Ulla Andersson
Foto: Jessica Gow/TT

Sant att antalet som nekas fortsatt sjukpenning har ökat kraftigt

1:49 min

Ulla Andersson (V) använde korrekta siffror om hur många sjukskrivna som fick avslag när de sökte om fortsatt sjukpenning 2014 och 2017. Men Ekot har fått ut nya siffror som visar att ökningen var ännu större.

Påstående:

”2014 nekades 5 885 sjukskrivna fortsatt sjukpenning. 2017 nekades 26 587. (…)”

- Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson, på Twitter den 3 oktober 2018.

Betyg: Helt sant

Ulla Andersson har flera gånger kritiserat Stefan Löfvens regering för att allt fler sjukskrivna får avslag på sin ansökan om fortsatt sjukpenning. Den 3 oktober twittrade Ulla Andersson om hur många sjukskrivna som nekades fortsatt sjukpenning 2014 och 2017.

– Jag brukar försöka lyfta sjukförsäkringen offentligt när jag får möjlighet, jag känner en stor oro för det som sker, människor far och riskerar att fara illa. Nu hittade jag siffror som visade på en förfärlig utveckling på ett tydligt sätt och då lyfte jag upp det, skriver Ulla Andersson i ett mejl till Ekot.  

Siffrorna hittade hon i en artikel i fackförbundet Unionens medlemstidning Kollega med rubriken ”Utförsäkrade” (publicerad 3 oktober, sid 26-31). I en faktaruta i artikeln finns påståendet som Ulla Andersson twittrade ut.

Ökningen av antalet avslag skulle alltså vara över 350 procent. För att kontrollera om siffrorna stämmer vänder vi oss till Försäkringskassans statistikenhet.

Enligt Försäkringskassans årsredovisning 2016 (sid 125) fick 5 855 personer indragen sjukpenning 2014. Det betyder alltså att så många sjukskrivna fick nekande besked när de ansökte om att förlänga sin sjukskrivning. 

2017 nekades 26 587 fortsatt sjukpenning enligt Försäkringskassans årsredovisning 2017 (sid 106). Siffrorna som Ulla Andersson twittrade stämmer alltså. Men antalet från 2017 var en uppskattning där endast avslag fram till och med oktober ingick.

Försäkringskassans statistikenhet rekommenderar därför att vi istället använder statistik från Försäkringskassans rapport Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018 (sid 23). Där framgår inte antalet avslag, men i ett diagram man kan se att andelen som fick avslag låg på drygt en procent 2014 och runt sex procent 2017.

Vi ber om siffrorna bakom diagrammet. Det visar sig då att antalet avslag om fortsatt sjukpenning var 5 513 år 2014 och 33 677 år 2017. Ökningen var alltså hela 510 procent, större än vad som framgår av Ulla Anderssons tweet. 

Det finns dock en osäkerhet kring ökningen. Under hösten 2016 bytte Försäkringskassan metod för att registrera avslag i pågående sjukfall vilket kan påverka jämförbarheten. Men enligt rapporten Sjukfrånvarons utveckling 2017 är siffrorna före och efter metodförändringen "relativt jämförbara".

Fler avslag vid psykiatriska diagnoser

Inspektionen för socialförsäkringen har i en rapport från i våras analyserat ökningen av avslag om fortsatt sjukpenning och granskat vilka faktorer som var utmärkande för de som fick sin sjukpenning indragen, alltså avslag på ansökan om fortsatt sjukpenning.

Enligt rapporten var ökningen av avslag störst i gruppen med psykiatriska diagnoser. Andelen avslag var större bland äldre, lågutbildade och utrikes födda än i andra grupper. Det fanns också stora geografiska skillnader, 2017 var avslagen fyra gånger vanligare i Norrbotten än i Östergötland när det gäller avslag efter sex månader.

Varför fler avslag?

2015 gav S-MP-regeringen Försäkringskassan i uppdrag att få ner sjukfrånvaron. Sjukpenningtalet hade då ökat med 70 procent på fem år och låg på 10,3 dagar per person och år, det vill säga varje svensk var i genomsnitt sjukskriven i 10,3 dagar per år.

Regeringen satte upp målet att sjukpenningtalet skulle minska till 9 dagar till 2020. Försäkringskassan fick extra anslag för att stärka handläggningen av sjukförsäkringen. Handläggarna skulle bland annat bli bättre på att pröva kundernas arbetsförmåga i tid och att använda sig av försäkringsmedicinska utredningar oftare.

Sedan dess har antalet sjukskrivna minskat. I april i år var sjukpenningtalet 9,9 dagar.

Enligt Försäkringskassan har avslagen ökat därför att myndigheten nu arbetar på ett mer rättssäkert sätt. I en rapport från Försäkringskassan tidigare i år står att: ”arbetet med att förbättra kvaliteten i utredningar och bedömningar inom sjukpenning har gjort att fler bedömningar görs i tid och att avslagsfrekvenserna ökar. Samtidigt har andelen ärenden som ändras vid omprövning minskat, vilket indikerar att den rättsliga kvaliteten har förbättrats.”

Enligt Inspektionen av sjukförsäkringens rapport kan den kraftiga ökningen av avslag bero på regeringens styrning av Försäkringskassan. När handläggare ska avgöra om en person ska sjukskrivas eller ej finns visst utrymme för tolkning av reglerna. ”När bedömningsutrymmet är stort kan olika styrningsfilosofier få särskilt stor betydelse” står det i rapporten.

