Den ene blundar, den andre kastar ett getöga. Foto: Anjum Naveed/AP
Ordalaget 15 mars 2013

Ordalaget kastar ett getöga och håller tummarna

Ordalaget kastar ett getöga och håller tummarna
23 min

Idag kan vi reda ut ursprunget till ”kasta ett getöga”, förklarar uttrycket ”i tid och otid” – och undrar varför det heter ”frisk som nötkärna.”

Ordalaget@sverigesradio.se

Bildtext: Den ene blundar, den andre kastar ett getöga. Foto: Anjum Naveed/AP

Det borde heta gätöga, i st.f getöga enligt  språkvårdaren Catharina Grünbaum. Att gäta betyder att vakta boskap och passa, ge akt på i största allmänhet. Vallpigor/vallpojkar var gätarpigor/pojkar och var då tvungna att då och då kasta ett gätöga på kreaturen för att se att inget djur försvunnit eller om det fanns rovdjur i närheten.

Håkan  Törnqvist i Östersund vill kalla GPS:en för svordomsgenerator, eftersom den fört in honom på glesbygdsvägar i Mellaneuropa som han alls inte tänkt åka på. Han  tycker också att uttrycket ”slå följe” låter fint och borde användas. Vi K- märker  slå följe samt telefonlur, en tingest som blir alltmer ovanlig. Uppmaningen lägg på luren börjar bli otidsenlig. Vi enas också om att brännmärka själv är bäste dräng.

Ingegärd i Hede funderar över ” i tid och otid”. Varför heter det otid ? Ja, det är ett opassande, olämpligt tillfälle. Men om något sker i tid, då är det bra. Det kan tex snöa i tid och otid, när som helst och ofta, vare sig man önskar det eller inte.

Vi resonerar om skillnaden mellan påhitt och hittepå, njuter gemensamt av ordet parallellpuckelpist och undrar liksom Dagny varför det heter frisk som en nötkärna och talar om att njuta i fulla drag  - och nu vet vi att unikaboxen är ett varumärkesord.

Fråga
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".