Foto: Per Thyrén/SR.
Sopberget

Östersund sämst på sortering

Östersundare sämst i länet på sopor
1:52 min

Östersund är den enda av länets kommuner som har kommunal kompostering av matavfall.

Trots det så är omkring tredjedel av innehållet i en Östersundares soppåse mat. Det är lika mycket som i de kommuner som inte har någon kompostering alls.

– Det är riktigt dåliga siffror. Vi gör ju den här plockanalysen tillsammans med Bergs kommun som har sina sopor i ett kärl och fast de inte sorterar ut matavfall så har de ungefär samma nivå av matavfall bland de brännbara soporna som vi hade 2010, det är inte bra alls att vi ligger så dåligt till i Östersund, säger Ola Skarin som är renhållningschef i Östersunds kommun.

Kommunerna skickar varje år ett antal soppåsar från olika bostadsområden på analys för att se vad de innehåller och vad som är fel sorterat.

I snitt är omkring två tredjedelar av innehållet inte skräp utan sådant som istället ska återvinnas.

Alla medborgare är skyldiga att sortera sitt skräp och det gäller även mat, har man inte kommunal kompost ska man ha en egen kompost, även vintertid. Ingen mat ska kastas i soporna men så ser det alltså inte ut.

Mängden matavfall i soporna ökar och det som kommunen samlar in minskar.

Förra året minskade matavfallet som kommunen tog om hand med knappt ett ton per vecka jämfört med 2009.

– Jag tänker att vi måste jobba ännu mer med att få våra medborgare att förstå att det är viktigt att sortera sopor. Det gör genom de åtgärder vi gjort, mycket information, behovsanpassad sophämtning, kanske gå in och titta på hur varje enskilt abonnemang ser ut om man verkligen sorterar eller inte, den typen av åtgärder. Sen har jag svårt att ta till mig 2010 års siffror, har svårt att förstå det här med matavfallet att så mycket skulle kastas i soporna men jag måste ju acceptera det, säger Ola Skarin

I snitt lämnar Östersundaren in cirka 1,3 kilo matavfall per vecka. Ett av skälen till att folk inte är så angelägna att lämna matavfallet till kommunal kompostering kan vara att det kostar pengar och att man inte får något praktiskt tillbaka. Ola Skarin hoppas att folk ändrar inställning framöver när biogasanläggningen i Sundsvall blir klar.

– Det är ju dels att man ska kunna hålla nere kostnaderna för brännbara sopor som skickas till Sundsvall men också att vi då kan få tillbaka biogas från Sundsvall i form av fordons gas och på det viset bidra till en bättre miljö i Östersund, säger Ola Skarin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".