1 av 4
Riddarfjärden 6 november 2008.
2 av 4
Björns skrivbord
3 av 4
Färdig för Radiohuset!
4 av 4
Hur många kartonger blir det?

November 2008

Onsdag 26 november

Jag har tappat min ”privathjärna”!
Allt fokus och all energi som flytten till Radiohuset har krävt verkar ha dränerat mig totalt och det har drabbat mig på fritiden. Både i måndags och igår visade det sig på olika sätt. I måndags åkte jag ifrån mina nycklar och märkte det inte förrän jag var hemma i Täby. Jag fick således ta Roslagbanan tillbaka in till stan för att hämta nycklarna och sen åka tillbaka hem IGEN!!! (Jag behöver knappast beskriva exakt hur trött jag var på mig själv då?!).

Med förhoppning om att detta var en parentes i mitt liv, hämtade jag glatt mina barn lite tidigare än vanligt igår. Det för att åka och uträtta några ärenden och ta en mysig fika tillsammans. Lite vardagslyx så där. Så långt allt väl. Vi fick  en mysig eftermiddag och alla vara glada. Vid 17tiden var vi hemma och det var dags att fixa middag. Först skulle jag bara packa upp påsarna... Kängorna till min son, min dotters nya hjälm, också påsen med kläderna...  PÅSEN MED KLÄDERNA!!!!!! VAR VAR DEN?????? Påsen med de nyinköpta kläderna till ett värde av 1000 kronor saknades!!!! (Efter en vända i gallerian återfann jag påsen, inlämnad i en butik av någon vänlig själ).
TUSEN TACK DU UNDERBARA MÄNNISKA!!!

Men visst verkar det lite jobbigt att vara jag just nu?
Det är lite jobbigt. Nu sitter jag här och har haft en felfri sändning (iallafall rent tekniskt). Jag är redo att gå hem. Men gruvar mig...
Vad väntar denna eftermiddag? Vad kan jag tänkas glömma idag? Inget hoppas jag!!! Jag får återkomma och berätta hur det gick imorgon!

Tisdag 25 november

Nu är vi här! I Radiohuset!!! Om du har haft vägarna förbi så har du nog inte kunnat undvika att notera det! På väggen vid entrén hänger en enorm vepa som förmedlar just detta. Att vi, fenomenala Radio Stockholm, numera återfinns på Oxenstiernsgatan 20.

Det känns lite förvirrande, lite som att vi alla är här på kurs. Vi irrar i korridorerna, åker till fel våning med hissen, vet inte var man hämtar, vare sig dagstidning, kaffe eller gäster... (okej, jag överdriver lite ;). Men trots detta så är det fantastiskt kul. Det känns lite som en nystart och vår nya teknik är härlig och ljudet mycket bättre. Vilket jag hoppas att du också har märkt!

På fredag har vi stor invigningsfest och du är hjärtligt välkommen hit!!! Adressen är som sagt Oxenstiernsgatan 20. Vi sitter längst in till höger i ”Hangaren” och väntar!!!

Onsdag 19 november (2 dagar kvar)

Jaha, då har man varit på kurs i det stora, stora Radiohuset på Gärdet som nu ska bli vårt ”hem”.  Tänk, jag hade ingen aning om att det skulle kännas så nostalgiskt och krävande att byta lokaler?! Det känns nästan lika jobbigt som när man flyttar privat. Att slita upp sina ”radiorötter” härifrån Kungsholmen är inte lätt och det är heller ingen liten apparat för en direktsänd radiostation att flytta!!!

Nu har ungefär halva styrkan flyttat upp och den andra halvan sitter kvar här bland flyttkartonger och inget av ställen kan direkt beskrivas som en harmonisk arbetsplats. I Radiohuset är inget färdigt än och det är lite som att jobba på en byggarbetsplats. Mest spännande är väl om studiorna och tekniken kommer att vara klar till på måndag då det är ”skarpt läge” och alla våra sändningar ska ha flyttat över och börja sända ifrån Radiohuset. Att vi dessutom ska sända i ett helt nytt tekniskt system ökar ju definitivt spänningen.

Just nu känner jag mig ungefär som en pilot som för första gången ska flyga en helt ny typ av plan och det med flera 1000 passagerare (läs lyssnare ;). Jag hoppas och ber om att ni ska ha lite överseende med oss under de närmaste veckorna. Verkar vi lite mindre närvarande än vanligt och möjligtvis också bjuder på lite mindre underhållning än vad ni är vana så beror det på att vi har fullt upp att komma ihåg vilka knappar och reglar som gäller.

Nedräkningen har börjat!

HÅLL TUMMARNA!!!!

(”Jag är inte rädd. Jag KAN flyga!”) 

Torsdag 13 november

Jag fick nyss ett mejl:

”Snälla rara Mia, man ”tar” inte världsrekord
man sätter världsrekord...
Ha det bra
mvh /Carina”

Visst är det konstigt att något så trevligt som att bli kallad snäll och rar inte alls behöver kännas så, utan tvärtom, det motsatta. Men visst, okej, man TAR inte man SÄTTER... eller??

Annars har jag en jättebra dag idag ;0).

(Imorgon är jag på kurs i Radiohuset och kommer inte tillbaka till Kunsgholmen och ut i etern förrän på onsdag nästa vecka. Vi hörs då!)

TREVLIG HELG!

