Anders Kråik med flera i Handölsdalens sameby. Foto:SR
Härjedalen

Samer och markägare enas

Det har nu skett ett genombrott i förhandlingen om vinterbetet i Härjedalen. Samebyarna har i dag sagt ja till markägarnas bud för vinterbete.

De senaste årens ovisshet tär på alla inblandade och samebyarna är nu eniga om att det är dags att komma till ett avtal.

- Det gäller att trygga betesmarkerna och av den anledningen måste vi försöka hitta en lösning via ett avtal, säger Anders Kråik i Handölsdalens sameby.

Budet som samerna nu säger ja till innehåller två delar, förutom arrendeavgiften på 3 kronor per hektar så ska alla markägare erbjudas att skriva avtal om renbete oavsett om de var med i Härjedalsdomen eller inte.

Ställer vissa krav
Samebyarna kommer att ställa vissa krav när avtalet ska skrivas. 

- För oss är det viktigt att vi inte förhandlar bort sedvanerätten i ett kommande avtal, eftersom det fortsatt pågår renbetesprocesser i Härjedalen, exempelvis Rätansmålet inom Tåssåsen sameby, säger Anders Kråik.

Förhandlingarna är alltså inte helt klara, men det ser ändå ut som om den mångåriga konflikten ska lösa.

- Jag tror ändå att mentaliteten i Härjedalen är på så sätt att man hellre hjälper än stjälper i den här frågan.

Glädjande för markägarna
Renbetesfrågan har varit en lång konflikt mellan parterna. I närmre 20 år har den här processen varit igång för samebyarna.
För markägarnas representant Lennart Olsson kom beskedet i dag som en glad nyhet när deras största krav har varit att alla markägare ska omfattas av avtalet.

- Jag tror att det här är ett steg mot en långsiktig och hållbar lösning som är gynnsam och bra både för markägare, samebyarna, Härjedalens kommun och egentligen alla som bor och verkar i kommunen, säger Lennart Olsson.

Små inkomster
För markägarna innebär avtalet en inkomst på några hundralappar per år. Arrendekostnaderna för samebyarna blir 300 000 kronor per år.
Lennart Olsson hoppas på ett färdigt avtal redan i slutet av april, men Anders Kråik är mer försiktig och vill inte säga något datum. Både parterna är ändå positiva och tror på att ett avtal kommer att skrivas, men något som kan stjälpa allt ihop är om många enskilda markägare inte vill skriva på det slutliga avtalet.

- Man kan väll bedöma att en eller två markägare inte har en sådan stor betydelse, men om det är rätt många i centralområdena som inte vill teckna avtal då är det klart att förhandlingen faller ihop, säger Anders Kråik.

Emelie Andersson
emelie.andersson@sr.se
063-160652

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".