Lyssnarnas disträ-historier

Mia är ju vår disträ kollega - hon lyckas med bedriften att dricka vatten ur sin vattenflaska. Något kontaminerat vatten kanske, eftersom hon upptäckte att det låg gamla träningsstrumpor i vattenflaskan och gav vattnet en viss fadd smak.
Hon lyckas även att gå med små ihopruppade strumpor inknölade i långstrumporna, så att vännerna tror att hon fått svulster bak på lårbenen....
Men puh, hon är inte ensam. Under morgonen inkommer dessa lyssnarhistorier som bevisar att vi är disträ, lite till mans....

Catarinas disträ-historia:
Hej! Det här är en historia från min klasskompis, "kompis" i skåne för några år sedan. Kompisens familj var inne på storköpet och storhandlade. Den store bullrige pappan hade bekymmer med sin uppblåsta mage, och helt plötsligt fick han panik... han MÅSTE lätta på gastrycket... och ville vara ifred med ljudet, så han rusar ut till parkeringen och slänger sig in i bilen och ger efter... en jättebrak... då tittar han i backspegeln... där sitter tre storögda barn... han hade satt sig i fel bil. Han går ut som om inget hänt. Undrar om barnens föräldrar trodde på deras historia ;-)
/Mvh Catarina

Kristins disträ-historia:
Hej!
Min story slår strumpbyxorna med hästlängder!!
Först måste jag berätta att sent 70-tal var vi kanske 90 tjejjer och ca 1300 killar som gick på Åsö tekniska gymnasium. Tvärs igenom skolan gick en lååång korridor med bänkar på varje sida där det satt hormonstinna tonårskillar och häcklade oss stackars tjejjer som passerade. Många gånger valde man att gå utanför skolan för att ta sig från den ena änden till den andra, bara för att slippa alla kommenterer om utseendet, kroppen och dess rörelser...
Nåväl, Eva hade, precis som du, dragit av sig byxor, sockar och trosor i ett svep på kvällen. Den aktuella dagen försov hon sig och hoppade raskt i gårdagens byxor och drog iväg till skolan. Försenad hastar hon genom den förhatliga H-korridoren när hon känner något konstigt i ena byxbenet. Hon skakar lite frånvarande på benet där hon går... Plopp...... gårdagens trosor singlar ner på golvet framför 100-tals jublande ynglingar. Hur hon lyckades fiska upp dessa trosor med foren, knö ner dem i väskan och traska vidare med huvudet högt med kommentarerna haglade - det vet jag inte men så gjorde hon i alla fall!! Själv hade jag nog fått hjärtstillestånd på fläcken.
Go helg!!! 
/Kristin

Birgits disträ-historia:
Hej på er!
Vad jag fick skratta när du berättade om strumpbyxorna
Men jag skulle vilja berätta en grej som hände mej
Jo jag var på ett varuhus i Fittja, och måste gå på toa
sprang in fort sen när jag kom ut så var det en man som stod och
kissade i en pissoar som fanns där gissa om jag sprang ut fort.
Hälsningar
/Birigit

Kia ringde in till oss med sin disträ-historia:
Hon sockrade på maten när hon borde ha saltat. Hon skulle äta , köttbullar och potatismos och tyckte att moset behövdes saltas lite, men blev irriterad när hennes kompis tittade, lite sådär extra förvånat, på vad hon höll på med. Då saltade Kia ännu lite mer - bara för att markera att hon behövde salta på maten - det var väl inte så konstigt??
....tills hon plötsligt insåg att det var sockerströaren hon höll i. Sockerstöaren var rätt stor, saltströaren var ju då, som saltströare är - ganska så liten. Hur hon kunde ta fel, det vet hon inte.
Var hon kär, undrade vi?- Nej, inte ens det...

Malin tipsade Mia om att det finns en förening som passar henne...
Godmorgon: Efter morgonens historier tänkte jag tipsa Mia om en förening som verkar passa henne - Tankspriddas Riksförbund! http://www.tankspridd.se/ Jag skaffade ett medlemskap till min man, jag tror han fattade piken...Trevlig helg!
/ Malin

Christina kände igen sig i Mia!!
Godmorgon!
Döm om min förvåning när jag får höra "min" strumpbyxhistoria på radio!!!!! Tröst till Mia: jag har gjort precis samma sak. (Tröst till mig: någon annan har gjort precis samma sak!)
I mitt fall var det på väg till bussen på morgonen, vi var nyinflyttade och en av de nya (manliga) grannarna går bakom mig och säger "ursäkta med det hänger ut något ur ditt byxben".
Hälsningar från en med samma avskalningsteknik av kläder.

Johan tyckte sig spana in en "Råtta i Pizzan-historia"...
Hej!
Vill bara säga att jag läst den där historien om prutten i fel bil i boken "Råttan i pizzan". Då var det förvisso en kvinna som stod för brakaren inför en man som inte var hennes, men det är ju kul att den som skrev in tidigare angav att det var en kompis kompis - typiskt för vandringssägner att det aldrig är en nära vän utan just en kompis kompis... Tack för ett bra program!
/ Johan

Ola var lite lustig...
God morgon!
Tänkte skicka ett mail men ja kom inte ihåg vad jag skulle skriva....
Ha n'arttu n'da! /:-)Ola

Och Mias disträmorgon fortsatte. Hon avslöjade själv svaret på frågan i Utmaningen - vilket sorts djur är Tyrannusaurus Rex? - Ni barn brukar ju vara mycket bättre på dinosaurier än vi vuxna....

