Foto: Ingvar Karmhed/Scanpix
Arbetsmarknaden

Tredje gymnnasieår underlättade inte på arbetsmarknaden

Det tredje året som infördes på yrkesprogrammen i början av 90-talet gör det inte lättare att få jobb på sikt.

Elever som började treåriga yrkeslinjer på gymnasiet klarade sig inte bättre på arbetsmarknaden under lågkonjunkturen 2008−2010 än jämförbara elever som började tvååriga yrkeslinjer. Det visar en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningpolitisk utvärdering.

I början av 1990-talet förlängdes de yrkesinriktade linjerna på gymnasiet från två till tre år. Eleverna på yrkeslinjerna fick då fler allmänna teoretiska ämnen. Förändringen motiverades bland annat av arbetslivets ökade krav på generell kunskap och flexibilitet.

Men det tredje året har visat sig inte ha så stor effekt. Rapportförfattaren Caroline Hall studerar vad som hänt med elever som deltog i en försöksverksamhet med förlängda yrkeslinjer i slutet av 1980-talet.

De tidigare eleverna följs upp under lågkonjunkturen 2008−2010 när de var 34-40 år gamla. Hon finner att de som började en treårig yrkeslinje på lång sikt inte verkar ha klarat sig bättre på arbetsmarknaden än de som gick en tvåårig yrkeslinje.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".