1 av 2
Per-Henrik Bergkvist och Marja-Kristine Persson medverkar i samrådsträffarna mellan samer och landstinget. Foto: Martin Hanberg/Sveriges Radio.
2 av 2
Anna Ebenmark är mångfaldsstrateg på Jämtlands läns landsting. Foto: Martin Hanberg/Sveriges Radio.
Sjukvård

Vården måste bemöta samer bättre

1:33 min

Vården i länet ska bli bättre på att bemöta samer och förstå samisk kultur. När man kommer som samisk patient får man många gånger frågor som inte har någonting med vården att göra.

Därför har landstinget startat träffar med representanter från samebyar som får berätta om vårdupplevelser och föreslå förbättringar. Marja-Kristine Persson från Vinklumpen i Valsjöbyn är en av de medverkande i träffarna. Hon berättar vilka frågor en same kan få när hon eller han söker vård.

– Det kan vara allt möjligt, från "Hur många renar har du?" till "Vad är ett sameting?". Det blir väldigt vitt och brett och har egentligen inget att göra med personen eller sjukdomen. Om man är lite sjuk så kan det vara ett fint tillfälle att få berätta om samernas situation, men är man väldigt sjuk så är det påfrestande att stå upp och förklara sig.

Lågt förtroende för vården
– Forskning har visat att samer ogärna söker vård eftersom man har lågt förtroende för sjukvården. Det är en viktig kunskap: att när renskötande samer och andra samer söker vård har man gruvat sig länge. Och om man då blir avvisad kan det vara ett stort nederlag. Ett annat problem är att självmordsstatistiken är hög, säger Marja-Kristine Persson.

"Man måste dra sin livshistoria"
Per-Henrik Bergkvist är också same och sitter med i mötena med landstinget. Han har själv egen erfarenhet av möten med vården.

– Jag har sökt vård inom psykiatrin och där finns en stor okunskap om samer. När man väl ska gå in i en behandling så går det åt många möten innan man kan börja sätta igång. Man måste dra sin livshistoria, hur man lever, allting.

Dåliga kunskaper om samer
Det finns bristande kunskaper hos Sveriges majoritetsbefolkning och svenska myndigheter om nationella minoriteter – dit samerna hör – och deras kultur, rättigheter och hälsa. Det slog Folkhälsoinstitutet fast i en kartläggning som kom 2010.

I fjol kom också en ny lag om nationella minoriteter och deras språk. I den står bland annat att förvaltningar ska samråda med minoriteter i frågor som rör dem. 

Startade förra året
Träffarna började i höstas och en av anledningar till att de drogs igång var den nya lagen. Landstinget har också fått pengar från staten för att jobba mot dessa politiska mål. I Jämtlands län har arbetet framför allt fokuserats på bemötandet av samer inom primärvården och psykiatrin.

Anna Ebenmark är mångfaldsstrateg i landstinget och hon berättar vad mötena kan leda till konkret i framtiden.

– Det vi diskuterar nu är i form av utbildningar. Det är det bästa, för många gånger handlar det om okunskap och inte om illvilja eller taskig attityd hos vårdpersonalen. Utan mer att man är osäker, inte vet eller tycker det är kul att fråga för att man är nyfiken som människa. Men på något sätt ska arbetet leda till ökad kulturförståelse och även ökad språkkompetens, säger Anna Ebenmark.

Byarna får tycka till
Tisdagens träff är den tredje sedan samråden startade i slutet av förra året. Då sitter Ebenmark och chefer inom landstinget ner med 4-5, eller fler, representanter från olika samebyar. De för informationen tillbaka till sina byar och får reaktioner där som de sedan tar med till nästa möte.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista