språk

Språkbad ska främja sydsamiskan

1:33 min

I dag är det samernas nationaldag i fyra olika länder, Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Dagen är till för att fira identiteten som ett folk, över gränserna, men också för att sprida kunskap om och intresse för kultur och språk bland dem som inte är samer.

För att få fler att börja tala sydsamiska så kommer den samiska förvaltningen i Krokoms kommun om några veckor anordna en så kallad språkbadarhelg i sydsamiska i Jänsmässholmen.

– Vi ska inte använda så mycket av vanlig västerländsk språkkurs utan hitta fraser och ord och använda oss av dem, säger Marianne Persson.

Det finns plats för arton deltagare på kursen från fredag kväll till söndag lunch, sista helgen i februari. Men det blir fler tillfällen till fler språkbad senare i vinter.

Osäkra siffror

Ungefär 700 personer antas tala sydsamiska men om de gör det varje dag och använder språket till vardags är det ingen som säkert vet. Det är inte heller någon som säkert vet hur många samer det finns, vare sig i länet eller i landet. Ungefär 20 000 uppger en källa medan en annan säger att 35 000 är lågt räknat.

Motarbetat språk

Att hålla det sydsamiska språket vid liv har varit svårt i flera generationer. Förr fick skolbarnen smäll på fingrarna om dom pratade samiska, det gällde både i och utanför klassrummet.

– Mina föräldrar kom till skolan och kunde inte svenska, dom var uppfostrade som små att tala samiska. I skolan fick dem inte tala samiska alls vare sig med lärare eller varandra, säger Marianne Persson.

Hennes föräldrar talade svenska med sina barn och så fick nästa generation också problem med sitt eget spårk. När Marianne Persson gick i skolan hade hon samiska som hemspråk. Men hon kunde det inte hemifrån.

– Det fanns en skam hos äldre generationer, man skulle inte tala samiska senare kom det en skam för att man inte kan, säger Marianne Persson.

Vill inspirera

Själv har hon återerövrat språket som vuxen och hon vill inspirera andra att göra detsamma på språkbadet. För att bada i språket behöver man inte ha några bakgrundskunskaper alls, säger Marianne Persson.

– Man kan säkert mycket mer än man tror och det kommer nog fram när man börjar röra i det, tror hon.

I Marianne Perssons egen sameby pratar man delvis sydsamiska.

– Det finns inga samiska ord för många saker i arbetet, moderna saker, på samma sätt finns det inte svenska ord för annat i renskötseln, säger hon.

Att bada i språket ska leda till att fler pratar mer samiska.

– Alla förvaltningskommuner vill och försöker revitalisera språket, säger hon. Och det ingår i uppdraget från regeringen, säger Marianne Persson.

#link=279392#        #link=280093#         

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.