Priscilla, Asma och Farida står framför ingången till Anders-Olofskolan i Ragunda kommun i Jämtland. Foto: Anders Ljungberg/Sveriges Radio.
1 av 3
Varken Priscilla, Asma eller Farida får studiehandledning på sina modersmål. Foto: Anders Ljungberg/Sveriges Radio.
Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet framför en bokhylla. Foto: Anders Ljungberg/Sveriges Radio.
2 av 3
Glesbygdskommuner har särskilt svårt att rekrytera studiehandledare, säger Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Foto: Anders Ljungberg/Sveriges Radio.
Kicki Eriksson, rektor på Anders-Olofskolan i Ragunda sitter i sin kontorsstol med ett belamrat skrivbord bakom sig. Foto: Anders Ljungberg/Sveriges Radio.
3 av 3
Jag har dåligt samvete för att vi inte kan ge eleverna det de behöver, säger Kicki Eriksson, rektor på Anders-Olofskolan i Ragunda. Foto: Anders Ljungberg/Sveriges Radio.
Undervisning

Skolan misslyckas med att ge nyanlända elever stöd

Faridah: Jag känner mig ledsen för att jag inte förstår
2:39 min

Nyanlända elever har rätt till stöd på sitt modersmål, något som många skolor misslyckas med att ge.

Varje vecka sedan mitten av september har ungefär 2 000 barn i skolåldern sökt asyl i Sverige. Inom en månad har de alla rätt att börja skolan. Men redan nu misslyckas många skolor med att ge nyanlända elever det stöd på deras modersmål som lagen kräver.

Faridah är 16 år och går i nian på Anders-Olofskolan i Ragunda i och hon har aldrig fått hjälp på sitt modersmål burmesiska.

– Jag går på en lektion i NO-salen och läraren pratar. Och jag känner mig ledsen för att jag inte förstår. Jag känner mig konstig. Vad gör jag i klassen? Det är svårt. Jag vet inte hur man ska göra, säger hon.

Skolorna har ett krav på sig att ge studiehandledning på modersmål om en nyanländ elev behöver det. Det betyder att en person följer med och ger det stöd eleven behöver på sitt modersmål för att hänga med i undervisningen, även om man inte lärt sig tillräckligt bra svenska ännu. Men många elever får inte det här stödet.

Radio Sweden har kontaktat de största skolorna i femtio mindre kommuner som tagit emot många asylsökande den senaste tiden. Två av tre rektorer svarar att de har elever på sin skola som skulle behöva, men inte får, studiehandledning på sitt modersmål. Nästan alla hänvisar till att man inte får tag på lämplig personal.

Så här svarar rektorerna på Radio Swedens enkät:

Bild

Ja

Nej

32

8

Har ni elever på er skola som skulle behöva studiehandledning men som inte får det?

Om ni har elever som skulle behöva studiehandledning på ett annat språk men som inte får

det, vad är orsaken/orsakerna? (Går att kryssa i flera alternativ)

a) Brist på resurser

b) Vi får inte tag på personal fast vi försöker rekrytera

c) Vi prioriterar andra satsningar på skolan

d) Annan anledning

a)

b)

c)

d)

8

31

2

1

Bild

Ja

Nej

Har ni elever på er skola som skulle behöva studie-

handledning men som inte får det?

Om ni har elever som skulle behöva studiehand-

ledning på ett annat språk men som inte får det, vad

är orsaken/orsakerna? (Går att kryssa i flera alternativ)

a) Brist på resurser

b) Vi får inte tag på personal fast vi försöker rekrytera

c) Vi prioriterar andra satsningar på skolan

d) Annan anledning

32

8

a)

b)

c)

d)

8

31

2

1


En av rektorerna är Kicki Eriksson på Anders-Olofskolan i Ragunda.

– Jag, men framför allt mina lärare som träffar dem konstant, har suveränt dåligt samvete för att vi inte har möjlighet att ge eleverna vad de behöver, säger hon.

Skolan har studiehandledare på tre språk, men det saknas fortfarande på åtminstone en handfull språk.

– Jag skulle älska att anställa studiehandledare till alla barnen. Men jag kan inte uppfinna folk som inte finns. Jag kan inte gå och kidnappa någon i Rinkeby för att jag behöver folk i Ragunda, säger Kicki Eriksson.

Och det är särskilt svårt för glesbygdskommuner att rekrytera lämpliga studiehandledare på många språk, säger Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

Men forskningen är entydig med att det här är mycket viktigt. Och att det är så många elever som inte får det stöd de skulle behöva, det hade knappast hänt om det vore svenska barn med särskilda behov, säger han.

– Då sätter man press på alla sätt och vis. På rektorn, på lärarna, på kommunen, att deras barn ska få den där resursläraren, den där specialpedagogen. Men här har vi en grupp mycket socialt svaga föräldrar som av naturliga skäl inte kan utöva sin föräldramakt på samma sätt, säger Nihad Bunar.

Priscilla kom till Ragunda från Kongo för två år sedan. Inte heller hon har nånsin fått hjälp på sitt modersmål, som är swahili. Och på en del lektioner är det svårt att hänga med.

– Det känns som att jag inte lär mig någonting. Jag skulle önska att jag hade en tolk som kunde förklara allting för mig, säger Priscilla på Anders-Olofskolan i Ragunda.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".