltiga röster:

  1. Inte anmälda partier (ny för i år). 79 politiska partier var anmälda till valmyndigheten. Om man vill rösta på ett parti som saknar valsedlar kan man skriva partiets namn på en blank valsedel. Om man skriver namnet på ett parti som inte anmälts till valmyndigheten, till exempel ”Kalle Anka-partiet”, blir rösten ogiltig.  
  2. Blanka röster. Om man inte vill rösta på något parti men ändå delta i valet kan man lämna in en blank röst. De blanka rösterna räknas som ogiltiga.
  3. Övriga. Om det till exempel ligger två valsedlar från olika partier i röstkuvertet eller om namnet på ett parti är skrivet med oläslig handstil räknas de som ogiltiga, övriga.

Rösträkning

På valnatten räknar valförrättarna ute i vallokalerna fram ett preliminärt valresultat. Nästa räkning inleds på onsdagens efter valet då även förtidsröster som inte hunnit komma in till valnämnderna på valnatten och utlandsröster räknas. Under onsdagsräkningen, som i år avslutades på torsdagen efter valet, får man fram ett uppdaterat preliminärt valresultat.

Därefter skickas alla valsedlar till länsstyrelserna. Där räknas alla röster om. Resultatet av denna rösträkning blir det slutliga valresultatet. 

De som räknar rösterna under valnatten och onsdagsräkningen är valförrättare som är anställda av kommunerna. De som räknar rösterna i den slutliga rösträkningen är anställda av länsstyrelserna.

Alla valsedlar, även de ogiltiga, arkiveras sedan vid länsstyrelserna.

 

Källor:

Det preliminära valresultatet vid valnatten på val.se

Den slutliga valresultatet på val.se

Intervju med Henrik Hannebo, verksamhetsutvecklare Valmyndigheten

Tillägg:

Kl 10.30 den 17 september 2018: efter att den slutliga rösträkningen avslutats har artikeln uppdaterats med slutligt antal osäkra röster och med ökning i procent jämfört med valet 2014. 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".