Tisdag 11 november

Mitt skrivbord är helt rent sånär som på datorn, telefonen, hörlurarna och min bordsalmanacka. Nu handlar inte detta på något sätt om nitiskt pedanteri utan om vår ståndande flytt.
Näst-nästa fredag gör vi våra allra sista sändningar härifrån Kungsholmen för att måndagen den 24/11 göra vår premiärsändning från våra nybyggda studios i Radiohuset på Gärdet. Samtliga anställda ska före dess ha genomgått en utbildning i vårt nya tekniska utsändarsystem och många platser har redan böjrat gapa tomma. Vi flyttar upp pö om pö och allra sist kvar i det här gamla ”rucklet” blir förstås vi som sänder. Igår hade jag min s.k. ”packdag” och gick igenom alla mina gamla pärmar och lådor och slängde och packade. Det blev en och en halv kartong som nu står och väntar vid mitt nya skrivbord. Efter min sista sändning den 21 november, tar jag alltså telefonen, lurarna och almanackan, sätter mig på en buss och flyttar.

Imorgon är det Freddes tur att packa och jag tror att han får lite mer att göra ;0). Freddes stående skämt sedan vi började jobba ihop är följande. Han tittar häpet på sitt skrivbord när han komme på måndagen också utbrister han: ”Men Mia har du varit här och dumpat dina högar nu igen?!”.

Min närmaste bordsgranne, Kulturreportern Björn Jansson kommer att ha än mer när att göra när det blir hans tur att packa. Vi får väl se om han lyckas kasta något? Han har hotat mig med att packa ALLT och inte rensa eller kasta något alls. (Men jag tror bara att han säger så för att retas eftersom jag det senaste året sneglat med förakt mot hans högar.) 

Återkommer med bilder från dessa tre skrivbord när vi är på plats i Radiohuset så att vi får se om det blev någon ändring...

Vi hörs i morgon! 06:58:06 för att vara exakt!

Fredag 7 november

Det är helt galet hur fort veckorna passerar...  nu är det fredag IGEN! Vilken vecka det har varit! Härlig utesändning från Bromma flygplats, Barack Obama vinner valet i USA, Kapten Blixt försåg Stockholmarna med reflexer och som avrundning fick vi precis beskedet att P4 ännu en gång fått fin-fina lyssnarsiffror och stärker sin position som Stockholms största radiokanal! Det är så skönt att det hörs att vi älskar våra jobb - för det är väl därför ni väljer att lyssna på oss?

Imorse gästades vi av Johan Glans och han var precis så trevlig som man kan vänta sig. Jag tror inte att den killen kan förställa sig, han bara ÄR och han ÄR underbar! Så underbar att vi alla bröt ut i sång:

Nu ska vi fira våra lyssnarsiffror med sju sorters kakor.
JA, så rock’n roll är vi ;0).

Ha det nu riktigt, riktigt gött! Det tänker jag ha!

Torsdag 6 november

Hej alla goa och glada lyssnare. (För jag antar att du är det om du läser här?! ;)).
Igår fick jag ett samtal från en riktig surgubbe. Det var strax efter sändningen som jag lyfte luren och fick höra följande:
”Är det du som Mia Bryngelson?”
”Ja, det stämmer”.
”Du skrattar hela tiden!”
”Jaså???”
”Jaa! Vad skrattar du åt egentligen? VAD är det som är så ROLIGT?? Det är jättejobbigt att lyssna på. Ingen substans i det du säger!!! Bara flams!!!”
”Jaha du, du tycker så?”
Och sen - pang på med luren. Vilken charmknutte. Tillräckligt modig för att ringa upp mig och skälla ut mig. Men ändå för feg för att föra en konversation. Lite trött blir man ju!!!
Desto gladare blev jag över alla underbara mejl som rasade in efter att jag hade berättat om surgubben.
Läs dessa tex:
”till Mia och er andra.Ni gör min morgon gladare.Fortsätt skratt o strunta i gubbar.kram från ann-chatrine”
”Jag håller inte med surgubben som klagade på dig. Kör hårt :), Maria”

”Glöm illvilliga gamla gubbar, de är bara avundsjuka. Fortsätt skratta, ni är för härliga på morgonen, man blir glad av Miás skratt, lika vackert som Riddarfjärden var i morse när jag kom upp på däck.Låt aldrig någon ta glädjen ifrån er. Må väl,Mats”
Också bifogade Mats den här fina bilden på sin båt.

Har man ett skratt som är lika vackert som Riddarfjärden då bara MÅSTE man ju skratta ofta!!!! Eller hur?!

TUSEN TACK ALLA GLADA, POSITIVA, UNDERBARA RADIO STOCKHOLM-LYSSNARE!!!

Onsdag 5 november

Vilken dag! Vilken rivstart!
När klockan ringde vid kvart över fyra var jag redan vaken. Jag sprang på tå ned för trappan och satte på TV’n utan ljud för att inte väcka resten av familjen. Jag var sååå nykfiken på hur det låg till i det amerikanska valet. Att det var näst intill avgjort redan hade jag aldrig kunnat gissa. Lite snopet kändes det eftersom jag var uppe så tidigt för att åka till Hilton och vara med på valvakad som den Amerikanska Ambassaden höll där. Det blev ju inte så spännande... om vi säger så.
Väl där vid kvart över sex så förvandlades min tidiga morgon till sen kväll eller snarare natt. Ja, det var så det kändes på plats. Feststämningen var i topp och att det var en ny dag som väntade märktes inte av i lokalen. Dom flesta såg trötta och lyckliga ut och VÄLDIGT redo för sängen. Precis som jag känner att jag är nu!
(Jag undrar för övrigt hur det kommer att kännas för familjen Obama att lägga sig för att sova sin allra första natt i Vita huset?)

Vi hörs i morgon!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".