Till vänster rödingar som växt upp i vatten där näring tillsats. Till höger rödingar ifrån vatten utan näringstillskott. Foto:Pelle Zettersten/SR
Natur och miljö

Näring gödde fisken i Mjölkvattnet

Försök i Stora Mjölkvattnet visar att det går att vända trenden
2:27 min

Fiskarna blir allt mindre i norrländska, reglerade vattendrag. Tidigare har man väntat sig att utvecklingen så småningom skulle vända, men det har inte hänt, utan fiskarna fortsätter att minska i storlek och antal. Men en stor studie som Uppsala Universitet gjort på röding i bland annat fjällsjön Stora Mjölkvattnet i Oldfjällen visar att det går att vända trenden.

– Fisken förlorar i kondition och i storlek efter vattenreglering, det har man känt till ända sedan 50-talet, men vad man inte kände till var att denna process fortsätter hela tiden utan ände, säger Göran Milbrink, professor i zooekologi vid Uppsala universitet.

Forskarna har följt rödingens utveckling i 70 år på ett tiotal platser i anslutning till vattenkraftsdammar i Indalsälven, Ångermanälven och Torneälv.

Mjölkvattnetrödingar blev "tusenbröder"
Mätningar som gjordes innan vattenkraftsutbyggnaden på 40-talet visar att röding i sjön Stora Mjölkvattnet i Oldfjällen i Jämtland i genomsnitt vägde 250 gram och var kring 35 centimeter långa. Efter att kraftverken och fördämningarna byggts så har fiskarna blivit mindre och mindre, år 2001 vägde dom i genomsnitt en fjärdedel så mycket, 70 gram och var knappt 15 centimeter långa. Samma utveckling kan man se hos öring och lake, även om det inte är lika tydligt där.

Forskarna tror att den främsta anledningen till att fiskarna blivit färre och mindre i storlek är för att det helt enkelt blivit för näringsfattigt i sjöarna och därmed blvit mindre mat till fiskarna. En konsekvens av det som händer när vattennivån regelbundet sänks och höjs i samband med vattenkraftsproduktion. Stränderna blir enkelt uttryckt urtvättade på näring vilket drabbar fisken.

– Majoriteten är svältfödda, det finns inte tillräckligt med plankton för dem, och rödingen föredrar plankton, säger Göran Milbrink.

Näringstillförsel tog skruv
Men det finns en lösning på problemet som forskarna i Uppsala har jobbat med under många år. Genom att tillsätta en kontrollerad, liten mängd näringsämnen i form av fosfor och kväve i vattnet kan man få fisken att både öka i antal och i storlek.

I Stora mjölkvattnet prövade man detta under flera års tid och redan efter två månader såg man effekter. Och efter ett år var fiskarna inte bara fler utan också större och tillbaka till så som de såg ut innan kraftverksdammarna byggdes. Metoden har använts i Kanada sedan 70-talet med stor framgång och skulle också här kunna vara ett sätt att återställa en del av den påverkan som vattenkraften har på miljön i näringsfattiga sjöar i Norrland.

Regleringsföretagen inte beredda att satsa
Göran Milbrink tror att metoden skulle kunna användas i ungefär 100 sjöar i landet. Vattenregleringsföretagen som ansvarar för kraftbolagens dammar är intresserade av metoden men Anders Lindh som är vd säger att det i så fall måste skrivas in i de miljöregler som finns för att kompensera för vattenkraftens miljöpåverkan men några konkreta planer på det finns inte i nuläget.

Pelle Zettersten/SR Vetenskapsradion

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".