Under 2011 till 2013 betonade alliansregeringen i sina regleringsbrev till Försäkringskassan att medborgarnas förtroende för myndigheten skulle öka. Försäkringskassan satsade på att förbättra servicen och öka kundnöjdheten. Enligt Inspektionen för sjukförsäkringen uppfattade handläggare på Försäkringskassan signalen från ledningen som att det var ”bättre att fria än fälla”. Under de påföljande åren ökade sjukfrånvaron. 

2015 fick Försäkringskassan en ny generaldirektör och tydliga direktiv om att få ner sjukfrånvaron. Enligt Inspektionen för socialförsäkringens rapport kan de här olika signalerna förklara de kraftiga variationerna i Försäkringskassans bedömningar.

Ny utredning 

I våras tillsatte Regeringen utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum med uppdrag att se över om reglerna i sjukpenningen behöver ändras. Enligt dagens regler ska den sjukskrivnes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden efter sex månader. Om bedömningen är att personen skulle klara ett ”normalt förekommande arbete” ska sjukskrivningen avslutas. Det är vid den tidsgränsen i rehabiliteringskedjan som avslagen har ökat som mest under de senaste åren.

Utredningen ska bland annat se över vad som ska betraktas som ett ”vanligt förekommande arbete” berättar utredaren Claes Jansson för Ekot:

– Vi tar fasta på hur sjukförsäkringen ska bli just trygg med människan i centrum. Exempelvis kan sex månader vara för kort tid för att få diagnos och läkarintyg som styrker att arbetsförmågan. Vårt uppdrag är inte att ändra tidsgränserna i rehabiliteringskedjan men vi ska se över vad som ska krävas som bevisning, säger utredaren Claes Jansson.

Utredningen ska lämna ett delbetänkande vid årsskiftet.

Hur fungerar sjukpenningen?

Sjukpenning är en tillfällig ersättning som ska ersätta förlorad arbetsinkomst för den som är sjuk och därför inte kan jobba. Vid olika tidpunkter i rehabiliteringskedjan ställs villkor för att sjukskrivningen ska fortsätta.

Efter tre månader ska det undersökas om den sjukskrivne kan utföra arbete och försörja sig efter omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren.

Efter sex månader ska Försäkringskassan ta ställning till om den sjukskrivne kan försörja sig genom förvärvsarbete som är ”normalt förekommande på arbetsmarknaden”, det vill säga om personen skulle kunna ta något annat arbete på arbetsmarknaden. Om svaret är ja blir det avslag på ansökan om fortsatt sjukpenning, om inte särskilda skäl föreligger.

Ett särskilt skäl kan vara att läkare bedömer att det finns stor sannolikhet att den sjukskriven kommer att få tillbaka sin arbetsförmåga innan sjukskrivningen pågått i ett år. Då krävs en medicinsk utredning och en plan för att personen ska kunna komma tillbaka till arbetet. Ett annat skäl är om det anses oskäligt att hänvisa till normalt förekommande arbeten.

För att behålla den högre ersättningen i sjukpenning efter ett år krävs att den sjukskrivne har en mycket allvarlig sjukdom. Om personen inte har en allvarlig sjukdom men inte heller bedöms klara ett normalt förekommande på arbetsmarknaden har personen rätt till fortsatt sjukpenning på en lägre nivå.

Vänsterpartiets inflytande

Vänsterpartiet har varit stödparti till regeringen under den period som Ulla Anderssons tweet beskriver. Kunde då inte Vänsterpartiet påverka regeringen när det gäller styrningen av Försäkringskassan? 

– Vi har budgetförhandlat med regeringen och styrningen av Försäkringskassan sker genom regleringsbrev inte genom budgetförhandlingar. Regeringen styr sina myndigheter, säger Ulla Andersson.

Hur ser du på att siffran du använde från 2017 bara var en skattning?

– Det är en skattning men indikerar en tydlig utveckling, skriver Ulla Andersson.

Sammanfattning

Antalet sjukskrivna som fått avslag när de ansökt om fortsatt sjukpenning har ökat markant mellan 2014 och 2017. Ulla Andersson använder i sin tweet de siffror som Försäkringskassan har redovisat i sina årsredovisningar och som visar på en ökning på över 350 procent. 

Efter förfrågningar har Ekot fått ut ny statistik från Försäkringskassan som visar att ökningen av avslag var ännu större. Med runt 510 procent har avslagen om fortsatt sjukpenning ökat mellan 2014 och 2017. Eftersom de siffrorna inte var publicerade när Ulla Andersson twittrade blir betyget ändå Helt sant. 

Det finns dock en osäkerhet kring ökningen. 2016 ändrade Försäkringskassan sättet att redovisa avslag, vilken kan påverka jämförbarheten mellan åren. Enligt myndigheten ska siffrorna ändå vara "relativt jämförbara". 

Källor:

- Försäkringskassans årsredovisning 2016

Försäkringskassans årsredovisning 2017

Försäkringskassans uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018

- Rapporten Sjukfrånvarons utveckling 2017

- Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018

- Inspektionen för socialförsäkringens granskning av vilka faktorer som är utmärkande för de som får sin sjukpenning indragen

- Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro från sep 2015

- Regeringens uppdrag till Försäkringskassan att förstärka sjukförsäkringens handläggning från nov 2015

- Regeringens uppdrag till utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum 

- Försäkringskassans vägledning Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning

Muntliga källor:

- Claes Jansson, regeringens utredare av En trygg sjukförsäkring med människan i centrum 

- Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare för sjukförsäkringen på Försäkringskassan

Mejlkontakt med:

- Ulla Andersson (V) 

- Josefin Heinevik, analytiker Avdelningen för Analys och Prognos på Försäkringskassan

- Sofia Bill, analytiker på Försäkringskassan 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista