Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Sopsortering

Sopor för miljoner sorteras fel

Vi tycker att vi är duktiga på att sortera vårt skräp
1:53 min
1 av 4
Foto:Gabriel Stenström/SR.
2 av 4
Sopor eldas upp i Sundsvall. Foto: Christer Suneson/Sveriges Radio.
3 av 4
Hemma i Ingeborg Högdins garage står insamlingskorgarna på rad, för henne är det helt naturligt att sortera soporna, något som sitter i sedan barnsben. Foto: Jessica Brander/Sveriges Radio.
4 av 4
Klicka för grafik - mycket felsorterat

Hushållen i Jämtlands län kastar bort 16 miljoner kronor varje år. Så mycket extra kostar det nämligen att elda upp alla de sopor som egentligen skulle återvinnas.

– Vi eldar upp pengar som vi skulle kunna använda till att sänka soptaxan, säger Ola Skarin, renhållningschef i Östersund.

Omkring 16 miljoner kronor eldas upp i onödan förra året på grund av att vi är dåliga på att sortera våra sopor. Omkring två tredjedelar av innehållet i en vanlig soppåse är sådant som egentligen skulle kunna återvinnas, det visar analyser av länsbornas sopor.

Trots detta faktum tycker de flesta av oss att vi är noga med att sortera vårt skräp, alla de som P4 Jämtland talat säger att de gör det dom ska.
– Jag har blivit bättre och bättre, förr slarvade jag men nu håller gubben efter mig, han är duktig, säger Annika Stunis i Östersund.

Sune Eklund är av samma åsikt.
– Jag tycker nog att jag är ganska duktig, jag har hållit på i flera år och sorterat, säger han.

Hemma i Ingeborg Högdins garage står insamlingskorgarna på rad, för henne är det helt naturligt att sortera soporna.
– Det sitter nog i ryggmärgen på mig sedan jag var barn. Jag har tänkt tillbaka, förr i tiden så hade man ju kasa på landet, det var ju som en stor kompost och sen var det ju att sortera och in i spisen med annat så det blev ju inga sopor. Egentligen så är det ganska naturligt att man gör så här tycker jag, säger Ingeborg Högdin.

Men alla är nog ändå inte riktigt så noga som Ingeborg Högdin ändå, även om man gärna vill tro det om sig själv.

De analyser som kommunerna i länet gjort visar att omkring två tredjedelar i en vanlig soppåse är sådant som egentligen skulle kunna återvinnas. Alla kommuner utom Bräcke har gjort så kallade plockanalyser, ett antal soppåsar från olika områden skickas på analys för att se vad de innehåller.

På ett år skickas drygt 31 000 ton skräp till Sundsvall för bränning. Det kostar länets kommuner nära 25 miljoner kronor miljoner. Pengar som, enligt miljöcheferna, till stor del går upp i rök helt i onödan eftersom två tredjedelar av det kastar i soporna kunde ha återvunnits. Det vi slarvar mest med är pappers- och plastförpackningar och matrester. Däremot är vi väldigt bra på att sortera ut miljöfarligt avfall, det finns nästan inte alls i det vi kastar i tunnan och generellt är de som bor i glesbygd bättre att sortera sitt skräp än de som bor i tätort.

Alla våra hushållssopor transporteras till Sundsvall och bränns där. Bara för Östersunds del kostar den hanteringen 10 miljoner om året och eftersom två tredjedelar av soporna egentligen ska återvinnas finns mycket pengar att spara, säger Ola Skarin som är renhållningschef i kommunen.
– Om vi tar bort 70-80 procent av den summan så finns det goda förutsättningar att hålla en låg eller kanske till och med en lägre taxa än vad vi har idag, vi eldar upp pengar som vi skulle kunna använda till att hålla ner taxan om man säger så.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".