Nicklas kände genast igen sig: 
Guud vad jag skratta, du gjorde min morgon! Underbart att vara så borta, precis som jag - Skulle ge elever ett prov, dom fick facit!
God Morgon på er alla! / Nicklas

Lena delade med sig av sin virrig-historia:
I slutet på 60-talet när jag var ca 18 år skulle jag ta T-banan hem från Centralen till Hässelby strand. På den tiden var jag smått virrig och hade alltid bråttom av någon anledning. Det var proppfullt på tåget och jag fick verkligen tränga mig in. Naturligtvis fanns det ingen sittplats, knappt ståplats, men jag fick efter mycket möda tag i mittstången vid dörrarna som på den tiden var bruna. Det ska åxå sägas att det just då var modernt med bruna, tjocka gardinstänger sk mormorsstänger. Jag sög mig i alla fast vid den bruna mittstången och tyckte väl att den satt lite löst men det gick ganska bra ändå. Jag tyckte att folk runt omkring mig såg ovanligt glada ut för att vara stressade resenärer, ja dom tom log mot mig så jag log tillbaka. Så, vid Odenplan började den bruna stången att röra sig ordentligt och jag tänkte, faan nu lossnar den, så jag försökte hålla emot så att den inte skulle lossna helt, men det blev bara ännu värre effekt , till jag till min fasa upptäcker att den bruna mittstången var en brun gardinstång, sk mormorsstång som en dam nu desperat försökte få med sig när hon skulle gå av tåget. Jag hade stått och hållit i en gardinstång!!! Inte konstigt att folk såg glada ut! Jag släppte i alla fall stången så att damen kunde kliva av tåget med stång.
Resan hem till Hässelby strand blev en svettig färd; jag såg ju det pinsamt roliga i situationen och när jag till slut fick en sittplats satt jag och gapskrattade hela vägen hem, varpå nypåstigna resenärer satte sig så långt bort från mig som möjligt och såg livrädda ut; dom hade ju inte en aning om varför jag skrattade!
Hälsningar
Lena Södergren

Leffe ringde till oss och berättade följande som nog många känner igen sig i...

Leffe lämnade hemmet, gick ut till bilen, låste upp och la i sina prylar i bakluckan, gick in och satt sig i bilen. Men sen - började han att fundera - var är bilncyklarna?
Han tänker - "jag har glömt nycklarna inne där hemma".
Lämnar bilen, går hem igen, men när han kommer in, så slår det honom att han ju måste ha haft nycklarna med sig till bilen, eftersom han ju lyckats låsa upp den.
Jodå, när han kommer till bilen sitter nycklarna i tändningslåset....
Disträ var det ja...
Trevlig helg önskar
Leffe.

Lena har också varit disträ denna morgon:
Hej Mia och Henrik!
Att man inte minns vad man ska göra händer mig dagligen, för en timme sedan senast.
Då jag skulle gå ner och skicka en minnesgrej till er- som jag nu har glömt bort- dessutom. Satt vid datorn en timme och gick in på alla möjliga sidor, visste att det var något jag skulle göra.
När jag kom upp i köket igen så kom minnet tillbaka. Just det Radio Stockholm!! Så det var bara att gå ner och sätta sig vid datorn igen.
Det är konstigt att man kommer ihåg det man skulle göra när man återkommer till den platsen man var vid när man tänkte göra just den speciella saken. OJ, vad rörigt det låter, men hoppas ni förstår, hi, hi. Kan det vara som så att man aldrig varvar ner, hela veckorna är fulltecknade med en massa måsten och med tre tonåringar som även de av naturliga skäl är lite disträ, som man måste hjälpa komma ihåg saker.
Helgerna likaså, städning, tvätta och stryka kläder, planera mat för nästa vecka, laga mat, gå på utvecklingssamtal och föräldramöten i skolan och innebandylaget, hålla kontakt med vänner via mejl och telefon, nattvandra varannan fredag med andra farsor och morsor, stå i cafeteria för innebandylaget, tapetsera, sköta om trädgården, ta in känsliga blommor, besöka älskade makens grav, börja tänka på julen och allt vad den har med sig. Detta är väl bara en liten del av allt man måste ha i huvudet, så det är inte konstigt att man är tankspridd emellanåt, ganska ofta.
Stor kram, Lena

Ålands-bon Pelle hörde också av sig:

Mia! Du är helt underbar! Själv kom jag en timme för tidigt till jobbet i morse. Undrade länge varför parkeringen var så tom...
Kollade kalendern och såg att det är "Svenska Dagen" idag här. Är det en helgdag??? Tänkte jag...
Nä, vi hade strömavbrott igår kväll. (Kabeln från sverige falerade på svenska sidan) Hade ställt en timme fel på klockradion efter avbrottet....
Ingen i familjen märkte nǻt. Stackars lilla dottern som kom en timme för tidigt till skolan i mörkret...
Mvh
Pelle, fd stockholmare nu boendes på Åland.
PS P4 Radio Stockholm är nog den bästa radiokanalen som sänds här på holmen Åland DS

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".